Pasi Sahlberg: ”Skolan har länge fokuserat på det eleverna inte kan – nu är det dags att hjälpa dem hitta sin väg”

I Finland gryr dagen, men i Melbourne där professor Pasi Sahlberg bor och verkar, är det snart kväll. Att dygnsrytmen kommer att fortsätta på samma sätt även i morgon kan vi vara ganska säkra på, än så länge. Däremot vacklar många andra grundvalar och framtiden är oviss. Vad ska vi lära våra barn och unga? Vad är hållbart kunnande även i framtiden? Många trevar efter svar. 

­– Den allra viktigaste färdigheten som barn och unga behöver få lära sig just nu är att kunna förstå och hantera en tillvaro i en snabbt föränderlig värld där man inget vet om framtiden, säger Sahlberg.

Han återknyter till den amerikanska politiken, världsläget och särskilt pandemin, vars omfattning och följder ingen i början kände till. Gårdagens skolmodell utgick från en helt annan förutsägbarhet. 

– Det fanns inbyggt i systemet att någon i stora drag kunde berätta vad som skulle hända och vad alla skulle kunna när läsåret var slut.

Pasi Sahlberg tycker att man i framtidens skola behöver bygga in fler element där barn och unga tränas i att utveckla tankesätt som utgår från att det finns många olika alternativ samtidigt. Det här bidrar till resiliens.

Ingen bestämmer vad alla ska kunna

Pasi Sahlberg återknyter till pandemin. I Finland lyckades skolorna snabbt och effektivt inom cirka 36 timmar anpassa sig till en ny verklighet med distansundervisning och nya verksamhetssätt.

– I Australien tog samma process två veckor. Skolorna satt och väntade på direktiv uppifrån. Till en början hände det väldigt lite.

Sahlberg ler lite vid minnet, och lyfter fram den finländska lärarkåren som ett modellexempel på hurdana attityder och hurdan drivkraft som behövs just nu. Han tycker att de finländska skolorna visar framfötterna när det gäller framtidskompetenser.

­– En orsak är att Finland har färre standardiserade prov och tester än till exempel Australien eller USA. De här regelbundna testerna både styr och oroar lärare och föräldrar. I Finland finns det istället ett stort förtroende för lärarens expertis och yrkeskunnande. Det saknas också strikta detaljerade handböcker som alla strömlinjeformat måste följa. Ingen myndighet dikterar exakt hur mycket en enskild individ ska kunna inom ett visst område.

”Vi fokuserar på det vi är dåliga på”

Men trots berömmet från andra sidan jordklotet kan det vara klokt för Finland att inte enbart klappa sig på bröstet. Det finns andra saker att lära.

I våra skolor har vi länge fokuserat på det man inte kan.

– Hur många kan på riktigt säga att skolan hjälpte mig med att hitta min egen väg? I våra skolor har vi länge fokuserat på det eleven inte kan. Skolpolitiken har också främst letat efter elevernas svagheter, som till exempel matematiskt kunnande, och sedan byggt upp undervisningen utifrån det vi rent nationellt är dåliga på. I stället borde vi hjälpa unga att hitta sin egen väg och låta dem själva fundera på vad de vill bli bättre på.

Det här ska ändå inte tolkas som att var och en får göra som den själv vill. Pasi Sahlberg tycker att det viktigaste inte är att på detaljnivå diskutera exakt vilket hett stoffinnehåll som skolorna borde fylla sin undervisning med för att rusta eleverna för framtiden. Är det mera matematik, eller något annat? Det han däremot är helt övertygad om är att alla unga borde få lära sig att precis alla kan bli bra på något. 

De ungas röst borde höras mera

Varför ska man gå i skola? Pasi Sahlberg tror att många unga i dagens Finland inte har ett övertygande svar på frågan, åtminstone inte på ett sådant sätt att de själva kan känna sig inkluderade. Det här leder till utanförskap och omotiverade elever.

– I min kontext talar man nuförtiden ofta om ”student voice”. Jag skulle önska att man i större utsträckning tog med de unga i planeringen. Men inte på ett naivt sätt, utan uppriktigt så att de faktiskt upplever att de har en roll och kan påverka undervisningens innehåll.

Sahlberg är själv utbildad lärare och har tidigare utbildat lärare. Han har bred erfarenhet av internationellt utvecklingsarbete inom utbildningsbranschen. Han är också docent vid Helsingfors universitet. 

Han kan intyga att lärarna i Finland utbildas till ett mera fritt förhållningssätt jämfört med många andra länder. Den här friheten väcker i vissa fall förvåning i de kretsar där professorn rör sig. Den ändå anses vara hårdvaluta i en tid då framtiden är oviss och man snabbt måste kunna ställa om. 

Lärarna ska inte tävla mot varandra

Hur ska man som lärare undervisa i den viktiga framtidsfärdigheten att möta förändringar? Vad kan man göra på högre ledningsnivå? Ska man skapa ett skilt ämne eller ge pengar till storslagna projekt? 

– Det här är inget man kan lära ut direkt till eleverna, eller ha som ett enskilt ämne på schemat. Färdigheten måste implementeras på andra sätt, precis som kreativitet, empati eller komplicerad kommunikation mellan människor.

Sahlberg lyfter flera gånger fram Singapore och vissa regioner i södra Australien där man har skapat viktiga förutsättningar för att lyckas. Han placerar även in Finland i samma vinnarkategori. Det gamla talesättet om att det behövs en hel by för att fostra ett barn dyker upp. 

– Ja, det är exakt så. I de här samhällena har man förstått betydelsen av en kollektiv verksamhetskultur, och i skolorna gör lärarna saker tillsammans. De tävlar inte sinsemellan, och ser inte varandra som konkurrenter.

Gå in och kommentera och hitta nya kolleger

Professor Pasi Sahlberg citerar till sist ett altruistiskt talesätt han ofta hör i olika utbildningssammanhang i Singapore där han rör sig.

 ­– Där brukar de säga att ”vi måste ge bort våra bästa idéer så vi kan skapa nya”. 

Han uppmanar alla lärare att aktivt föra en dialog med andra lärare. Hur gör ni? 

– Mitt bästa råd till dig som tar del av den här artikeln är att du inte enbart läser den. Om du tyckte att tankegångarna var intressanta, gå in och kommentera artikeln. Då signalerar du att du vill hitta någon likasinnad där ute att samarbeta med.

Pasi Sahlbergs råd till skolledare och lärare som vill jobba med framtidskompetenser och resiliens

• Kom ihåg att framtidskompetenser och resiliens inte är något man kan lära ut direkt. Fundera i stället på hur just ditt klassrum och din undervisning borde se ut för att de här färdigheterna ska få chans att utvecklas och rymmas in.
• Gör saker tillsammans. Fråga dina kolleger hur de gör. Försök att till exempel genom sociala medier hitta andra som tänker lika och inled samarbeten med dem.
• Om du tillhör skolledningen: Skapa strukturer för lärarna där det finns lite mera tid att sitta tillsammans med kolleger och fundera på de här viktiga sakerna.

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Framtidskompetenser.

• Framtidskompetenser
• Pasi Sahlberg
• Resiliens