Rörelseglädje som medicin – dansen lyfter unga ur oro och ensamhet
Skribent
– Den bubblande glädjen som kan uppstå när våra kroppar är i rörelse till musik kan konkurrera med den dopaminhalt som hundratals likes kan ge på sociala medier, säger forskaren Anna Duberg. I tio års tid har hon arbetat med konceptet Dans för hälsa som har spritt sig som en löpeld i hela Norden.
– I mitt arbete som fysioterapeut mötte jag många unga med stressproblematik och var frustrerad över att det verkade finnas ett glapp mellan deras behov och vad vården kunde erbjuda. Jag har själv dansat hela livet och hade stort intresse för att få arbeta med psykosomatiska utmaningar på ett mera lustfyllt sätt, berättar forskaren Anna Duberg.
Hon sökte med ljus och lykta efter ett komplement till de traditionella vårdmetoderna. Ungdomarna själva frågade också efter fysisk aktivitet som inte var tävlingsinriktad. Många av dem hade olika återkommande symptom som till exempel huvudvärk, magvärk, oro, nedstämdhet och andra stressrelaterade besvär.
Dansen gav tydliga resultat
För att göra en lång historia kort. I dag kan Anna Duberg titulera sig medicine doktor. Hon tillhör Institutionen för Hälsovetenskaper vid Örebro Universitet och är även forskningshandledare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Region Örebro län.
Metoden Dans för hälsa fick sin början i ett forskningsprojekt, en dansintervention för tonårsflickor med internaliserande problem. Resultaten från studien visade tydligt att det självskattade välmåendet ökade när unga fick dansa och ha en regelbunden kravlös fysisk aktivitet under åtta månader.
– Det här gällde upplevelsen av både det emotionella och det kroppsliga välmående. Unga som deltog började lita mera på sin kropp, de fick en en ny hållning och tryggare rörelsemönster som samtidigt ökade självsäkerheten även utanför danssalen och i andra sammanhang.
Unga vågade gå till skolan igen
För att möta den stora efterfrågan på metoden som låg bakom forskningsresultaten utvecklades metoden Dans för hälsa, som numera används som en kompletterande insats inom elevvården. I dag finns det cirka 800 utbildade dansinstruktörer i Norden som alla är knutna till Dans för hälsa, och inget tyder på att intresset skulle avta.
– När man nämner dans tänker många ofta på en prestation med avancerad koreografi som man ska utföra inför en publik. Dansen är så mycket rikare än så, och när den används kravlöst och tillgängligt så utgör den ett värdefullt verktyg för att stärka psykiskt välbefinnande, säger Anna Duberg.
Hon kan berätta många solskenshistorier om ensamma som fått nya vänner via metoden. Elever som lidit av utanförskap och utmanande skolfrånvaro under många år har genom dansen kunnat att ta ett tryggt första steg ut mot ny självtillit.
– Vi använder oss av styrd koreografi som vi blandar med fri improvisation. Vi blandar olika dansstilar där musiken är ett värdefull verktyg och vi utgår från sådan musik som unga tycker om. Med hjälp av musiken och rörelsen kan man få hjälp med att komma in och ut ur olika känslotillstånd.
Fokus på det friska
Anna Duberg berättar att danstillfällena ofta fungerar som en frizon från vardagens bekymmer.
– Vi fokuserar på det som är friskt och har kul tillsammans. Även om man har någon form av problematik, behöver man också fokusera på att lyfta fram det positiva. Det är viktigt att ha samtalstöd och även medicinering vid behov, men det är också viktigt att ha ett forum där man inte behöver prata om problemen, utan istället få påminna sig om det som fortfarande fungerar och vara i rörelse, säger Anna Duberg.
I oktober besöker Anna Helsingfors och håller en öpppen föreläsning, och i samband med den arrangeras en instruktörskurs i Dans för Hälsa. Den riktas till personal i vård och skola, och ordnas i samarbete med Folkhälsan som redan använder metoden.
Vi föds med dansen inom oss
– Människan börjar dansa redan som bebis, när den lilla blöjrumpan börjar röra sig till musik. Dans tillhör oss alla och vi föds med en rytm och ett behov av att röra på oss, men av olika anledningar tappas den bort på vägen, säger Petra Turja.
Hon jobbar med hälsofrämjande utvecklingsarbete på Folkhälsan, är också utbildad fysioterapeut och har själv dansat sedan hon var barn. Hon har gått Dans för Hälsas instruktionsutbildning och är nöjd över att Fokhälsan kan erbjuda en metod som också kommuner och välfärdsområden kan ha nytta av.
– Folkhälsan fick nys om Dans för hälsa-metoden och den visade sig innehålla alla nyckelfaktorer som behövs för att öka de ungas välmående, säger Petra Turja.
I likhet med Anna Duberg lyfter hon fram den ekonomiska nyttan man kan få om antalet besök till elevvården börjar minska i en kommun till följd av dansen.
– Det är viktigt att vi lär känna våra kroppar och förstår vilken potential det finns inbyggt i regelbunden rörelse, säger Anna Duberg.
Allt som behövs finns redan
Petra Turja säger att hon inte personligen har några exakta forskningsbaserade siffror att peka på, men att de effekter hon märkt och hennes egna upplevelser från verkstadsgolvet är desamma som Anna Duberg sett i sin forskning.
De poängterar båda två att dansmetoden inte är tänkt att ersätta övrig elevvård, utan att vara ett komplement.
– Den ger möjlighet till många olika implementeringsnivåer och kommunerna kan förverkliga metoden på olika sätt och för olika målgrupper. Den kontext som instruktören själv kommer ifrån påverkar också, säger Petra Turja.
Just nu finns det cirka 20 utbildade dansinstruktörer i Finland och ungefär ett dussintal har redan kommit i gång med verksamheten.
– Det här är inte en dyr metod för all infrastruktur som behövs finns redan i våra kommuner, till exempel gymnastiksalar och personal inom till exempel ungdomsverksamheten. Det handlar enbart om att börja tänka i lite nya banor. Är man nyfiken är det bara att ta kontakt med mig, säger Petra Turja.
Har du frågor om Dans för hälsa i Finland?
Kontakta Petra Turja: petra.turja@folkhalsan.fi
I oktober ordnar Folkhälsan en ny kurs för nya Dans för hälsa-instruktörer på G18 i Helsingfors.
Fantastisk idé, men otroligt dyrt att gå kursen…