Under höstterminen utlyste Lärorikt en rörelseutmaning för svenskspråkiga skolor och språkbadsskolor i Finland. Tanken var att lärarna tillsammans med sina elever skulle hitta flera sätt att röra på sig mera i skolan. Här delar vinnarna med sig av sina bästa pedagogiska motionstips.

Solen lyser en vintrig fredagsförmiddag i Kyrkslätt. Dags för matematiklektion i klass 3B i Winellska skolan. Eleverna samlas ute på skolgården. Klasslärare Desirée Westerholm delar ut lappar med olika siffror. 

– Vem är rädd för mattetjuven, ropar hon.

– Vilket tal, svarar eleverna med en mun.

– 29!

Barnen jämför sina lappar och räknar snabbt i huvudet. Det gäller att komma fram till talet 29 genom att addera, subtrahera, multiplicera eller dividera. Lyckas de får de tryggt korsa skolgården, annars gäller det att försöka springa undan mattetjuven Desirée.

– Varje fredag gör vi något roligt på mattelektionen, och det roligaste är att få vara ute, säger Nelli Kahilaranta som har fått en lapp med siffran 25.

– Det är den bästa mattetimmen, fyller klasskompisen Melissa Lowery i, och viftar med sin lapp med siffran 4.

25 + 4 = 29. Genom att addera sina lappar går Nelli och Melissa säkra för mattetjuven den här omgången. 

Testade alla elevernas förslag

Ända sedan elevernas första skolår har klasslärare Desirée Westerholm medvetet arbetat med att få in så mycket rörelse utomhus i undervisningen som möjligt. 

– Eleverna blir piggare av den friska luften, och de orkar koncentrera sig bättre under resten av skoldagen. 

Som en av vinnarna i Lärorikts rörelseutmaning arbetade klass 3B extra mycket med motion under höstterminen. 

– Eleverna hade egna förslag, och vi testade dem alla. Också de som visade sig vara för ambitiösa, som att springa runt skolan var femte minut, eller att hoppa X-hopp varje gång man sagt något. 

Även om vissa förslag blev för stökiga har andra blivit en bestående del av klassens arbete i ämnen som musik, modersmål och matematik. 

– 10 x-hopp varje gång vi byter skolämne är ett exempel, “mattetjuven” är ett annat. 

Vinsten i rörelseutmaningen, en klassuppsättning av boken Hjärnstark junior kommer Desirée Westerholm att ta med i sin undervisning under vårterminen. 

– Eleverna var väldigt ivriga på att få bekanta sig med boken. Till att börja med har alla fått ta hem sitt exemplar för att läsa i lugn och ro. 

Klasslärare Desirée Westerholm i Winellska skolan i Kyrkslätt försöker få in rörelse i undervisningen så ofta det är möjligt. Foto: Sebastian Dahlström.
Lek i stället för tävling

Från Kyrkslätt förflyttar vi oss till Pargas, där klass 6A i Malms skola också är en av vinnarna i Lärorikts rörelseutmaning. Där kan skoleleverna få ett poäng om de går ut och rör på sig i 15 minuter, alltså under hela rasten. 

– Den här rörelsekvarten är väldigt populär bland eleverna, de går ivrigt ut på rasterna. I stället för att hänga i skolkorridorerna leker de utomhus, säger lärare Anna Fröberg.

Precis som Desirée Westerholm har Anna Fröberg alltid främjat rörelse i sin undervisning. En lektion per vecka hålls i formen av en rask promenad, och på fredagar avslutas skolveckan med att dansa en stund.

– Pausgymnastik och aktiva raster är viktigt. Och det behöver inte alltid vara genomtänkta aktiviteter – genom att leka fritt mår barnen bäst. Lekar som saknar tävlingsmoment, där alla är aktiva och behövs, är de bästa, säger Anna Fröberg. 

När det är glashalt ute eller vädret på andra sätt gör det svårare att röra på sig märks det genast på eleverna. 

– Rastlösheten ökar och de har svårare att fokusera och koncentrera sig. Då gäller det att inleda lektionen med lite pausgymnastik, säger Anna Fröberg. 

Lek under rasten i Malms skola i Pargas. Foto: Anna Fröberg.
Rörelse som förberedelse för en krävande uppgift – och som belöning efteråt

I Resursskolan i Jakobstad består varje klass av endast fem elever. Speciallärare Annika Björk har hand om en klass med elever som vanligtvis går i klasserna 1 till 6, så åldersspannet är stort. Resursskolan finns till för elever som till följd av olika utmaningar under en period behöver en paus från sin ordinarie skola. 

– Medan vanliga skolor har 45 minuter långa lektioner lyckas vi ofta jobba så effektivt att vi klarar av det som ska göras på en halvtimme. De återstående 15 minuterna brukar vi ofta ägna åt rörelse, till exempel i skolans gymnastiksal – brännboll, fotboll, badminton eller olika lekar.

Annika Björk understryker att rörelse har visat sig hjälpa mycket med de olika typer av utmaningar som eleverna i Resursskolan har.

– Det är väldigt viktigt. Rörelse kan vara bra innan vi tar itu med en krävande uppgift, eller som belöning efter att vi jobbat klart. 

Boken Hjärnstark junior kommer Annika Björk att ta in i sin undervisning under vårterminen. 

– Både som arbetsbok i klassen, men också som högläsning och diskussionsunderlag. 

Lärarnas tips på hur man bäst kan uppmuntra till rörelse i skolklassen:

“Det bästa är att vara ute! Som lärare gäller det att tänka kreativt: det mesta i undervisningen går att göra utomhus. Man behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt, utan det går att variera samma lek enligt olika teman”

– Desirée Westerholm, Winellska skolan i Kyrkslätt

 

“Det bästa är att leka! Låt barnen leka och var själv med och lek. Satsa på lekar utan tävlingsmoment där alla behövs och alla rör på sig hela tiden.”

– Anna Fröberg, Malms skola i Pargas

 

“Om eleverna blir klara med lektionens arbete innan lektionstiden är slut kan man använda de återstående minuterna till att röra på sig. Eleverna vet att rörelse är viktigt.”

– Annika Björk, Resursskolan i Jakobstad

 

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.