Prestationens pris
Skribent
Psykoterapeut och publicist
Hennes kalender är färgkodad. Blått för skolan, grönt för träning, rosa för städning, gult för mat och lila för återhämtning. Hon bara älskar sina färgfält och sin strukturerade vardag och avviker sällan från sitt schema för spontana infall som att gå på bio. De sociala kontakterna sköts online, när hon har tid, och aldrig efter 22. Sömnen är lika viktig som den näringsrika maten. Går tjejerna till sockriga Starbucks efter träningen så går hon hem.
Kympin tyttö! säger hennes mamma och skrattar. Hon säger det lite ironiskt för hon är ju själv en 10:ans flicka som har sina t-shirts i raka och strukna staplar, mjöl och socker i märkta glasburkar och träning med PT innan hon går till jobbet. Deras vardag är fullständigt förutsägbar och de litar helt på varandra, den som går sist hemifrån sätter alltid på diskmaskinen och öppnar köksfönstret.
Perfektionism är ett livsideal och hög standard är deras trademark, oavsett om det gäller hudvården eller frukosten, men de pratar aldrig om priset. Inte priset på serumet eller på den ekologiska müslin utan priset för perfektion.
2000-talet är flickornas. I hela mänsklighetens historia har det varit herrar som regerat och predikat. Den politiska, juridiska och ekonomiska makten har varit männens och i årtusenden är det pojkarna som fyllt upp skolor och utbildningar. Men those were the days… Nu finns det plötsligt mera tjejer än killar på Medicinska fakulteten och det är en tidsfråga innan juristbrudarna slänger sina Vuitton-väskor på bordet och tar över byråerna. Det är förstås fint att också tjejer får en chans till att förverkliga sina drömmar och bli vad de vi vill, men ingen pratar om priset. Jag menar inte priset på Vuitton-väskan utan priset för prestation.
När hälsan i skolan undersöktes 2023 så visade det sig nämligen att ca 30 procent av flickorna över 14 år upplevde måttlig eller svår ångest. ”Flickornas ångest ger orsak till oro och kräver att man följer med läget noga. Måttlig eller svårare ångest försämrar livskvaliteten och gör det ofta också svårare att studera”, sa forskningschef Olli Kiviruusu vid THL när han såg siffrorna. Samma sorgliga statistik finns i våra grannländer och man vet att elevers psykiska hälsa hänger nära samman med deras upplevelse av skolstress och syn på sina skolprestationer.
Det är prestationen och inte relationen som är i fokus, för det är inte med social kompetens och gott humör som du söker in på universitet.
Tonåringen är biologiskt, psykologiskt och socialt sårbar. Den behöver flexibilitet och förståelse för att må bra. Den behöver värme och vänner för att växa. Men skolan har förändrats. Det är prestationen och inte relationen som är i fokus, för det är inte med social kompetens och gott humör som du söker in på universitet. Ett högt vitsord kräver att man avstår från något för att orka plugga. Men nu orkar allt färre – för ökad ångest, stress och sömnstörningar är att inte orka. Ätstörningar och OCD är att inte klara pressen. Men det är inte bara kö till elevvården för att kraven på eleverna har ökat utan även för att kraven på barnen har ökat.
Fotbollsträningar fyra gånger i veckan, någon farmor vill också betala för piano och så lite showdance på det. Dessutom påminner Instagram och Tik-Tok flickorna ständigt om livsnödvändigheten att ha facial routins. ”GRWM”, get ready with me, snurrar på medan de väntar på bussen eller käkar mellis. Där man får följa unga kvinnor som gör sig färdiga för att lämna lägenheten. Och det kan ta flera timmar att bli tillräckligt snygg, och därför finns det för många tonårstjejer som stiger upp klockan 6 för att fixa sina overnight heatless curls för en vanlig skoldag.
Den färgkodade kalender har däremot nästan alltid en baksida. Den går i helt andra färger. Grått för depression, brunt för prestationsångest, mörkblått för ensamhet, terrakotta för negativ kroppsbild och svart för otillräcklighet.
Det räcker inte med att bara mäta våra döttrars hälsa i skolan och skriva artiklar om resultatet. Vi måste också göra något radikalt tillsammans för att få tillbaka våra friska flickor som hade värderingarna och vänskapen i skick.
Varför handlar flickors och kvinnors ideal alltid om att ha kontroll, över precis allt. Man ska uppnå samma sak som männen, och helst lite mer, men utan den lekfulla sidan som motvikt. Våra flöden i sociala medier svämmar över med videon där kvinnor ger tips åt kvinnor på precis allt, du ska ha full kontroll över dina studier, din kalender, din träning, hur du fixar ditt hår, hur du packar din väska, vad du äter, hur du kommunicerar, hur du andas. Vi ser nog män som gör galna, våghalsiga saker, och ser upp till ett mansideal som är smart och helst rik, men med litet rufsig nonchalans samt barnslig lekfullhet. Något sådant kan kvinnor inte unna sig. Och vi stöttar inte varandra heller, det är tävlan som gäller, och alla är ett hot, och rädslan för social skam och att göra bort sig enorm.
Jo håller med…men vet inte om kraven kommer från skolan dock. Har själv varit lärare sen 2007 och är ganska säker att många lärarr ställer lägre krav nu än för 15 år sedan. Vi satsar även mycket mer nu på mental hälsa i skolan än tidigare, vi har skolcoachar och ungdomsarbetare och flexar med det mesta för att eleverna inte skall stressa och må dåligt…så varifrån kommer alla krav?