Abiturienter i Jakobstad: ”Framtiden stressar oss mest”
Framtiden, yrkesval och ett ständigt jämförande i sociala medier. Det här kan vara stressande för vem som helst. De tre abiturienter som Lärorikt har talat med har sina knep för att hitta meningen med livet:
– Det viktigaste är att hinna göra sådant som gör dig glad, och att umgås med vänner.
Ella Porthin, Minea Sacklén och William Storbacka börjar med att ge ett gott råd till alla lärare – försök att se eleverna som människor som har ett liv även utanför skolan, och inte bara som studerande som förväntas leverera och prestera. På så sätt skapas en relation som gör det enklare att se om något är på tok.
– Speciellt när man misslyckas är det bra att få känna att man är mer än sin prestation och sedd för den man är, säger Minea Sacklén.
Minea Sacklén
Hur är läget just nu? Jag har en tendens att oroa mig ganska mycket, mest för privata saker, men också för världsläget. Ibland känns det så överväldigande att jag inte ens vet var jag ska börja, men bara man tar en sak i taget brukar det ordna sig.
Framtidsplaner: Jag vill studera medicin, men är också öppen för annat. Jag är intresserad av många olika saker. Just nu är det Sverige som lockar mest.
Vad är din grej: Jag är lösningsorienterad och kan se saker ur olika synvinklar. Jag drivs av att hitta lösningar som fungerar både för mig och för andra i min närhet.
Krav från många olika håll
Vi sitter i matsalen i Jakobstads gymnasium. Just nu har de tre abiturienterna håltimme, men överlag är det ett fullspäckat schema de lever efter. Skolan och studentskrivningarna tar mycket tid och så gäller det att också få in tid för det där lilla extra som ger mening i tillvaron. Som att gå på kafé med sina vänner, träna på gym eller hinna ut och springa mellan alla läxor. När vi pratar om meningsfullhet och riktningen i livet återkommer de ofta till ordet stress.
– Jag upplever att gymnasiet är en stressig tid. Dels är det mycket skolarbete, men framför allt många tankar på framtiden. Vad ska jag studera, vill jag i stället ut och resa och vad ska jag jobba med? Framtiden stressar mig egentligen mest av allt, säger Ella Porthin.
Jag känner att jag hela tiden jämförs med andra, eller så är det bara jag som skapar den känslan i mitt eget huvud – oavsett vilket finns den där.
William Storbacka beskriver vardagen som att alla hela tiden har ögonen på en, både i skolan, samhället och på sociala medier, och att det i många olika sammanhang ställs krav.
– Jag känner att jag hela tiden jämförs med andra, eller så är det bara jag som skapar den känslan i mitt eget huvud – oavsett vilket finns den där. Samtidigt utsätts vi för en mängd nationella och globala kriser som vi kanske inte ens kan påverka, men ändå förväntas ta ställning till och det kan lätt bli för mycket.
William Storbacka
Hur är läget just nu? Det är många bollar i luften, ibland lite för många. Mitt bästa tips är att planera så gott det går och att se till att också njuta i stunden.
Framtidsplaner: Jag har ingen aning om vad jag vill jobba med, men vet att jag vill studera ekonomi och siktar på att söka in till Hanken i Helsingfors. Men först väntar ett år av militärtjänstgöring. Jag tänker att den erfarenheten är bra att ha, speciellt inom ledarskap.
Vad är din grej: Jag är social och öppen och har lätt att umgås med alla slags människor – oavsett om vi är lika eller olika.
”Många valmöjligheter kan vara jobbigt”
De tre abiturienterna känner att hela världen står öppen, valmöjligheterna är oändliga och de känner att de har möjlighet att förverkliga sina drömmar. Men att ha många val kan också vara jobbigt. Den som inte har sin framtid utstakad kan lätt känna sig misslyckad och utanför.
– Jag tror att många inte vet vad meningen med livet är och känner sig osäkra på sin egen roll. Jag tror också att många unga inte ens släpper fram tankarna, utan bara skjuter de viktiga besluten på framtiden. Men det är ju inte heller någon bra idé, säger Minea Sacklén.
Just nu finns det mycket otrygghet överallt, så för mig har det blivit extra viktigt att uppskatta det nätverk av familj och vänner som jag har i min vardag.
Hon är övertygad om att känslan av trygghet är det viktigaste för att kunna utvecklas som människa.
– Just nu finns det mycket otrygghet överallt, så för mig har det blivit extra viktigt att uppskatta det nätverk av familj och vänner som jag har i min vardag.
Saknar en vuxen att prata med
I skolan finns skolpsykolog, kurator och studiehandledare, och en hälsovårdare som kan hjälpa till med fysiska åkommor och förstås lärare och speciallärare. Men det som de tre abiturienterna tycker att saknas är någon som har en helhetskoll, som har tid och resurser att finnas där för eleverna. William jämför med högstadiet där det fanns en skolcoach som kunde fånga upp sånt som inte hör varken till undervisningen eller hälsovården. Helt enkelt en vuxen att prata med och som vid behov kan hjälpa en vidare.
När det gäller att prata om svåra saker är det framför allt föräldrar och syskon, men även de närmaste vännerna som gäller. Ella, Minea och William säger att de är lyckligt lottade – alla har inte någon de vågar eller vill vända sig till.
Ella Porthin
Hur är läget just nu? Just nu är det bra, men jag känner en stress för att bli vuxen och över alla val man måste göra.
Framtidsplaner: Jag har redan bestämt mig för ett mellanår efter studenten, för att jobba och tjäna lite pengar, men sedan vill jag börja studera något där jag kan kombinera mina intresse för hälsa, gymnastik och psykologi. Var jag studerar är inte så viktigt, huvudsaken är att jag trivs där.
Vad är din grej: Jag är empatisk och bra på att känna av hur andra har det. Det här hoppas jag också kunna använda mig av i mitt framtida yrke.
