– Man behöver sätta katten på bordet och tala om rasism med dess rätta namn i våra skolor, säger professor Gunilla Holm, som forskar i ämnet och nu varnar för institutionell rasism. Universitetslektorn Alemanji Aminkeng Atabong, som själv upplevt främlingsfientlighet, har utvecklat en app som hjälpmedel.

– Jag upplever att rasism inte är något stort ämne i de finländska skolorna i dag. Det beror helt enkelt på att vi inte accepterar att rasism faktiskt är ett problem, och därför har vi inte heller satsat på att bekämpa det, säger universitetslektorn Alemanji Aminkeng Atabong från Åbo Akademi.

Hans uppfattning är att rasismen finns starkt närvarande i det finländska samhället, och han är kritisk till hur ämnet behandlas i de finländska skolorna. 

– Jag tycker inte att det finländska samhället överhuvudtaget har förändrats till det bättre under de senaste decennierna, och den uppfattningen bygger på mina egna erfarenheter. 

Om Alemanji Aminkeng Atabong

  • Han är universitetslektor vid Åbo Akademi och ansvarig för masterprogrammet i social exklusion. Han har även titeln docent i sociologi med specifik expertis inom studier i mångfald.
  • Hans forskningsområde inkluderar hatbrott, ras, rasism, antirasism och antirasistisk utbildning – både inom och utanför skolsystemet.
  • Han har även utvecklat Finlands första mobilapplikation för antirasism – Finland Without Racism.
Rasism upplevs som nytt

Gunilla Holm är professor i allmän pedagogik vid Helsingfors universitet. Hon är en person som ägnat nästan hela sitt liv åt att forska i social rättvisa, med betoning på ämnen som social klass, genus, etnicitet och rasism. Trots att hon gått i pension leder hon alltjämt flera forskningsprojekt, och just nu förbereder hon en presentation för USA:s största konferens i pedagogik, American Educational Research Association Annual Conference i Philadelphia. Hon har även bott och arbetat som professor i USA under många år. 

– Vi vet att det finns rasism i våra skolor och i samhället utanför, men ändå känns det för många som ett nytt ämne trots att vi alltid har haft rasism i vårt samhälle. Det finns också väldigt lite forskning att tillgå som skulle beröra specifikt rasism i skolor, säger Gunilla Holm.

Kvinna i svart rock går på en gata invid en grå trävägg, i bakgrunden skymtar ett rött trähus.
Professor Gunilla Holm tycker det är en stor kontrast mellan att bo i USA och en småstad som Ekenäs, där hon bor just nu. Foto: Magnus Lindberg.
Är vår skola en svikare?

Liksom Alemanji Aminkeng Atabong är Gunilla Holm fundersam över situationen i de finländska skolorna. Båda är övertygade om att det är mycket som inte fungerar som det borde. Ett bevis är PISA-resultaten där det i matematik och i litteracitet syns ett stort gap mellan de elever som har invandrarbakgrund och de som inte har det.

– Man skyller ofta på svaga språkkunskaper, men här måste vi fråga oss hur det är möjligt att barn med invandrarbakgrund, som gått i dagvård, förskola och genom hela grundskolan, inte har utvecklat tillräckligt goda språkkunskaper. 

Vad är det i verksamhetskulturen som inte fungerar, undrar Gunilla Holm. Sviker vår skola barn och unga med utländsk bakgrund?

Alemanijs svar på frågan är ett stort ja.

– I nuläget saknar lärarna verktyg så att de kan jobba mot rasism och de behöver absolut få flera konkreta verktyg som de kan använda. Det här är också ett ämne som måste tas in mera målmedvetet i lärarutbildningen, säger han.

Finns bra material för skolpersonal

Gunilla Holm håller med om att det finns många lärare på fältet som inte har fått någon utbildning i rasism, men just därför är hon mån om att inte skuldbelägga lärarna. Samtidigt uppmuntrar hon skolpersonalen att börja förkovra sig. Lagen kräver att lärare och skolor agerar på rasism och i nuläget finns det mycket bra material att tillgå.

Alemanji Aminkeng Atabong berättar om ett hjälpmedel i form av en app som han har utvecklat. Den är ett kostnadsfritt hjälpmedel som kan hjälpa till att introducera och initiera olika diskussioner kring diversitet.

– Vi spenderar oerhört mycket tid på våra smarttelefoner, och jag tänkte att man kunde göra något smart med den tiden. Därför utvecklade jag appen ”Finland without racism”. 

En smärtsam process

I den forskning som Gunilla Holm varit involverad i har det blivit tydligt att många lärare är osäkra på vad rasism är och att många ser rasism som en synonym till diskriminering.

Vår forskning visar att elever och lärare upplever att det är viktigt att rektorn är med och aktivt och synligt leder det antirasistiska arbetet.

Gunilla Holm

– Vår forskning visar att elever och lärare upplever att det är viktigt att rektorn är med och aktivt och synligt leder det antirasistiska arbetet. Ofta handlar det om att hela skolans verksamhetskultur behöver förändras och i den processen behöver hela personalen och eleverna tas med.

Hon är medveten om att det kan bli smärtsamt på individnivå, eftersom processen alltid måste börja med att man utforskar sig själv? Vilka stereotypa attityder har jag? Gör jag något rasistiskt? 

Många av de lärare som ingått i Holms undersökningar berättar att de behöver kontinuerligt stöd i det dagliga arbetet för att kunna utveckla en antirasistisk pedagogik. 

– De måste få verktyg så att de alltid kan reagera på en rasistisk incident, och det är viktigt att hela skolan kommer överens om ett antirasistiskt förhållningssätt, säger Holm.

Nazikors i vita skolor

Hur ser det ut i Finland? Finns det skillnader mellan finskspråkiga och svenskspråkiga skolor när det gäller rasism i vardagen? Alemanji Aminkeng Atabong och Gunilla Holm kan inte direkt peka på någon forskning.

– Däremot finns det skillnader mellan skolor som är nästan helt vita och de skolor som har en stor variation i elevernas etniska bakgrund. De flesta finlandssvenska skolor hör till den första gruppen, säger Gunilla Holm.

I de här skolorna ser vi också mera nazistiska uttryck såsom hakkors inristade i arbetsborden, tyska kampsånger eller nazihälsningar.

Gunilla Holm

I de här skolorna finns ofta det hon kallar för institutionell rasism. Det kan till exempel innebära att lärarna har lägre prestationsförväntningar på barn med invandrarbakgrund. Professorn hänvisar till en tidigare stor studie som visar att elever med invandrarbakgrund oftare kanaliseras till vissa linjer inom yrkesutbildningen, istället för till högre utbildning.

Hon avslutar med en viktig påminnelse.

– I de här skolorna ser vi också mera nazistiska uttryck såsom hakkors inristade i arbetsborden, tyska kampsånger eller nazihälsningar. Det är viktigt att de här sakerna utmanas, för annars riskerar de snabbt att bli normaliserade och en del av den institutionella rasismen.

Professor Gunilla Holms tips till skolor

  • Börja med dig själv. Vilka fördomar har jag? Vilka privilegier har jag som vit?
  • Säkerställ att det finns trygga kanaler och personer till vilka man kan rapportera om rasism och trakasserier.
  • Var pro-aktiv och reagera genast på rasism som syns i skolvardagen.
  • Granska skolans läromedel och även studiehandledningen. Finns det mönster i vilka studerande som vägleds till vissa utbildningar?
  • Fungerar PRAO för alla? Hittar alla en PRAO- eller praktikplats?
  • Gör upp en läsårsplan mot rasism, men också en femårsplan.
  • Gör begrepp som finlandssvensk, finländare och europé mera inkluderande.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.