I boken Nya vägar till en likvärdig skola skriver fil.dr. i barn- och ungdomsvetenskap Fredrik Zimmerman om pojkarnas möjligheter till en likvärdig utbildning i dagens skola. Den senaste Pisaundersökningen talar sitt tydliga språk, pojkar har svårare att klara sig i dagens skola. 

Zimmerman funderar vad det beror på att pojkar presterar sämre i skolan än vad flickor gör. En del forskare ser ingen skillnad i pojkars och flickors sätt att lära sig och menar därför att man inte kan se till biologin för att hitta orsaken. Medan en del hjärnforskare menar att skolan idag inte tar hänsyn till pojkars sätt att lära sig. Historien visar att vi har använt biologin fel för att tex stänga ute kvinnor ur universiteteten. Men Zimmerman är ändå kritisk till att helt bortse från biologin då det finns forskning som påvisar biologiska skillnader.

Det är inte så att flickor har bättre kognitiva förmågor än pojkar utan att flickornas kognitiva förmågor bättre passar in i de uppgifter som premieras i skolan. Skolan är en kvinnodominerad värld.

Det finns olika teoretiska perspektiv som förklarar varför det går sämre för pojkar i skolan. Det ena är konfliktperspektivet, kort förklarat att män vill ha privilegier. Denna teori, om hegemonisk maskulinitet är den som dominerat forskningen. Man förklarar mycket med pojkars antipluggkultur, det är maskulint och tufft att inte vara intresserad av skolan. Han förhåller sig skeptisk till förklaringen, det här är vad vi tror och utgår ifrån, men enligt Zimmerman ser verkligheten annorlunda ut. 

Det andra är förståelseperspektivet och Zimmerman vill med boken visa att han tror mer på det sättet att se på varför pojkar klarar sig sämre i skolan. Han vill också via detta förståelseperspektiv visa på alternativ och vad vi kan göra i dagens skola så att pojkar lyckas.

Barn från studieovana hem har det svårare i skolan än barn från studievana hem. För pojkar är det ännu sämre att komma från studieovana hem än flickor.

Barn från studieovana hem har det svårare i skolan än barn från studievana hem. För pojkar är det ännu sämre att komma från studieovana hem än flickor. De har det svårare i skolan för att de på gruppnivå är mindre tränade i de förmågor som är gynnsamma för framgång i skolan.

Detta gäller även utrikesfödda barn. Dessa familjer bor ofta i segregerade områden med skolor som inte främjar skolframgången. Familjer med mer studievanor tenderar då att flytta för att ge sina barn bättre möjligheter. Ofta hör man dessa pojkar yttra ” jag bryr mig inte ”, och de sitter hela lektioner på sin telefon eller med hörlurar i öronen. Men dessa pojkar ökar inte sin popularitet genom att visa sig likgiltiga till skolan.

Ur ett finländskt perspektiv är det intressant att Zimmerman lyfter upp det att Finland har minst skillnad mellan olika skolor, och även om de finländska pojkarna inte presterar lika bra som flickorna så är inte klyftan lika stor. Zimmerman lyfter fram som en möjlig orsak till detta att vi ger mer specialundervisning i de lägre klasserna medan det i Sverige sätts mer specialundervisning i årskurs 9. Det här känns märkligt ur ett finländskt perspektiv. Men kanske det kan bero på att det är fler elever i Sverige som inte kan få sitt avgångsbetyg och därför fokuserar man på årskurs 9. Men ändå, borde man inte börja tidigare med att stöda elever som har det svårt?

Då Zimmerman suttit på lektioner och följt med dessa pojkar slås han av insikten att de skärmar av för att de inte förstår undervisningen och känner sig utanför.

Efter att ha följt med många pojkars skolvardag anser Zimmerman att det är viktigt att pojkarna förstår vad de läser i skolan, att man lyckas formulera uppgifterna så att de blir tydliga och lättförståeliga. Då Zimmerman suttit på lektioner och följt med dessa pojkar slås han av insikten att de skärmar av för att de inte förstår undervisningen och känner sig utanför. Det är när skolan inte är begriplig som de undviker uppgifterna, hörlurarna sätts i öronen och huvan åker upp. Det betyder inte att man skall ändra på målen för undervisningen utan att vägen skall göras tydligare. Särskilt pojkar behöver utveckla en studieteknik, att kunna planera och genomföra sina studier.

Även om Zimmerman granskat Sverige och det gäller det svenska skolsystemet så finns det säkert tankar som är värt att tänka på även hos oss. Framför allt tanken om att ifall skolan inte är begriplig så vänder sig pojkar bort och låtsas att de inte bryr sig. Det kan vara bra att tänka på ifall det är så att det blir problem i skolan, kan detta vara en orsak? Att skolan skall vara begriplig är en rätt bra utgångspunkt, men är den det för alla?

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.