Flickors adhd är ett outforskat område: “Vi har bara börjat skrapa på ytan”

– Vi människor är sociala varelser som vill passa in i sociala sammanhang. Flickor inser ofta detta tidigare än pojkar, och flickor som har adhd börjar därför i yngre ålder att maskera sina symptom, för att inte avvika från normen.

Lotta Borg Skoglund säger att den här tendensen hon flickor gör att deras adhd inte upptäcks i lika hög grad som pojkars. En annan orsak är att omgivningen oftare känner igen pojkars sätt att hantera adhd.

– När pojkar springer runt och stökar, tar flickors impulsivitet och hyperaktivitet ofta andra uttryck. Det kan till exempel handla om att prata väldigt mycket, avbryta andra, retas, eller frenetiskt teckna eller tvinna sitt hår.

En tredje orsak till att flickor i genomsnitt får vänta fyra år längre än pojkar på sin adhd-diagnos är att den övergripande majoriteten av forskningen kring adhd fokuserar på pojkar. Lotta Borg Skoglund säger att forskningen bara har skrapat på ytan när det gäller hur de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron kan påverka kvinnors adhd-symptom.

– Att forskningen inte tillräckligt har beaktat de biologiska skillnaderna mellan pojkar och flickor är en orsak till att flickor ofta missas diagnostiskt. Generellt saknas det mycket forskning om adhd hos flickor och kvinnor.

Vad hände med den duktiga flickan?

Flickor med adhd döljer ofta alltså sina symptom för att inte sticka ut socialt. Därför kan det vara svårt för föräldrar, lärare och sjukvårdspersonal att upptäcka vad dessa flickor verkligen kämpar med.

– Att maskera adhd-symptom är mycket energikrävande. Många av flickorna klarar sig ett tag innan de slutligen kraschar, och då kan omgivningen ha svårt att förstå varför den duktiga flickan, som tidigare klarade skolan så bra, plötsligt inte längre orkar.

Kvinnor får ofta sin diagnos först i 20-årsåldern, efter att ha kämpat under lång tid. 

Lotta Borg Skoglund säger att många flickor med adhd upplever en extrem trötthet, särskilt under puberteten.

– Adhd-hjärnan arbetar för fullt och en teori är att den tröttas ut av de starka hormonimpulser som kommer med puberteten. Kvinnor får ofta sin diagnos först i 20-årsåldern, efter att ha kämpat under lång tid. 

I värsta fall har de redan utvecklat samsjuklighet, alltså andra diagnoser som uppträder parallellt med adhd.

Ångest, depression och dålig självkänsla

Dålig självkänsla går ofta hand i hand med odiagnostiserad adhd, eftersom symptomen kan påverka självbilden negativt.

– Många adhd-symptom kan misstas för att man är lat eller ointelligent. Ju längre det tar innan någon får sin adhd-diagnos, desto längre tid har den här personen gått omkring och tvivlat på sin egen förmåga. 

Lotta Borg Skoglund säger att samsjukligheten ofta är lättare att upptäcka än den underliggande orsaken, alltså adhd

– Många flickor och kvinnor har hunnit utveckla ångest, depression, ätstörningar – som kräver sin egen behandling – men som också kan göra att vi missar deras adhd ytterligare.

Lotta Borg Skoglund understryker vikten av att alltid utreda den grundläggande orsaken till symptomen.

– Är det frågan om ångest och depression, eller är det egentligen adhd som yttrar sig som ångest och depression?

Kunskap är makt

En adhd-diagnos kan vara en enorm lättnad för någon som i åratal funderat på varför hon känner sig annorlunda. Rätt medicinering och rätt kunskap kan förbättra livskvaliteten avsevärt. Men om man har maskerat sin personlighet under lång tid så kan det ta länge att hitta tillbaka till sig själv.

– När man väl har fått sin diagnos är det viktigt att använda den nyvunna kunskapen för att navigera framåt. Kunskap är makt, och ju mer man lär sig om hur ens egen unika adhd-hjärna fungerar, desto bättre brukar det vara möjligt att må.

Lyssna i stället för att ge goda råd

Det är naturligt att vilja hjälpa och ge välmenande råd när någon har det svårt. Men Lotta Borg Skoglund säger att felaktiga råd istället kan bli destruktiva för någon med adhd, hur välmenande de än är.

– Att säga till någon att “lyssna på magkänslan” fungerar inte för den som aldrig kunnat lita på sin magkänsla. Att uppmana någon att “bara säga som du känner” är ett dåligt råd till den som är mycket impulsiv. Att peppigt säga “bara försök lite till” kan vara förödande för den som redan har kämpat till det yttersta.

Berätta för barnet att det är hon som är expert på hur hennes egen hjärna fungerar.

I stället gäller det att lyssna, och nyfiket ställa frågor om hur barnet upplever sin situation. För att få skolarbetet att löpa smidigare rekommenderar Lotta Borg Skoglund att läraren tillsammans med barnet provar på olika strategier, och tillsammans testar olika hypoteser. Det skapar förtroende och gemenskap.

– Berätta för barnet att det är hon som är expert på hur hennes egen hjärna fungerar, och jag som lärare är expert på olika sätt att lära sig saker som kan vara bra att prova på när det gäller adhd. Tillsammans kan vi hitta en lösning.

Ökande antal diagnoser i snabbt och föränderligt samhällsklimat

Adhd är den vanligaste diagnosen bland barn, och andelen som får en diagnos fortsätter att öka. I offentligheten har det uttryckts farhågor om att vi överdiagnostiserar våra barn när vi istället borde rannsaka skolan och samhällsklimatet.

– Åtminstone i Sverige har trenden inom skolan varit att kräva mer exekutiva färdigheter av allt yngre barn, vilket kan vara en orsak till att vi fått stökigare klassrum. Skolan har blivit så pass mycket tuffare att allt fler barn behöver en diagnos för att klara skolan.

Ju tidigare man får sin adhd-diagnos, desto bättre.

Samhällsklimatet i stort spelar också in, där skärmar och sociala medier ställer allt högre kognitiva krav på barns hjärnor.

– Om vi ser adhd som svårigheter att fungera i den vardag barnet lever i, måste vi också ta hänsyn till vilken vardag barn av idag behöver förhålla sig till. För visst känns det fel att diagnostisera och medicinera barn för problem som vi själva kan rätta till i vårt samhälle?

Lotta Borg Skoglund understryker ändå att skolan eller samhället i stort inte bär skulden för alla adhd-fall. De flesta som får en diagnos behöver hjälp, helt oberoende av yttre faktorer. 

– Det kommer alltid att finnas en grupp som är beroende av diagnoser, oavsett hur skolan eller samhället ser ut. Med rätt diagnos och lämplig medicinering får dessa barn möjlighet att nå sin fulla potential och undvika att drabbas av samsjuklighet. Ju tidigare man får sin adhd-diagnos, desto bättre.

• adhd
• Flickor
• Npf