De flesta pojkar mår bra – men de som mår dåligt mår allt sämre. Särskilt efter coronapandemin har vissa pojkar haft svårt att hitta tillbaka till vardagliga sociala spelregler – och döljer sin osäkerhet i rasism och kvinnofientlighet. Läs ungdomsarbetarnas tips på hur vi kan hjälpa dessa pojkar.

– Ganska vanligt är att någon ringer enbart för att provocera. Personen upprepar kanske bara n-ordet, och slår sedan på luren.

Det säger Anders Huldén, servicechef vid telefon- och webbtjänsten “Pojkarnas telefon”, som riktar sig till män under 20 år. Tjänsten är gratis och uppehålls av Befolkningsförbundet. Samtalen kan handla om nästan vad som helst – både stort och smått.

– De flesta som kontaktar oss är sakliga. Frågorna berör ofta puberteten, sexualitet, relationer och olika normer. Många visar sig vara jättebra på att sätta ord på sina känslor och funderingar, även om det kan vara lite trevande i början, säger Huldén.

Pojkarnas Telefon har tagit emot långt över 10 000 samtal under fjolåret, säger servicechef Anders Huldén. Hatpratet har ökat särskilt efter pandemin – och det gäller såväl hat mot etniska och sexuella minoriteter, och också mot kvinnor. – De som uttrycker sig objektifierande om kvinnor inser inte att de samtidigt tenderar prata nedvärderande om sig själva som pojkar och män, säger Huldén.
Coronapandemins svallvågor är stora

Det tål att sägas igen: de flesta pojkar mår bra. Det framhåller också Tobias Althoff, som arbetar som ungdomsarbetsledare vid Hagelstamska skolan, ett högstadium i Grankulla. 

– Majoriteten av pojkarna känner sig trygga i skolan och sysslar med meningsfulla fritidsaktiviteter. Som helhet ser jag positivt på dagens unga, många av dem är starkare individer jämfört med tidigare generationer, säger Tobias Althoff.

Samtidigt växer klyftorna. I skolvärlden syns illamåendet genom en ökad skolfrånvaro, och utmaningar med att hitta hobbyer och gemenskap. 

– De här pojkarna har ofta svårt med sociala koder. Vardagliga interaktioner kan skapa en känsla av osäkerhet, som i vissa fall leder till konflikter. I grunden handlar det om bristande social kompetens, säger Althoff. 

Under coronapandemin bröts de ungas sociala liv sönder. Både Anders Huldén och Tobias Althoff är överens om att vi fortfarande ser konsekvenserna av det här, trots att skolvardagen och samhället har återgått till det normala. De sociala såren läker långsamt.

– Vi får fortsättningsvis jobba lite extra med den sociala kompetensen. Det kan handla om hur man beter sig i grupp i olika situationer – på utfärder eller teaterföreställningar, för att nämna några exempel, säger Althoff.

Hagelstamska skolan i Grankulla är ett högstadium med drygt 320 elever i årskurserna 7 till 9. Som ungdomsarbetsledare hjälper Tobias Althoff eleverna att bygga sociala strukturer och stärka den sociala kompetensen. Han är orolig för hur stor makt algoritmer har över de ungas liv. – När man söker information om något, ger algoritmerna mer av samma typ – de kan bekräfta både dåligt beteende och dåligt mående.
Extrema åsikter för att nå en wow-effekt

Att de sociala sammanhangen upplöstes under pandemin drabbade givetvis också flickor. Men enligt Tobias Althoff märktes en trend särskilt tydligt bland pojkar: en fascination för subkulturer på nätet där maskulinitet definieras som en fientlig inställning till jämställdhet.

Althoff nämner särskilt den kontroversiella influencern Andrew Tate. Tate ifrågasätter kvinnors rätt att jobba och åtnjuta samma rättigheter som män.

– Jag har märkt att många dras till den här typen av frispråkighet. Kanske de inte riktigt förstår vad sakfrågan handlar om, men att ha en extrem åsikt och våga uttrycka den ger en wow-effekt som attraherar vissa unga pojkar. 

Anders Huldén vid Pojkarnas telefon bekräftar samma trend. Antalet som ringer enbart för att provocera har ökat – och i samtalen finns allt oftare element av hatprat.

– Det rasistiska hatpratet har ökat särskilt mycket: man uttrycker sig våldsamt eller rasistiskt mot invandrare eller människor med annan hudfärg. Vi hör också mycket homofobi och transfobi och sexistiska kommentarer som är nedvärderande för alla kön. Ofta låter det ändå som att de som pratar så vill testa och utmana gränser, snarare än att de verkligen står för det de säger.

Närvaro, förståelse och empati

De som svarar på samtalen vid Pojkarnas telefon försöker skapa en trygg atmosfär, och inte låta sig påverkas av provokationerna. Samtidigt gäller det att ändå visa var gränsen går, när det gäller rasistiska och sexistiska uttalanden.

– Provokationerna handlar ofta om att maskera sin egen osäkerhet. Det är inte ovanligt att någon ringer upp igen tio minuter efter att han har slagit på luren, ber om ursäkt och presenterar sitt egentliga ärende.

Anders Huldén tror att provokationerna ofta bottnar i en snäv mansbild, som ger lite utrymme för olika sätt att visa eller vara mottaglig för empati. Lyhördhet och beredskap att granska sina egna fördomar är råden Huldén ger till dem som vill hjälpa dessa pojkar.

– Vi gör lätt antaganden om dem vi talar med, och utmaningen för den som lyssnar är att försöka se förbi sina egna antaganden och inse att det finns en enorm mångfald bakom de problem som kommer fram i samtalen.

Närvaro är nyckelordet. Tobias Althoff säger att lösningen på och förebyggandet av dessa problem i slutändan handlar om att vuxna lyssnar på de unga.

– Att föräldrar diskuterar med sina barn, och att skolan uppehåller en kontakt och inger en känsla av att hjälp finns till hands när den behövs. Vårt samhälle har en massa fina stödtjänster, men jag upplever att alla inte känner till dem. Vi borde bli bättre på att marknadsföra den hjälp som står till buds, säger Tobias Althoff.

Vägen ut ur den snäva mansrollen

Att allt fler pojkar vågar ta kontakt med stödtjänster som Pojkarnas telefon ser Anders Huldén som en positiv utveckling. 

– Det visar att normerna i samhället har förändrats och att mansbilden håller på att vidgas så att den ger utrymme för att tala om känslor. 

Det paradoxala, enligt Anders Huldén, är att det trots årtionden av framsteg inom jämställdhet fortfarande odlas en parallell manlighetskultur, där osäkerheten tar sig uttryck i sexism, hatprat och idealisering av våld. 

– Alla borde öva sig på empati och på att se mångfald. Det gäller att främja en samtyckeskultur där alla är medvetna om sina egna och andras gränser. Det finns en massa olika sätt att representera sitt kön på, också bland cis-pojkar. Alla är inte stöpta i samma form.

Pojkarnas telefon

Pojkarnas telefon är en telefon- och webbtjänst för pojkar och unga män under 20 år.

Tjänsten är gratis och man får vara anonym.

Befolkningsförbundets webbplats hittar du mera information om tjänsten, samt länkar till Befolkningsförbundets övriga kanaler som riktar sig till unga män: