När det gäller att motivera barn och unga finns det ingen enkel lösning – men det finns några avgörande insikter. Forskarna Torkel Klingberg och Kati Vasalampi berättar om forskningsresultat som ligger som grund för att man ska kunna utveckla det man brukar kalla grit, eller finsk sisu och jävlar anamma.

Vad innebär egentligen motivation i lärande? För Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, handlar det inte om att hela tiden vara intresserad, eller tycka att något är roligt. Det är en vanlig missuppfattning.

– Inre motivation är viktigt, men det handlar inte bara om att vara entusiastisk över en uppgift.

Han nämner fyra olika typer av motivation. Den externa är kopplad till en yttre belöning, den interna intressedrivna kan i bästa fall leda till flow. Därtill finns grit – som i Finland brukar kallas sisu, och som rent anatomiskt kan klassas som en typ av motivation.

– Men jag vill gärna lägga till en fjärde aspekt, meningsfullhet. Det är en viktig emotionell drivkraft, att känna att det man gör har en mening och kan leda till något större.

Kati Vasalampi som är biträdande professor i specialpedagogik vid Jyväskylä universitet är inne på samma linje.

– Motivation varierar beroende på situation och livsområde, men just därför går den att påverka. Det handlar också om välbefinnande. Elever som inte mår bra är svårare att motivera till skolgång och lärande.

Grit – den viktiga ingrediensen

Vad är det då som verkligen får människor att vilja lära sig? Här kommer vi in på en av de mest intressanta aspekterna av motivation: grit.

Torkel Klingberg slår ett slag för finsk sisu – uthållighet i kombination med passion för långsiktiga mål. Han tycker att den här avgörande aspekten ofta förbises i våra skolor.

– I andra sammanhang har vi däremot stor förståelse för betydelsen av grit. Tänk på en idrottare. För att bli bra i en sportgren handlar det inte om att alltid ha kul – ofta är träning tufft, det är slitsamt och ibland tråkigt. Eller tänk på en musiker som övar skalor i timmar. Det är förmågan att hålla fast vid sitt långsiktiga mål som gör dem framgångsrika, säger Klingberg.

Vi lever i en värld där vi vill ha allt snabbt och enkelt, och unga får inte tränas i att kämpa och vara uthålliga.

Men här kommer en twist: forskning visar att yngre personer inte har lika mycket grit som äldre.

 – Det kan naturligtvis ha att göra med personlig utveckling, men det kan också bero på samhällsutvecklingen. Vi lever i en värld där vi vill ha allt snabbt och enkelt, och unga får inte tränas i att kämpa och vara uthålliga.

Torkel Klingberg

Är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och expert på hjärnans utveckling och lärande.

Författare till boken Hjärna, gener och jävla anamma (2016), samt Framtidens digitala lärande (2023).

Trygga och sensitiva lärare är viktiga

Den goda nyheten är att forskning samtidigt visar att det går att påverka vår grit, men frågan är enligt Torkel Klingberg ytterst komplex. Han hänvisar ändå lite försiktigt till forskning som påvisat att det finns kopplingar mellan att ha ett dynamiskt mindset, det vill säga ett tillväxttänkande och grit.

– Det som verkar mest lovande är att få till ett starkare dynamiskt mindset, och den vägen få grit att växa. Eleverna behöver få information om att hjärnan är formbar, och att det går att påverka både koncentration och arbetsminne. Om eleverna tror att de kan förbättra sina förmågor genom hårt arbete, är de mer benägna att kämpa vidare när det blir tufft.

– Vi har till exempel sett att när en lärare är känslig för olika elevers behov och skapar en trygg atmosfär där alla känner sig accepterade, blir eleverna också mer engagerade och motiverade under lektionerna.

Kati Vasalampi lyfter fram den psykologiska aspekten av en trygg lärmiljö för att skapa en motiverande klassrumsmiljö. Hennes forskningsområden inkluderar också skolfrånvaro och skolavhopp.

– Vi har till exempel sett att när en lärare är känslig för olika elevers behov och skapar en trygg atmosfär där alla känner sig accepterade, blir eleverna också mer engagerade och motiverade under lektionerna. Det här ställer förstås krav på tillräckligt små gruppstorlekar. Om eleverna dessutom känner att de har kontroll över sitt lärande, att de är duktiga och att de hör hemma i klassen, kommer deras motivation att öka.

Kati Vasalampi

Är biträdande professor i specialpedagogik vid Jyväskylä universitet.

Forskar i stöd för skolgång och lärande, unga och barns motivation för lärande, välmående, skolfrånvaro och skolavhopp.

I en artikel skriver hon om betydelsen av att bli hörd för att kunna bli motiverad att lära sig nya saker.

Pengar och belöningar – en fälla

Vad är då skillnaden mellan inre och yttre motivation och hur kan de påverka elevers lärande? Fungerar det till exempel att erbjuda pengar eller andra belöningar för att få elever att prestera bättre? Klingberg refererar till en omfattande och välgjord amerikansk studie där 36 000 elever deltog och resultatet var tydligt. 

– Forskningen visar att pengar inte gör att barn lär sig mer eller blir mer motiverade, snarare tvärtom. Det kan i stället faktiskt ha en negativ effekt på deras inre engagemang, och motivationen upphör också om belöningarna uteblir.

Stress kan vara en bra sak

I stället för att filosofera kring hur lärare kan skapa motiverande klassrum lyfter Torkel Klingberg fram psykologen David Yeagers synergimodell.

– Det finns en utbredd myt om att all stress är farlig, och då reagerar man väldigt negativt när hjärtat börjar bulta inför ett test eller ett svårt problem. Om man i stället ser stress som en tillgång som gör att man kan växa, leder det till en sundare och lugnare inställning till den egna kroppens reaktioner och man preseterar bättre. 

Han riktar till sist en uppmaning till alla som vill bygga en motiverande skolmiljö.

– Man ska inte hoppa på olika modeflugor eller trender som inte har någon koppling till forskningsresultat. Titta i stället på de studier som gjorts inom området.

Här är några praktiska råd från forskarna:

Bygg en trygg och stödjande miljö: Visa barn och unga att de är accepterade och att deras ansträngningar uppskattas.

Uppmuntra uthållighet och grit: Hjälp eleverna att utveckla förmågan att kämpa vidare även när det är svårt, och att tro på sin egen förmåga att växa genom ansträngning.

Låt stress bli en tillgång: Hjälp elever att se stress som något som kan hjälpa dem att växa, inte som något farligt.

Var en förebild: Visa att du som lärare inte ger upp vid motgångar, utan att du fortsätter kämpa för att nå dina egna mål.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.