Vägen leder unga tillbaka hem till Åland

De åländska träden omfamnar Caroline och Jesper Josefsson när de blir ombedda av fotografen att vandra upp och ner längs Esplanaden i Mariehamn.

–  Finland har definitivt kommit oss ålänningar närmare under pandemin. Sverige känns plötsligt lite allmänt otryggt på något sätt, säger lagtingsledamoten Jesper Josefsson. 
Han tänker tillbaka på landsgränserna som stängdes mellan Finland och Sverige under pandemin. I egenskap av lagtingsledamot har han full koll på färsk statistik.

Under 2021 valde fler unga ålänningar än tidigare att studera i Finland, men fortsättningsvis drar Sverige det längre strået.
– Sverige var ett självklart val för mig. Språket och hela kulturen känns mycket mer lik vår än den på fastlandet.

Sverige var ett självklart val för mig. Språket och hela kulturen känns mycket mer lik vår än den på fastlandet.

Jesper Josefsson

Innan han blev invald i Ålands lagting hade han i likhet med många av sina vänner, inte besökt fastlandet särskilt många gånger under sitt liv.

”Bättre studier i Sverige”

– Ingen av oss två har släkt på fastlandet, men om man har det, är det kanske mera självklart att börja studera där, säger Caroline Josefsson.

Själv valde hon att liksom sina syskon styra kosan mot Sverige när det blev dags för studier.
– I Finland marknadsförs vissa utbildningar som svenskspråkiga, men i praktiken går ändå mycket på finska. Det händer inte i Sverige, säger hon. 

Det här och ett bättre utbud av olika studiealternativ var orsakerna till att Caroline Josefsson valde att börja studera till fysioterapeut vid Uppsala universitet. Hon har senare avlagt en magisterexamen på distans inom samma ämnesområde. I dag arbetar hon på sjukhuset på Åland. 

– För mig var det självklart att jag skulle flytta tillbaka, även om jag visste att arbets- och karriärmöjligheterna är sämre på Åland. På ett större universitetssjukhus har man fler möjligheter till specialisering och forskningsprojekt, men fördelarna med Åland övervägde ändå.

Ung entreprenör blev politiker

För hennes man Jesper Josefsson som hon träffade under studietiden var Åland ett starkt kort. Men kanske inte lika självklart. Han planerade i stället att flytta till Göteborg och starta företag.
– Jag ansåg Åland vara för litet för mig, men Caroline fick mig att tänka om, säger han.

Det beslutet visade sig falla i god jord på många sätt. När paret flyttade tillbaka till Åland år 2017 hade Jesper Josefsson ännu inget jobb, men han skapade ett. Hans nygrundade företag tog raskt fram det framgångsrika kuponghäftet Ålandsrabatten, utifrån en förebild som han sett i Sverige. 

– Ålänningar är snabba att ta intryck utifrån. Det beror säkert på vår tradition med sjöfarten, säger han.

Hans nya företag fick snart en förfrågan om att marknadsföra Åländsk Center inför valet 2019. 
– I samband med det satte jag mig in i politiken och mitt eget intresse väcktes för politik.

Åland erbjuder stort kontaktnät

Den stora skrällen kom 2019 då Jesper Josefsson plötsligt blev invald i Ålands lagting. Sedan dess arbetar han som heltidspolitiker och har samma roll som en riksdagsledamot på fastlandet.

– Jag är en stolt ålänning, säger han med eftertryck. Nu kan jag arbeta för att skapa förutsättningar för ett ännu bättre Åland. Jag ångrar inte en sekund att jag ställde upp i politiken.

Landskapet arbetar aktivt för att sporra unga företagare och underlätta för unga som vill återvända till Åland. Här finns det förmånliga och centrala hyresbostäder jämfört med storstädernas utbud. Jesper Josefsson räknar upp även andra positiva saker.

– På Åland är det lätt att få nya kontakter och att lyckas som ung företagare. Vi är också bra på att involvera unga och ge dem stort ansvar inom både politik och annan kommunverksamhet.

Svenskfinland gör ett fel

Tiden rinner snabbt i väg. Under samtalet hinner vi också avhandla storetableringar av vindkraftverk som förutspås förändra Ålands befolknings- och inflyttningsstruktur. Nu bär det i stället av till Gottby där vi ska få träffa maskiningenjören Tobias Johansson som snart kan titulera sig storbonde. 

Men innan vi lämnar Mariehamn hinner jag citera Mark Levengood som äger hus på Åland. I en intervju för tidningen Åbo Underrättelser säger han att vi gör fel i Svenskfinland när vi ser de unga som förlorade när de åker utomlands för att studera. Mark Levengood hänvisar till Nya Zeeland där man i stället ser unga som landets spioner som kommer tillbaka och berättar vad de sett. 

Slutligen säger han: ”Också på Åland vet man att det är så här. Och folk kommer tillbaka.”
– Fint sagt, säger Jesper Josefsson. Vi tittar västerut och så österut och så plockar vi det bästa till Åland.

Dynamiskt på lunchen

Det håller på att mörkna när vi når fram till sommarstugan i Gottby där en katt tar emot oss. Här bor just nu Tobias Johansson med sin fru Hanna Broberg. Hon kommer från Skövde och paret träffades när båda studerade till ingenjörer i Örebro.

Han värdesätter också personliga små arbetsmiljöer och dynamiska människomöten som gynnar nytänk.
– I storstäder bildas det lätt små bubblor. När vi går ut på lunch med vårt gäng på Åland kan det i samma bord sitta en lagtingsledamot, en snickare, en programmerare och en revisor.

En ingenjör blir bonde 

Den senaste tiden har det sociala livet fått ligga på is för Tobias Johansson. Kalendern har varit sprängfylld av bröllopsförberedelser, byggandet av det nya egnahemshuset och därtill arbetet på ett litet metallföretag. 

Det har också varit krävande att hitta tid för distansstudierna vid yrkesutbildningen Optima. Där håller Tobias Johansson på att avlägga en grundexamen inom lantbruksbranschen. I samma skola studerar också tre av hans åländska vänner på distans. Liksom Tobias Johansson har de planer på att småningom axla ansvaret för de egna familjernas lantbruk inom växt- eller köttproduktionen. 

Studerar för att det är roligt

När Tobias Johansson hinner ger han sin far en hjälpande hand med jordbruket. 

Familjens lök- och potatisodlingar hör till de större jordbruken på Åland. Ett generationsskifte är på kommande och Tobias Johansson och hans bror Konrad introduceras steg för steg.
– Det har aldrig varit självklart att jag ska ta över lantbruket, men däremot självklart för mig att flytta tillbaka till Åland.

Att det blev studier i Sverige, och just de specifika studierna som det blev, byggde inte på noggrann planering, utan mera på slumpen. 
– Jag har aldrig strävat efter en hög lön och främst har jag studerat för att det varit roligt att gå i skola och få lära mig nya saker.

Trumfkort som väger tyngst

Men oberoende av bra infrastruktur, trygghet, vitala kontaktnät och ökad livskvalitet finns det en sak som mer än någonting annat lockar unga ålänningar tillbaka till ön. Det finns nämligen ett åländskt trumfkort som går förlorat om man bor stadigvarande någon annanstans än på Åland lite för länge.
– Hembygdsrätten, säger paret Josefsson.
– Hembygdsrätten, säger Tobias Johansson.

Den rätten är kopplad till skyddet av den åländska marken, som förhindrar att åländska strandfastigheter och övrig åländsk mark säljs ut till exempelvis utlänningar.

Innan vi lämnade Lindarnas stad fick Jesper Josefsson även kommentera den saken. 
–  Det är bra. På det här sättet finns den åländska marken tillgänglig för unga åläningar som vill köpa mark och bygga hus, och dessutom till ett ganska förmånligt pris.

Statistik

På Ålands statistikbyrå finns statistik om antalet unga ålänningar som studerar utanför Åland: Studerande utanför Åland 2021

• Unga och framtiden