Diana Blomster undersöker i sin magisteravhandling vid Åbo Akademi vad lärare anser om digitala verktyg i undervisningen och om digitaliseringen överlag.
Världen förändras i rasande takt – och skolan står inför enorma utmaningar: Hur förbereder vi dagens unga för en framtid vi knappt kan föreställa oss, med yrken som ännu inte finns, teknologi bortom vår vildaste fantasi och en samhällsutveckling som tvingar oss att omdefiniera det mesta – till och med vad det innebär att vara lärare, elev och människa?
I framtidens skola måste barn och unga tränas i att hantera en allt mer oförutsägbar värld och få stöd i att fokusera på det de kan utveckla. Det säger professor Pasi Sahlberg, som har en bred överblick över utbildningsfältet från sin position vid The University of Melbourne.
Kirsti Lonka från Helsingfors universitet är bekant med det finländska och taiwanesiska skolsystemet och är säker på sin sak. Finland måste snabbt omvärdera sitt synsätt för att kunna möta framtidens utmaningar.
När det gäller att motivera barn och unga finns det ingen enkel lösning – men det finns några avgörande insikter. Forskarna Torkel Klingberg och Kati Vasalampi berättar om forskningsresultat som ligger som grund för att man ska kunna utveckla det man brukar kalla grit, eller finsk sisu och jävlar anamma.
Statistiken talar sitt tydliga språk: finländarna läser allt mindre. Men tvärtemot vad många tror är det inte tv-serierna, de sociala medierna, eller de ständigt närvarande mobilskärmarna som ligger bakom det minskande intresset för läsning och litteratur. Orsaken står i stället att finna i allt djupare sociala klyftor och ett splittrat samhällsklimat.
Finlands nationella läskunnighetsstrategi tar sikte på år 2030 – då ska finländarna vara bäst i världen på multilitteracitet. För tillfället dalar läskunnigheten i Finland, men Programmet för läskunnighet vid Utbildningsstyrelsen siktar på att vända trenden.
Bakom elevernas finskakunskaper ligger mycket mer än bara lärarnas insatser, men det glöms ofta bort i debatten, säger professorerna Michaela Pörn och Siv Björklund. De lyfter tillsammans med utvärderingsexperten Carola Åkerlund fram hur attityder, kommunens språk och engelskans framfart spelar en större roll än många tror.
Flickor med adhd får i genomsnitt vänta fyra år längre på sin diagnos än pojkar. Forskningen har nästan uteslutande koncentrerat sig på pojkar, vilket gör att flickors adhd-symptom inte upptäcks lika lätt. Lotta Borg Skoglund är forskare, läkare, författare och föreläsare med adhd i fokus. Hon arbetar för att ge flickors adhd mer synlighet.
Vill du veta vad som händer?
Genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev kan du följa med vad som händer på Lärorikt. Vårt nyhetsbrev utkommer ungefär en gång i månaden med artiklar, inspiration och tips.