Bristen på kvinnliga matematiska förebilder är fortfarande ett stort problem – trots att fler kvinnor tar plats inom matematiska branscher
Trots att det inte finns någon skillnad i matematisk förmåga mellan kvinnor och män lever fortfarande myten om att matematik och naturvetenskap är typiskt manliga vetenskapsgrenar. Men trenden håller på att vända.
I PISA-mätningarna presterar flickor numera bättre än pojkar i matematik, och inom universitetsvärlden arbetar man för jämställdhet på de matematiska fakulteterna.
– Myten om det ensamma matematiska geniet lever kvar. Vi förknippar matematiker med Isaac Newton, Leonhard Euler eller Friedrich Gauss – en enskild man som egenhändigt förändrade hela den matematiska vetenskapens riktning.
Det säger Samuli Siltanen, professor i matematik vid Helsingfors universitet. Även om den här myten inte längre är förankrad i verkligheten kan den verka avskräckande för dem som inte känner igen sig i den typiska bilden av en matematiker.
– Bristen på kvinnliga matematiska förebilder är fortfarande ett stort problem.
Samuli Siltanen säger att den historiska ojämlikheten kastar sin skugga över matematiken som bransch. Spåren går att följa ända till 1800-talet, när kvinnor inte hade rätt att studera på universitet.
– Men också senare har det funnits attityder där kvinnor avråtts, eller inte uppmuntrats, till att söka sig till naturvetenskapliga studier. Så är det inte längre, men fortfarande ser vi sviterna av det här.
Uppmuntran och godkännande är viktigt
Den finländska arbetsmarknaden är fortfarande starkt tudelad, där män i mycket högre grad än kvinnor väljer tekniska yrken. Fler pojkar än flickor tenderar fortfarande att välja naturvetenskapliga ämnen i skolan, även om skillnaderna blir allt mindre.
Under det senaste årtiondet har flickor presterat bättre än pojkar i matematik i PISA-mätningarna, men skillnaderna är små. Under samma tidsperiod har också andelen kvinnor som valt lång matematik i gymnasiet ökat, även om pojkarna fortfarande är i knapp majoritet.
– Vi går hela tiden mot det bättre, men ett gammaldags tänkande lever kvar på vissa håll. Föräldrar och lärare kan medvetet eller omedvetet föra attityder vidare till nästa generation. För många unga spelar omgivningens godkännande och uppmuntran en stor roll när man väljer studieinriktning och yrke, säger professor Samuli Siltanen.
Man måste våga trots att man inte förstått allting
Morgonsolen lyser in genom fönstren i Höjdens skola i Tenala. Längs klassrummets väggar står provrör och pipetter prydligt radade på hyllor, och på tavlan projiceras matematiska formler. Jennifer Jern, som undervisar högstadieeleverna i matematik, fysik och kemi, ställer i ordning klassrummet för dagens första lektion.
– Vi vet att det inte finns någon genetisk predisposition mellan könen för matematiska kunskaper. Pojkar och flickor är lika bra. Framgång i naturvetenskapliga ämnen handlar främst om att jobba hårt.
Jennifer Jern säger att läroplanen inom naturvetenskaper är förhållandevis krävande redan på högstadiet, och det räcker inte att kunna läroboken utantill för att garantera toppvitsord. Särskilt högpresterande flickor kan lockas att välja bort matematiken för att satsa på säkrare kort.
– Vi känner alla till “duktig flicka”-syndromet, där flickor är vana att jobba hårt, prestera högt och kunna allt som står i läroboken. Men ett sådant tankesätt fungerar inte alltid inom naturvetenskap, där man måste våga prova på trots att man inte förstått allting, och tillämpa sin kunskap på ett problem man aldrig stött på förut. Flickor som är vana vid höga vitsord kanske strategiskt väljer något annat ämne, där de känner sig säkrare på att kunna fortsätta prestera på topp.
En peppande kultur
Jennifer Jern berömmer sina elever. I Höjdens skola finns många som är duktiga på naturvetenskap, och särskilt bland flickorna finns en peppande kultur.
– I det här huset är intresset för matematik och naturvetenskap rätt jämnt mellan könen. Vi har en stark grupp flickor som sporrar varandra att göra väl ifrån sig i alla ämnen, och det syns också inom matematik och naturvetenskap.
Samtidigt är Jennifer Jern orolig för utvecklingen i skolorna generellt. De sjunkande läskunskaperna bland skolelever avspeglar sig också på matematik, fysik och kemi.
– Läsning handlar om att inhämta kunskap, och bristande läsförmåga ger stora utmaningar i alla informationstunga skolämnen.
“Det gjordes aldrig till någon grej”
Filippa Skog skrev studentexamen i Ekenäs gymnasium i våras, och under hösten har hon inlett sina studier i kemiteknik vid Aalto-universitetet. Gymnasiestudierna bestod till stor del av lång matematik, fysik och kemi.
– Mitt intresse för naturvetenskaper väcktes i gymnasiet, mycket tack vare inspirerande lärare.
Myten om att matematik och naturvetenskap skulle vara särskilt manliga ämnen känns främmande för Filippa Skog. Det är ingenting som hon har fäst särskilt mycket uppmärksamhet vid under gymnasiestudierna.
– I gymnasiet var flickorna visserligen i minoritet inom naturvetenskaperna. Men det gjordes aldrig någon grej av det, grupperna var generellt små och alla blev lika sedda och lika behandlade.
Trenderna pekar mot diversitet
Även om myten inom matematiken håller på att brytas sönder återstår det ännu en hel del jämställdhetsarbete inom branschen, anser professor Samuli Siltanen. Det viktigaste är att fortsätta arbetet med att ändra förlegade attityder.
– Som matematik-influencer på sociala medier brukar jag själv lyfta fram kvinnliga matematiker, för att visa hur mycket av matematiken som görs av kvinnor runt om i världen.
Samuli Siltanen hoppas på att allt fler unga skulle hitta till matematiken.
– Jag önskar att alla som är nyfikna skulle våga ge matematiken en chans. Att räkna kan ge både glädje och tillfredsställelse, och inom matematiken öppnas en fantastisk och vidsträckt värld som man går miste om ifall man aldrig vågar glänta på den dörren.
Samuli Siltanen bekräftar att de enskilda matematiska geniernas tid är förbi – modern matematik handlar mycket om gemensamt arbete i grupper.
– Det finns starka vetenskapliga bevis för att det bästa och mest kreativa jobbet görs i grupper där medlemmarna är olika. Den här trenden kan gynna kvinnor, och andra som i dag är underrepresenterade inom matematiska branscher.
Professor Samuli Siltanens tips för lärare och föräldrar:
- Det går att räkna enbart för räknandets glädjes skull, men många motiveras extra om man kopplar matematiken till något konkret fenomen. Varje företeelse går att se ur en matematisk synvinkel.
- Om en elev exempelvis har ridning som hobby kan man öva sig i att räkna geometri utgående från hästens rörelser på ridplanen. Om någon exempelvis är intresserad av handarbete finns det mycket matematik att hämta ur stickning och virkning. Samma sak gäller exempelvis styrketräning eller fotografering.
Matematiklärare Jennifer Jerns tips för lärare och föräldrar
- Det gäller att bygga en atmosfär där det är okej att testa sig fram, och uppmuntra elever att tänka kreativt, och utanför ramarna. Det är inte alltid som den lösning som presenteras i läromedlet är den enda korrekta lösningen på ett problem.
- Matematik behöver inte alltid vara siffror eller variabler, det kan också handla om att sätta ord på hur man tänker. Lärarens uppdrag är att förstå elevens tankemönster.
