Den våg av gängvåld som dragit över Sverige handlar i grunden om utanförskap och en känsla av meningslöshet. Att utslagna pojkar i allt högre grad söker sig till gäng är ett fenomen som också hotar Finland. Skolan spelar en avgörande roll – ungdomarna måste lära sig att odla sitt andliga kapital, säger Christine Namdar.
De flesta pojkar mår bra – men de som mår dåligt mår allt sämre. Särskilt efter coronapandemin har vissa pojkar haft svårt att hitta tillbaka till vardagliga sociala spelregler – och döljer sin osäkerhet i rasism och kvinnofientlighet. Läs ungdomsarbetarnas tips på hur vi kan hjälpa dessa pojkar.
I gruppverksamheten Killevippen får pojkar i övre tonåren träffas för att utforska sin kreativitet och prata om känslor. Dimitri Paile leder grupperna, och den inledande feedbacken visar att den här typen av verksamhet behövs.
På Folkhälsans daghem Kastanjen arbetar pedagogerna medvetet med att barnen inte ska begränsas av snäva könsnormer. – Vi försöker erbjuda alternativ och bemöta alla barn som individer.
Nästan var tionde finländsk pojke i lågstadieåldern har en adhd-diagnos, visar en färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd, THL. Antalet diagnoser har vuxit kraftigt under de senaste åren. På vissa håll i landet är andelen den dubbla, 20 procent – och trenden ser inte ut att avta.
Lärorikt har samtalat med tre abiturienter från Ekenäs om allt från handväskor till trenden med alfahannar, och den finländska mannens största utmaning. – Det skulle nog bli tyst om man började tala om lite djupare saker med sina kompisar, pojkar är inte vana med sådant, säger Maurus Blomqvist.
Vill du veta vad som händer?
Genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev kan du följa med vad som händer på Lärorikt. Vårt nyhetsbrev utkommer var tredje vecka med artiklar, inspiration och tips.