När jag började undervisa nyanlända i svenska för drygt tio år sedan insåg jag att jag var tvungen att tänka om. Hur skulle jag få mänskor med krigstrauman, oro för framtiden och helt olika förutsättningar att vilja komma till mitt klassrum och koncentrera sig på verbformer och adjektivböjning? Det blev en hisnande läranderesa där jag verkligen fick trampa upp nya hjärnstigar. Och det fantastiska är att vår hjärna faktiskt är otroligt plastisk och kapabel att ändra sig och anpassa sig genom hela livet. Det skriver till exempel Stanfordforskaren Jo Boaler om i sin bok Den oändliga hjärnan.

Eleverna fick till exempel träna siffror och ordningstal genom att gå upp och ner i trapporna och räkna trappsteg.

Men det var läkaren och forskaren Anders Hansen som allra först öppnade mina ögon för hjärnhälsa på bokmässan i Göteborg 2016 när han var aktuell med boken Hjärnstark. I den talar han om hur regelbunden fysisk aktivitet, särskilt aerob träning, har en kraftfull positiv inverkan på hjärnans hälsa och kognitiva funktioner. Det kan ni läsa mer om i de artiklar som publicerades till Lärorikts rörelsetema för tre veckor sedan. Boken motiverade mig att börja löpträna mer systematiskt och samtidigt jobba mer aktiverande och funktionellt med flashkort, spel och rörelse i klassrummet. Eleverna fick till exempel träna siffror och ordningstal genom att gå upp och ner i trapporna och räkna trappsteg. Man får hålla tungan rätt i mun när man går ner från fjärde våningen och räknar bakåt. 

Också psykologen Johanna Vilmi och hjärnforskaren Mona Moisala lyfter fram motionens betydelse för koncentrationen i artikeln Opeta aivosi keskittymään (8.10.2023). När vi rör på oss ökar dopaminnivån i hjärnan, vilket förbättrar motivationen, koncentrationen och minnet. Också i klassrummet kan man öka motivationen och koncentrationen med hjälp av pausgympa, hjärngymnastik eller aktiverande övningar som kräver rörelse. Och med konkreta och kreativa arbetssätt kan man hjälpa eleverna att förstå och ta till sig teori och dessutom minnas den bättre. 

Det kom att bli en hjärtesak för mig att ta reda på ännu mer om hjärnans funktioner och dess kapacitet när jag jobbade med personer som haft stroke. Deras språkcentrum i hjärnan hade i olika grad tagit skada av hjärnblödningen och vi gjorde övningar för att återuppliva de kommunikativa färdigheterna. Jag fick också se över mitt sätt att ge instruktioner och ställa frågor. Och min förmåga att läsa av testades till det yttersta med en elev som var fruktansvärt frustrerad över att mestadels bara kunna formulera orden ja eller nej. Det mest fascinerade var ändå att han med ord och melodi kunde sjunga Helan går från början till slut eller refrängen i Man ska leva för varandra. Musiken kunde öppna dörren till en del av hjärnan som inte var skadad. 

Musik och dans eller rytmiska klappar och rörelser bidrar därmed till både hjärnhälsa och koncentration i klassrummet.

Musiken har visat sig ha helande och positiv inverkan på lärande. Musik och dans eller rytmiska klappar och rörelser bidrar därmed till både hjärnhälsa och koncentration i klassrummet. De flesta kan relatera till musik: njuta av tonerna, skapa inre bilder och minnesstigar i hjärnan. För både afatiker och nyanlända var instrumental musik kravlös i sin avsaknad av talat eller skrivet språk. 

För en lärare är det svårt att påverka elevers hjärnhälsa vad gäller kost, sömn eller motion. En av de största utmaningarna idag är den psykiska ohälsan hos många barn och unga. Så var också fallet i mitt klassrum med elever som oroade sig för framtiden, för sin ekonomi och för sin familj och sina vänner i krigsdrabbade delar av världen. Men det jag kunde göra var att erbjuda en trygg och positiv atmosfär, meningsfullt och aktiverande innehåll och mänskliga möten. För hjärnhälsa handlar i allra högsta grad om mentalt och emotionellt välbefinnande. 

Men den främsta framgångsfaktorn är nog att uppmuntra sina elever att tro på sig själva och sina förmågor. Då behöver man som lärare lära känna dem, lyssna på dem och visa att man ser dem och tror på dem. För det är inställning och attityd som avgör i hur hög grad vi mänskor verkligen utvecklas och lär oss något, för vår hjärna är mer formbar än vi anar! I den här temahelheten försöker vi belysa hjärnhälsa och koncentration ur flera perspektiv så att vi bättre kan förstå vad som påverkar barn- och ungas lärprocesser.  

Kommentarer

3
  1. Jätteintressant och så sant. Det kan vara svårt att verkligen förstå trauma. Hur mycket det kräver, att klara sig igenom och hur lång tid det tar att repa sig ( och man kanske aldrig repar sig 100%. Trauma minskar hjärnkapaciteten och är tärande. Det skulle vara så viktigt, att folk med trauman får rätt bemötande och ljust som du skrev, att ge en trygg och positiv atmosfär, meningsfullt och aktiverande innehåll och mänskliga möten. Trauman kan triggas när som helst och viktigt är, att kunna lära sig att fylla hjärnan med intressanta och positiva saker, att träna sig att tänka på annat och att koncentrera sig. Man måste kanske själv förstå hur viktigt det är för en och hela ens framtid och också känna sig trygg. Tack att du gör detta jobb Annette!

  2. Tack Nette!
    Fin ledare med brett ”register”.
    /Ellu