Många satsningar på läskunnighet – så här ska Finland bli världsbäst i multilitteracitet

– Bara för att man en gång lärt sig att läsa betyder det inte att läskunskaperna hålls konstanta under resten av livet.

Det säger Sari Sulkunen, biträdande professor vid Jyväskylä universitet. Hon understryker att läsning hänger ihop med ett livslångt lärande – det krävs personligt ansvar och konstant övning för att upprätthålla kunskaperna.

Att läskunnigheten är på nedgång i Finland har länge bekräftats i flera internationella mätningar. Pisa-undersökningarna visar bland annat att nästan 14 procent av de som går ut grundskolan inte har tillräcklig läskunnighet för att klara vardagliga situationer. 

Varje ny generation läser mindre än den föregående. Sari Sulkunen säger att särskilt den djupa läsningen blir lidande när vårt informationsflöde allt mer präglas av korta textsnuttar och Tiktok-videor.

– Vår läsning har både minskat och blivit mer ensidig. Samtidigt ställer det moderna informationsflödet nya krav – någon som tidigare varit en god läsare kanske inte längre klarar sig i dag.

Traditionell textförståelse är fortfarande viktig

Den Nationella läskunnighetsstrategin 2030 publicerades 2021. Strategin visar att orsakerna bakom de sjunkande läskunskaperna är breda och inkluderar socioekonomiska, kulturella, kognitiva och emotionella faktorer. 

Vuxnas läskunnighet är starkt kopplad till utbildningsnivå och ålder. Ungdomars fritidsläsande differentieras allt mer, och minskar snabbast i de lägsta socioekonomiska grupperna.

Läskunnighetsstrategin listar en bred skala åtgärder och initiativ för att vända trenden och stärka finländarnas läskunskap. Multilitteracitet ligger i fokus, säger Sari Sulkunen som är en av författarna till läskunnighetsstrategin. 

– Vi har länge sett en trend där information som tidigare enbart fanns i textform nu ofta presenteras på flera sätt: genom bilder, ljud och video. Exempelvis ger allt fler webbsidor i dagens läge information i videoform som ett komplement till texten. 

Oberoende av hur vi tar till oss information – genom text, video, audio eller infografik – återstår behovet av att kunna förstå och förhålla sig kritiskt till informationen.

Precis som traditionell läsning kräver också multilitteracitet övning.

– Oberoende av hur vi tar till oss information – genom text, video, audio eller infografik – återstår behovet av att kunna förstå och förhålla sig kritiskt till informationen.

Sari Sulkunen understryker att multilitteracitet inte har ersatt behovet av traditionell läskunskap. Fortfarande bygger stora delar av det finländska samhället på att medborgarna kan ta till sig information i textform.

– Var och en av oss bör klara av att läsa skatteverkets texter, fylla i blanketter eller förstå nätbankens villkor. Traditionell text dominerar också inom utbildningen, och på stora delar av arbetsmarknaden.

I år har det praktiska läsfrämjande arbetet kommit igång på allvar

Filosofie doktor Lotta-Sofia La Rosa är specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen, och ansvarar för Programmet för läskunnighet. Målsättningen är att verkställa den Nationella läskunnighetsstrategin. 

Sedan läskunnighetstrategin gavs ut för tre år sedan har mycket av det arbete som gjorts sedan dess för att verkställa den börjat synas i offentligheten.

– Vi har sammankallat olika aktörer i samhället som arbetar med att främja läskunnigheten. Det handlar om allt från små organisationer och föreningar till skolor, bibliotek och hela kommuner. Det här nätverket träffas regelbundet för att följa upp hur arbetet framskrider.

Tillsammans med sitt fyra personer starka team på Utbildningsstyrlsen arbetar Lotta-Sofia La Rosa för tillfället med en rapport som ska ges ut i början av år 2025, där man summerar upp det arbete som hittills har gjorts för att förverkliga den Nationella läskunnighetsstrategin.

Mycket händer i skolorna just nu

Programmet för läskunnighet vid Utbildningsstyrelsen innehåller flera delområden. Delprogrammet En läsande skola har varit aktivt sedan 2019, men har fått en nytändning i år.

– Vi har uppdaterat planeringsverktyget som skolorna kan använda för att planera och verkställa sitt läsfrämjande arbete. Vi har också publicerat stödmaterial för skolor på våra webbsidor.

Lotta-Sofia La Rosa säger att en central del i arbetet har varit avgiftsfria utbildningstillfällen för personalen i skolorna, i form av olika webbinarier.

– Ett tema som varit särskilt aktuellt på webbinarierna i år är kritisk digital läskunnighet, som är något som alla lärare måste känna till vikten av.

Nytt för i år är ett motsvarande delprogram för småbarnspedagogiken, där tonvikten starkt legat på samarbete mellan hemmen, biblioteken och daghemmen.

– Målsättningen inom delprogrammet En läsande småbarnspedagogik är att dela information om hur läskunnighet är något som byggs upp redan i hemmet och inom småbarnspedagogiken, så att man inte börjar från noll när barnet börjar på första klass i skolan.

Nytt digitalt verktyg ger nationell realtidsstatistik

Programmet för läskunnighet vid Utbildningsstyrelsen och Niilo Mäki-institutet har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att kartlägga och utveckla det läsfrämjande arbetet i skolorna och daghemmen i Finland. Verktyget publiceras under hösten 2024.

– Det är ett digitalt verktyg som ger oss statistik på lokal och nationell nivå. Skolorna kommer att kunna se var de lyckas bra, och var det finns behov av extra satsningar, och materialet kommer också att vara intressant för forskare.

Arbetet med att verkställa målsättningarna i den Nationella läskunnighetsstrategin förs också inom delprogrammet En läsande kommun.

– Läskunnigheten är inte bara något som berör skolan. Även andra aktörer inom kommunen, som exempelvis rådgivningen, biblioteken, och andra instanser som möter människor i olika situationer, berörs av läskunnighetsstrategin.

Lotta-Sofia La Rosa säger att arbetet för att förverkliga målsättningarna i läskunnighetsstrategin också handlar om att strömlinjeforma arbetet.

– Vi kan inte slösa resurser genom att göra dubbelarbete på olika håll i landet. I stället måste vi se till att de bästa idéerna får så stor spridning som möjligt.

Att bara upprepa hot och risker leder ingen vart

I takt med att Pisa-resultaten pekat nedåt har den offentliga diskussionen i Finland präglats av oro och hotbilder om vad de ungas försämrade läsförmåga kan leda till. Biträdande professor Sari Sulkunen vid Jyväskylä universitet ser ingen nytta med att fortsätta den diskussionen.

– Vi har talat om det här i 20 år utan att något har förbättrats. Att bara upprepa det som är fel leder inte framåt.

Lotta-Sofia La Rosa vid Utbildningsstyrelsen är inne på samma linje. Hon är trött på den negativa diskussionen som ofta kretsar kring att skuldbelägga ungdomar. 

– Det är meningslöst att diskutera hur ungdomar inte läser och hur “ungdomen är förstörd”. Den typen av samtal är otroligt onödiga, liksom debatten om enskilda saker som mobilanvändning. Det behövs istället ett gemensamt agerande från olika samhällssektorer.

En attitydförändring krävs

La Rosa som i sin doktorsavhandling har undersökt ungas läsmotivation och förhållande till skönlitteratur säger att vi knappast kommer att återgå till en tid då väldigt många ungas fritid uppfylldes av att läsa böcker. Som samhälle måste vi bredda vår uppfattning om vad läskunnighet handlar om.

– Exempelvis kritisk digital läskunnighet, särskilt nu när artificiell intelligens blir allt mer framträdande, är en mycket viktig kunskap. Som samhälle måste vi ändra våra attityder – och inse att läsning handlar om mycket annat än skönlitterära böcker.

Vi har sex år på oss att vända trenden

Med sex år kvar till år 2030 är frågan om den Nationella läskunnighetsstrategins målsättning om att Finland ska bli världens mest multilitterata land kommer att uppfyllas.

– Programmet för läskunnighet vid Utbildningsstyrelsen har en viktig roll i att systematiskt utveckla, koordinera och följa upp implementeringen av läskunnighetsstrategin. Det här kräver resurser och långsiktigt arbete, och för tillfället ser det bra ut, säger Lotta-Sofia La Rosa.

Sari Sulkunen säger att läskunnighet i grunden handlar om samhällsvärderingar – vilka principer och ideal det finländska samhället vill värna om. När tudelningen mellan goda och svaga läsare blir allt större blir samhällsklyftorna mellan dem också bredare.

– Tankarna går till det gamla Egypten, där bara skrivarna kände till hieroglyfernas hemlighet. Men än så länge har det inte gått så långt hos oss.

Nationella läskunnighetsstrategin 2030

Den Nationella läskunnighetsstrategins vision är att Finland ska bli världens mest multilitterata land år 2030. Strategin bygger på tre huvudsakliga riktlinjer:

1. Skapa och stärka strukturer för läsfrämjande insatser.
2.  Stärka kompetensen inom multilitteracitet.
3. Inspirera till läsning och göra läskunnigheten mer mångsidig.

Stark tonvikt ligger på multilitteracitet, som innefattar förmågan att läsa, tolka, skriva och producera olika typer av texter i skilda miljöer och format. Det här inkluderar inte bara skrivna texter utan även ljud, bilder, grafiska element, video och rörelse. Multilitteracitet lyfter fram alla former av läskunnighet som värdefulla. Multilitteracitet innebär också att kunna granska texters tillförlitlighet, ursprung och sammanhang.

Läskunnighetsstrategin understryker vikten av samarbete över förvaltningsgränserna, med konkreta åtgärder som lagändringar och stöd till läsning i familjer. Målet är att inspirera till läsning i alla åldrar. Läsfrämjandet sker lokalt, regionalt och nationellt.

Bland de föreslagna åtgärderna ingår språkfokus i skolans läroplaner, och främjande av bibliotek- och skolsamarbete med medier. Ett nationellt, permanent läskunnighetsprogram föreslås också.

En fullständig lista över åtgärder hittar du på sidorna 23–24, 29 och 33 i rapporten: Nationella läskunnighetsstrategin 2030.

Programmet för läskunnighet vid Utbildningsstyrelsen är tvåspråkigt, och har ett team på fyra personer, varav Belinda Kardén arbetar på svenska. Teamet samarbetar aktivt med undervisningsråden Jolin Slotte (sve) och Minna Harmanen (fi) som ansvarar för läroämnet modersmål och litteratur.

 

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Läskunnighet.

• Läskunnighet