Designade fotbollar, ekologisk blomnäring och uppgraderade återanvända datorer. Det här är några av de företagsidéer som studerandena på Kyrkslätts gymnasiums företagarlinje har förverkligat under läsåret. Både lärare och studerande säger att företagsamhetsfostran stärker självsäkerheten och ger eleverna erfarenhet av att ta sig genom motgångar.

– Vi ringde runt till trettio företag innan vi hittade ett som ville samarbeta med oss. Nu är ett första parti med femtio fotbollar och fem testhandbollar på väg, berättar Leo Rosqvist, andraårsstuderande på företagarlinjen i Kyrkslätts gymnasium.

Han och tre andra sportintresserade studerande – Filip Lindberg, Oliver Aspegren, och Eetu Niemenlehto – har grundat BounceBalls UF. De övningsföretag som grundas inom programmet Ett år som företagare kallas UF-företag i de svenskspråkiga skolorna. Inom konceptet från föreningen Ung företagsamhet och ekonomi NYT får eleverna på ett tryggt sätt skapa ett företag, som sedan avslutas efter läsåret.

BounceBalls UF-teamet har designat egna fotbollar och handbollar, som de hoppas kunna sälja in till föreningar.

– Vi är ett litet företag så vi kan inte utveckla någon ny teknologi. Designen och priset är det vi kan konkurrera med, säger Filip Lindberg.

På bilden syns fyra unga män som sitter i en grå soffa på Kyrkslätts gymnasium. Längst till höger finns en person med mörkblå tröja och ljusblåa jeans. Han har brunt hår och mittbena. Bredvid honom sitter en kille med grå huvtröja och ljusblå jeans. Han har lockigt ljusbrunt hår och han tittar mot kompisen längst till höger. Bredvid honom finns en annan kille med grå huvtröja och mörkblå jeans. Också han har lockigt ljusbrunt hårt. Han tittar in i kameran och skrattar. Längst till höger finns en kille med ljusgrå huvtröja och ljusgrå joggingbyxor. Han tittar mot vänster och säger något.
Trots att teamet bakom BounceBalls UF hade svårt att hitta en samarbetspartner för sina designbollar gav de inte upp. De är nöjda över hur mycket året som UF-företagare har lärt dem. Från vänster Oliver Aspegren, Leo Rosqvist, Eetu Niemenlehto och Filip Lindberg.

Flera av dem har föräldrar som är företagare och de vill driva egna företag i framtiden. Företagarlinjen har gett dem nyttiga redskap.

– Den största lärdomen är nog att om man inte tar sig i kragen så händer ingenting. Alla i teamet måste klara av att jobba självständigt, säger Leo Rosqvist.

– Jag har lärt mig att ta initiativ och jobba vidare trots motgångar, säger Filip Lindberg.

Eetu Niemenlehto säger att samarbete och kommunikation är de främsta lärdomarna.

Att möta motgångar stärker problemlösandet

– Studerandena får mera mod och självsäkerhet när de löser utmaningar. De får resiliens av erfarenheten att det löser sig om man bara kämpar på, säger Tanja Ingelin.

Hon är koordinator för företagarlinjen och lärare i historia och samhällslära vid Kyrkslätts gymnasium. Hon har haft en central roll i utformningen av företagarlinjen, som nu har funnits i elva läsår. Enligt Ingelin får studerandena färdigheter som de har nytta av både i kommande studier och i arbetslivet, oberoende av om de blir företagare eller inte.

– Mycket av det vi lär oss här är ämnesöverskridande. De får söka reda på information, övar sina muntliga färdigheter och lära sig medborgarkunskaper: ta reda på hur myndigheter fungerar och till exempel ha kontakt med tullen och banken.

Tanja Ingelin, koordinator för företagarlinjen och lärare i historia och samhällslära vid Kyrkslätts gymnasium, säger att linjen ger många färdigheter som ungdomarna har nytta av även om de aldrig skulle jobba som företagare.

För Tanja Ingelin ger det framtidshopp att se ungdomarna arbeta fram sina idéer.

– Som lärare är det jätteroligt att se så fina idéer de har. Att se glädjen och entusiasmen sporrar mig också.

Självförtroendet växer genom eget ansvar

För Tilda Kiuru från Ingå har åren på företagarlinjen gett mer självsäkerhet.

– Jag vågar tala inför publik nu.

Kyrkslättsbon Linda Numminen håller med och säger att hon också har lärt sig samarbeta bättre.

– Vi har också lärt oss om bokföring och andra företagarkunskaper.

Också Kiuru och Numminen har fått erfara att livet som företagare inte alltid går som planerat. Det har varit problem med produktionen av deras ekologiska blomnäring Bioblom UF, så de väntar ännu på att få se sin produkt. Nu väntar de på sin första leverans.

– Vi har nog lärt oss jättemycket av det här, säger Tilda Kiuru.

Företagsamhetsfostran öppnar möjligheter

Att få in företagsamhetsfostran i skolan är viktigt, säger Maarit Westerén, sakkunnig för de svenskspråkiga tjänsterna på föreningen Ung företagsamhet och ekonomi NYT.

– I alla familjer talar man inte om företagande eller ser det som ett möjligt karriäralternativ. Det är viktigt att i skolan få testa på företagande på ett tryggt sätt.

Föreningen erbjuder en lärstig med pedagogiskt material för lärare och som handlar om företagande och ekonomifostran. Ett år som företagare är ett av de koncept som erbjuds.

På bilden syns en medelålders kvinna, Maarit Westerén, som jobbar för ungas företagsamhet i skolorna. Hon tittar rakt in i kameran och är beskuren efter halva bröstkorgen. Bkgrunden är knallturkos. Hon har brunrött hår som är ungefär axellångt och med pannlugg. Hon har silversmycken i öron och runt halsen. Hon har rött läppstift och är klädd i en svart t-shirt med v-urringning.
Företagsamhetsfostran ger de unga en möjlighet att kunna sysselsätta sig själva i framtiden. Det är viktigt just nu när arbetslivet förändras så snabbt, säger Maarit Westerén på föreningen Ung företagsamhet och ekonomi NYT. Bild: NYT

Westerén säger att det är särskilt viktigt att se företagandet som ett alternativ i dagens föränderliga arbetsliv.

– Det arbetsliv som barn och unga kommer att möta är något vi ännu inte känner till. Det här ger dem nya horisonter och öppnar ett fönster för att kunna sysselsätta sig själv.

Westerén vet att det finns lärare som tänker att de inte kan tillräckligt mycket om företagande, men föreningen erbjuder färdigt, läroplansenligt material.

Tävlingsmoment sporrar unga företagare

Enligt Maarit Westerén har företagsamhetsfostran många positiva effekter.

– Eleverna och studerandena får träna resiliens, att samarbeta med varandra och olika samarbetspartners och att hitta nya vägar när allt inte går som planerat.

Det finns ett frivilligt tävlingsmoment för dem som deltar i programmen Ett år som företagare i grundskolan, på andra stadiet och på högskolenivå. Från regionala deltävlingar tar en del sig vidare till den nationella finalen, som i år hölls i slutet av april i Helsingfors. Ett av lagen kom från Kyrkslätts gymnasium, KoneKingi.

– Tanken är att vi uppmuntrar ungdomarna att gå utanför sin egen bekvämlighetszon. De måste motivera varför deras affärsidé är intressant och träna på att tala inför publik.

Maarit Westerén säger att det för många svenskspråkiga elever är spännande att stå på ett öppet evenemang, i år på köpcentret Tripla, och möta finskspråkiga vuxna.

Finalplats gav mersmak på företagandet

Kyrkslättslaget som tog sig till final, KoneKingi UF, består av Axel Andersson och Leonard Nygård från Kyrkslätt och Ingåbon Arthur Lutz. Deras företagsidé är enkel, ekologisk och bygger på lagmedlemmarnas styrkor.

– Vi köper använda datorer och uppgraderar dem med nya delar. Dessutom ser vi till att de ser fina ut. Vi ger dem helt enkelt ett nytt liv, säger Axel Andersson.

– Alla tre har byggt egna datorer också tidigare, så vi fungerar bra som lag, berättar Arthur Lutz.

På bilden syns tre unga män som studerar på företagarlinjen på Kyrkslätts gymnasium. Två av dem står framför en knallröd bokhylla fylld av böcker, den tredje sitter framför dem på en grågrön pall. Mannen längst till vänster är klädd i en röd huvtröja och ljus jeans. Han ahr brunt hår med lång pannlugg. Mannen i mitten har en ljusgrå tröja och ljusa jeans. Han har mellanbrunt hår med en spretig pannlugg. Mannen till höger har längre mörkbrunt hår som är draget tillbaka från ansiktet och en liten mustasch. Han är klädd i en beige tröja och har vita joggingbyxor. Runt halsen har han en tjock guldkedja.
Axel Andersson, Leonard Nygård och Arthur Lutz kommer att fortsätta med sitt företag KoneKingi UF, men omvandla det till ett aktiebolag. Möjligheten att kunna utnyttja sitt intresse för datorer och få vara kreativa har inspirerat dem vidare på företagarstigen.

Att de tog sig till final var en stor överraskning för dem. De hade åkt till semifinalen med tanken att få en spännande upplevelse.

– När de läste upp namnen på finalisterna sade vi på skämt att “nå, nu säger de KoneKingi” och så gjorde de det. Det är enormt stort, säger Andersson.

Pojkarna vann inget pris i finalen, men hela upplevelsen har gett dem tro på sin förmåga som företagare.

– Vi kommer att fortsätta med företaget. Vi ska bilda ett aktiebolag så småningom, säger Axel Andersson.

Arthur Lutz säger att det de har lärt sig på linjen behövs i vilket jobb som helst.

– Möjligheterna är oändliga. På en allmän linje hade jag inte fått samma kunskaper. Framtiden ser bättre ut efter att ha gått här.

Företagsamhet lärs ut på olika nivåer

  • Föreningen Ung företagsamhet och ekonomi NYT bildades 2023 då Ung Företagsamhet rf (UF) och Ekonomi och ungdom TAT slogs ihop.
  • Föreningen erbjuder läromaterial och program som främjar arbetslivs-, företagsamhets- och ekonomikunskaper.
  • Mest känt är konceptet Företagsbyn för årskurs 6 och 9 där eleverna skapar ett miniatyrsamhälle och får spela olika roller.
  • Företagsby-verksamhet når 91 % av Finlands sjätte- och niondeklassare.
  • Verksamhet på svenska ordnas i Esbo, Åbo och Vasa.
  • I de lägre klasserna finns också Företagsbyn mini för årskurs 1 och 2, samt Företagshjälte för årskurs 5.
  • Konceptet Ett år som företagare finns både för grundskolans högre klasser, andra stadiet och högskolor.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.