Från Swifties till skärmtid – varför mår flickor sämre trots alla framsteg?

I början av året publicerade Lärorikt en temahelhet om pojkar och pojkars utmaningar. Nu är det dags att rikta fokus mot flickors utmaningar och välbefinnande. Här möter vi en komplex problematik. Det går bra för många flickor, precis som det går bra för många pojkar. Ökad jämställdhet och höga betyg öppnar dörrar för framtiden. Men vi möts hela tiden av rubriker och alarmerande siffror om att flickor lider av psykisk ohälsa i allt högre grad. Vi läser om hårt pressade gymnasieflickor som upplever ångest och om utbrända kvinnor i början av karriären som till och med sjukpensioneras. Det här medför enorma samhälleliga kostnader, förutom mänskligt lidande.  

Vi läser om hårt pressade gymnasieflickor som upplever ångest och om utbrända kvinnor i början av karriären som till och med sjukpensioneras.

Vi lever i ett samhälle präglat av individualism, samtidigt som det pågår vågrörelser – nya gemenskaper och rörelser växer fram, kanske som en motvikt till individualismen. Ett exempel är så kallade ”Swifties”, Taylor Swift–fans, som byggt ett stödjande kollektiv och till och med ses som en maktfaktor i det amerikanska presidentvalet. Samtidigt ser vi en ökad konservatism bland pojkar och trender som ”tradwives” och ”soft girls”, där unga kvinnor väljer att hoppa av karriärhetsen för att fokusera på yoga, självkännedom och ett lugnare liv.

Samtidigt rapporterar 30 procent av flickorna om svår eller måttlig ångest, och gymnasieåren upplevs av många som ett maratonlopp där placeringen avgör deras framtid. Pojkar tycks inte drabbas av samma press i lika hög grad. Varför är det så? Normer spelar en avgörande roll. Barnpsykiater Riikka Riihonen menar att samhället fortfarande förväntar sig att flickor ska vara snälla, medgörliga och alltid ta hänsyn till andra. Dessa normer har knappt förändrats på hundratals år. 

Flickors självkänsla påverkas starkt av hur samhället ser på dem, och de riktar ofta sin stress inåt, till skillnad från pojkar. Flickor spenderar mer tid än pojkar på sociala medier. Sociala medier har blivit en arena där flickor inspireras, men också jämför sig med andra, vilket i slutändan kan leda till ett svårthanterlig press, stress och ångest. Utseendefixeringen på nätet är särskilt farlig för flickor, som ofta har lägre självkänsla än pojkar. Dessutom ökar den problematiska nätanvändningen snabbare för flickor, och det finns tydliga samband mellan överdriven skärmtid och psykisk ohälsa, såsom ångest och depression. Överdriven skärmtid kan också leda till sämre sömn, mindre fysisk aktivitet och utmaningar i skolan, såsom koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem.

Vi måste också berätta för de unga att det är normalt att livet går i vågor, det är toppar och dalar och ingen klarar sig utan motgångar.

Något som gör situationen än mer komplex är att ju mer vi uppmärksammar vissa problem och fenomen, desto mer tycks de växa. Vi ska inte förminska eller förringa dem som mår dåligt. Tonårstiden innebär stora förändringar i en människas liv, och vi vuxna måste visa att vi finns där. Vi måste också berätta för de unga att det är normalt att livet går i vågor, det är toppar och dalar och ingen klarar sig utan motgångar. Vi måste istället lära oss hantera motgångarna, och här kan vi vuxna agera som exempel. Vi kan berätta om våra egna misslyckanden och motgångar och hur vi har klarat oss igenom dem. 

Men ingen enskild aktör – varken skolan, vården, föräldrarna eller unga själva kan lösa problemen ensamma. Det är upp till oss alla att skapa en hållbar vardag för våra flickor, där de kan må bra och växa upp i trygghet. Var och en av oss kan, redan i dag, börja observera hur vi förhåller oss till flickor och kvinnor, vad vi förväntar oss av dem och hur vi bemöter dem. Prata med flickor om hur de mår, vilka deras förebilder är, vad de drömmer om – och om hur mycket tid de sätter på sociala medier, och vilket innehåll de konsumerar där. Hjälp dem att sätta gränser.

Om du jobbar i skolan finns det material på Mielenterveystalo om hur skolpersonal kan stödja elevers psykiska välbefinnande. Psykporten.fi är den offentliga vårdens webbtjänst där det finns svenskspråkigt material, egenvårdstjänster och information om hur man kan gå vidare för att få hjälp. Kunskap finns, men resurserna saknas ofta. Det här är en central fråga för hela samhället, eftersom alla påverkas av att det finns en stor grupp flickor och kvinnor som inte mår bra.

• Flickor
• Välbefinnande