Ny Wilma-guide uppmuntrar lärare att föra dialog med hemmen
Kommunikation i Wilma misstolkas lätt – och små formuleringar kan få stora konsekvenser. Hur undviker man det? En ny guide visar hur lärare kan kommunicera tydligare och undvika konflikter.
Att kommunicera digitalt i skrift är en konstart i sig. Läraren om någon behöver kunna skriva om både smått och stort till en målgrupp med väldigt olika förutsättningar och förväntningar.
Finlands Föräldraförbund och företaget bakom Wilma, Visma, har i samarbete gett ut guiden Kommunicera klokt med Wilma – Lärarens guide för smidig kommunikation mellan hem och skola. Tuija Metso på Finlands Föräldraförbund säger att det allra viktigaste är att komma överens om gemensamma spelregler för kommunikationen.
– Det är bra om läraren berättar hur hen använder Wilma och över huvud taget kommunicerar med hemmen, säger Metso.
Skriver läraren till exempel veckobrev? Hur används lektionsanteckningarna? Var finns informationen om läxor och prov?
Det är bra att gå igenom reglerna i början av varje läsår. Det gäller också om klassen och vårdnadshavarna är bekanta från tidigare.
Wilma passar inte för mer utmanande ärenden
Som lärare lönar det sig att fundera på vad Wilma passar för och vad inte.
– Svårare och mer utmanande saker är bättre att sköta per telefon eller ansikte mot ansikte. När saker som konflikter eller mobbning ska redas ut är Wilma inte rätt redskap, säger Tuija Metso.
Hon brukar föreläsa om samarbetet mellan skola och hem för lärarstuderande. Då betonar alltid att en lärare inte behöver vara nåbar hela tiden.
– Det är bra att hålla sina egna gränser. Samtidigt är det bra om föräldrarna vet när man kan skicka meddelande, hur snabbt svaren kommer och när det är önskvärt att ringa.
Enligt Föräldrabarometern, som Finlands Föräldraförbund och Förbundet Hem och Skola har låtit göra, berättar är 82 procent av dem som svarade nöjda med den digitala kommunikationen mellan skolan och hemmet. Men Metso påpekar att 25 procent samtidigt på en annan fråga uppger att de inte får tillräckligt med information om sitt barns skolgång.
Hemmen vill ha enhetlig kommunikation i Wilma
En sak som vårdnadshavarna efterlyser i barometern är gemensamma riktlinjer för Wilma-kommunikationen i skolan.
– Liknande kommunikation skapar enhetlighet. Nu finns det stora skillnader mellan lärare. Det märks tydligt om man har barn i olika klasser. Någon kommunicerar inget alls, en annan så mycket att man tröttnar.
Metso konstaterar att lärarens autonomi i Finland är väldigt stark. Hon tror att skolvisa riktlinjer skulle underlätta också lärarens arbete.
Man behöver minnas att föräldrarnas förväntningar är mångsidiga och ofta motsägelsefulla och läraren måste balansera däremellan.
Också hemmen har olika önskemål gällande skolans kommunikation.
– Man behöver minnas att föräldrarnas förväntningar är mångsidiga och ofta motsägelsefulla och läraren måste balansera däremellan. Vissa vill veta precis allt och andra följer linjen ”no news is good news”.
På systemnivå har skolorna nu möjlighet att välja vilka färdiga mallar som finns i systemet, för till exempel timanteckningar eller förseningar.
– Det finns allt fler positiva meddelanden att använda sig av, och det är bra.
Ordval avgör om kommunikationen lyckas
Läraren kan själv påverka mycket genom de formuleringar hen använder. I guiden finns ett konkret exempel, som handlar om en elev som ofta har sina skolböcker hemma.
”Eleven hade böckerna hemma igen.” kan låta som kritik, även om syftet varit att dokumentera situationen neutralt. Omformulerat kunde det låta till exempel så här: “Hej! Jag tänkte höra om ni har några tankar om hur vi kunde hjälpa Anna komma ihåg att ta med läroböckerna, eftersom hon glömt dem tre gånger på sistone? Jag tror det skulle hjälpa henne att klara av uppgifterna bättre.”
Skillnaden i ton kan vara avgörande för hur vårdnadshavaren reagerar.
Att uppmuntra till dialog är över huvud taget ett av guidens viktigaste råd.
Hur kommunicerar man som lärare svåra ärenden till vårdnadshavarna?
I problematiska situationer är det bra att formulera meddelandet till vårdnadshavaren med viss noggrannhet, då ordvalet kan ha stor betydelse.
Bäst fungerar meddelanden där man:
- Beskriver problemet tydligt. Ger svar på hur eleven förväntas agera i fortsättningen och vilka fördelar det ger.
- Förmedlar förtroende för att problemet går att lösa. Du kan till exempel påminna vårdnadshavaren om problem som eleven har övervunnit tidigare, eller berätta vilka framsteg som redan har gjorts.
- Ber vårdnadshavaren om hjälp eller råd. Ofta är mottagaren mer beredd att samarbeta när du visar intresse för deras åsikter, ber dem om hjälp och frågar dem om råd, snarare än ger dem råd.
Ben Furman, om lösningsfokuserat förhållningssätt i guiden: Kommunicera klokt med Wilma – Lärarens guide för smidig kommunikation mellan hem och skola.
Elever med särskilt stöd får mycket negativ feedback
Balansen mellan positivt och negativ feedback i Wilma har varit ett av de stora samtalsämnena när det gäller systemet. I Föräldrabarometern kom det tydligt fram att Wilma väcker känslor.
– Fortfarande finns det de som upplever att Wilma bara är negativt, men de är färre. Föräldrar upplever det som negativt när negativa anteckningar hopar sig. Det är belastande och nedslående för familjen och barnet, säger Tuija Metso.
Metso betonar att fokus borde vara på elevens styrkor, speciellt om eleven har svårigheter.
– Det kom tydligt fram i barometern att föräldrar till barn med särskilt stöd har negativare erfarenheter både av kommunikationen och skolgången överlag.
Hur göra kommunikationen i Wilma tillgänglig?
Att se till att alla känner sig inkluderade i kommunikationen och får viktig information om sina barns skolgång är inte alltid så enkelt. Tuija Metso ser två huvudspår i utmaningarna: dels de som av tekniska eller språkliga orsaker inte klarar av Wilma, dels de vars familjer inte passar in i den traditionella definitionen av en kärnfamilj.
– Brist på ett gemensamt språk och digitala kommunikationsfärdigheter är den största orsaken till att Wilma inte når alla föräldrar. En ytterligare utmaning är om en förälder har svårt att läsa och skriva.
Brist på ett gemensamt språk och digitala kommunikationsfärdigheter är den största orsaken till att Wilma inte når alla föräldrar.
Finlands Föräldraförbund och Förbundet Hem och Skola har gjort en utredning om flerspråkighet i skolgemenskaper. I de skolor där många har ett annat modersmål har man tagit med vårdnadshavarna och utvecklat system.
– Det finns många sätt att lösa problemet: personliga möten, flerspråkiga handledare, ryggsäckspost, visuellt presenterad information eller röstmeddelanden, säger Tuija Metso och tipsar:
– I Wilma-meddelandena kan man kort och tydligt kommunicera det viktigaste, och till exempel använda sig av fet stil. Tilläggsinformationen kan komma senare i meddelandet för dem som vill veta mer.
Fundera över hur du ser på familjen
Tuija Metso säger att det är bra att i lärarkollegiet gå igenom hur skolan definierar familj.
– Har man fortfarande en tanke om att hemmet bygger på mamma, pappa och barn?
Många elever har två hem och andra bor i regnbågsfamiljer. Det finns också barn som bor i fosterfamiljer, och då är det bra att tilltalet inkluderar alla barnets viktiga vuxna.
– För barn med två hem är det bra att till exempel i god tid informera om föräldramöten. Att i förväg påminna om skridskor och sådant är också att visa omtanke. Påminner man dagen innan kan utrustningen finnas i fel hem.
Guiden Kommunicera klokt med Wilma – Lärarens guide för smidig kommunikation mellan hem och skola kan laddas ner den kostnadsfritt både på svenska och finska.
Lärorikt skrev om Wilma också i fjol i temat Respons. Läs artikeln här: Eleverna får inte alltid likvärdig återkoppling i Wilma – forskare efterlyser riktlinjer – Lärorikt
Vad kännetecknar ett bra Wilmameddelande?
- Börjar med en tydlig rubrik, som berättar för mottagaren vad meddelandet handlar om.
- Innehåller nyckelord i rubriken, exempelvis: Veckobrev v. 37: friidrottstävlingar, simning, godisfredag.
- Nyckelorden hjälper mottagarna att hitta meddelandet om de behöver återkomma till det senare. Samtidigt undviker man otydliga rubriker, såsom ”Information om…”. Det är bättre att genast uttrycka vad meddelandet handlar om, till exempel: Tidtabellen för friidrottstävlingarna
- Svarar på frågorna ”vad, var och när”. I texten kan du ge närmare detaljer om händelsen, till exempel om man behöver anmäla sig, besvara meddelandet eller ta med något.
- Glöm inte heller att hälsa! Även om lärarna ofta snabbt behöver kommunicera sitt budskap, är det trevligare att få ett meddelande med inlednings- och avslutningsfraser. Också emojis tillför värme och vänlighet 😊
Från guiden: Kommunicera klokt med Wilma – Lärarens guide för smidig kommunikation mellan hem och skola.
