Dialog med föräldrar – avgörande för eleven men inget man lär sig genom enstaka kurser

– Tidigare var det läraren och vårdnadshavaren som hötte med fingret åt eleven, men i dag är det vårdnadshavaren som hötter åt läraren.

Så beskrivs läraryrket i den allmänna samhällsdebatten, enligt Karin Forsell, femte årets klasslärarstuderande vid Helsingfors universitet.

Att det har skett ett skifte i dialogen mellan lärare och vårdnadshavare håller både Solveig Cornér, universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet, och hennes kollega Sigrid Ducander med om.

– Det här är hela tiden på tapeten och man har pratat om det här i alla tider, men det såg kanske annorlunda ut för 20 år sedan. Nu har dialogen blivit snäppet hårdare, säger Ducander. Hon doktorerar för närvarande och jobbar som universitetslärare vid pedagogiska fakulteten.

”Ur föräldraengagemanget föds dialog och kommunikation”

Enligt Solveig Cornér är vårdnadshavarnas engagemang en förutsättning för att bygga en bra dialog och kommunikation mellan föräldrarna och skolan. Det gör att det viktiga utbytet av information fungerar, vilket i sin tur skapar en god relation mellan parterna. Dessutom visar forskning att den här typen av engagemang också kan stärka vårdnadshavarens och barnets relation.

– Då det finns ett engagemang hos föräldrarna som baserar sig på ett genuint intresse att utveckla förståelsen för sitt barns utvecklingsbehov, leder också en god kommunikation till starkare relationer mellan barnet och vårdnadshavaren. Dessutom skapar god kommunikation en känsla av trygghet för eleven i skolan, säger Cornér.

Utöver trygghet påpekar Cornér också att engagemang stöder barnets kognitiva, sociala och känslomässiga färdigheter, samt elevens självförtroende, självkänsla, studiemotivation och skolframgång.

Dialogen är en röd tråd genom utbildningen

Dialogen med hemmet är alltså viktig och i många fall till och med avgörande för elevens skolgång. Däremot finns det ingen specifik kurs som enbart fokuserar på kommunikationen med hemmet, men Solveig Cornér och Sigrid Ducander säger att temat är inbakat i utbildningen på olika sätt.

– Det här är en del av vår forskningsbaserade undervisning som går genom hela utbildningen, från första kursen till den sista, säger Cornér.

Vi kan inte säga att vi har en kurs som heter Föräldrasamarbete, för vad skulle en sådan kurs innehålla?

– Vi kan inte säga att vi har en kurs som heter Föräldrasamarbete, för vad skulle en sådan kurs innehålla? Men vi behöver ändå jobba kontinuerligt med den här typen av innehåll och därför fokuserar vi istället på hur man bygger relationer. Jag har exempelvis nyligen talat om relationell kompetens i kursen Lärarens professionella identitet och utveckling, säger Ducander.

Trots att ämnet saknar en egen kurs, verkar klasslärarstuderandena ändå vara fullt medvetna om vikten av att kunna kommunicera med föräldrar. Anna Wikström säger att hon under sina fem studieår har kommit i kontakt med ämnet både genom föreläsningar, kursmaterial och inlämningsuppgifter. 

– Utbildningen tar upp att det är viktigt att ha en bra relation och kontakt med vårdnadshavarna.

Karin Forsell, som i likhet med Wikström siktar på att ta examen i höst, påpekar också att klasslärarstuderandena tränar mycket på att reflektera. Det ger goda förutsättningar för att lyckas med dialogen i arbetslivet.

– Utbildningen ger oss utrymme att reflektera och vägleder oss också i vad man ska reflektera över. Jag kan inte säga att jag skulle ha önskat mig mer utbildning i att tala med föräldrar, säger hon.

Studenternas tips för en god dialog med hemmet

• Berätta tydligt vad du som lärare förväntar dig av kommunikationen med vårdnadshavarna och eleverna.
• Kontakta inte vårdnadshavare med enbart negativa ärenden, utan kom alltid ihåg att lyfta fram åtminstone lika många positiva saker som eleven gör. Exempelvis kan man gärna uppdatera föräldrarna när eleven har uppnått något mål. Att uppmärksamma positiva saker är extra viktigt om barnet har utmaningar i skolan.
• Sträva efter en öppen, förebyggande och kontinuerlig dialog, där man som lärare visar vårdnadshavarna att man bryr sig om deras barn.
• Ta hjälp och stöd av rektorer och kollegor. De kan alltid hjälpa med att bolla tankar och lösningar om dialogen med hemmet känns svår.

Att bygga dialog handlar om att hitta sin läraridentitet

Enligt studenterna är ändå utbildningen bara en grund för att senare som lärare kunna bygga upp och utveckla dialogen med vårdnadshavare.  

– Jag känner att det är någonting som man lär sig först när man börjar jobba på riktigt som lärare, säger Sebastian Lundqvist, som studerar till klasslärare för fjärde året.

Anna Wikström är inne på samma linje.

– Läraryrket handlar väldigt mycket om att utvecklas med tiden. I utbildningen får man sin teori och grund, men sedan utvecklas man och kommer in i sin lärarroll under arbetslivet. Dialogen med föräldrarna är nog ett av områdena där man utvecklas mest i arbetslivet, eftersom man inte har fått så mycket kontakt med föräldrar under studierna, säger hon.

Dialog i förebyggande syfte

Utöver att dialogen mellan skolan och hemmet har hårdnat i allmänhet, säger Karin Forsell att lärarens bedömning av elevprestationer allt oftare ifrågasätts av vårdnadshavare.

Trots att kritiken kan skapa oro för speciellt nya lärare, är det enligt Forsell viktigt att som lärare visa att man vill barnets bästa.

– Visa och signalera åt föräldrarna att ni är på samma sida. Det är ju jättekänsligt om ens barn kämpar med skolgången och då är det viktigt att du som lärare inte skyller på föräldern.

Enligt henne är också förebyggande dialog viktigt för att skapa en god kommunikation.

– Det skulle vara viktigt att i ett tidigt skede föra dialog med hemmet så att eleven och vårdnadshavarna får veta hur det går i skolan.

Sebastian Lundqvist säger att en kontinuerlig dialog med vårdnadshavare dessutom stärker själva relationerna mellan hemmet och skolan.

– Fördelen är ju att man lär känna varandra bättre och kan anpassa undervisningen enligt det, säger Lundqvist.

Via den här länken hittar du de andra artiklarna i temahelheten Dialog.

• Dialog
• Helsingfors universitet
• Läraridentitet
• Lärarutbildning