Ny utbildning med framtidstro – positiv materialism lyfter det finländska hantverket
I en tid när AI förändrar akademiska yrken kan hantverksbranschen inge framtidstro. Det finländska hantverkets konkurrensfördel ligger i hög kvalitet, men det kräver spetskunskap av tillverkarna och nytänk inom utbildningen. Det visar företaget Kasperi och yrkesskolan Tavastia prov på i ett unikt samarbete.
Janne Suhonen placerar en bit tjockt brunt kvalitetsläder under pressen, en gedigen tingest från 1970-talet. Ovanpå lädret lägger han en metallram som liknar en stor pepparkaksform. Suhonen trycker igång pressen, och en halv sekund senare har formen skurit ut framsidan till en av Kasperis väskmodeller.
– Kasperis målsättning är att förändra den finländska hantverkskulturen. Förr kunde vi sälja billigt producerade kläder och skor till Sovjetunionen, men sedan nittiotalet har nästan all inhemsk produktion lagts ned. Nu vill vi vända trenden och ge det finländska hantverket ett lyft. Vår konkurrensfördel globalt är extremt hög kvalitet, säger Kasperis delägare och grundare Suhonen.
Han granskar den utskurna läderbiten och tar den vidare till nästa maskin. Hela processen från råmaterial till färdig väska sker i verkstaden, där olika pressar, stämplar, nitmaskiner och arbetsytor för finbeskärning, vaxning och limning alla kräver en mänsklig hand. Slutligen sys bitarna ihop till färdiga väskor som skeppas ut till kunder över hela världen.
– Vi är nästan överdrivet noggranna med alla detaljer i processen, men vi har märkt att det lönar sig. Ju högre vi ställer ribban, desto mer säljer vi. Merparten av våra kunder är vanliga människor, inga stenrika lyxkonsumenter. Men folk är beredda att betala. Allt fler uppskattar kvalitet.
Det går att leva på finländskt hantverk
Företaget Kasperis verkstad är naturskönt belägen i ett före detta stall vid Perttula herrgård, några kilometer utanför Tavastehus. Åkrarna breder ut sig utanför de gamla stallfönstren.
Janne Suhonen säger att många i Finland fortfarande förknippar hantverksföretag med hobbyverksamhet, men Kasperi visar att det går att livnära sig på det här i en global konkurrens. Som företag är Kasperi inne i en snabb tillväxtfas. Fjolårets omsättning låg på drygt en halv miljon och väntas växa med 50 procent i år.
– Någon enorm bransch är det här inte ännu, men åtminstone i min egen bubbla ser jag att allt fler grundar hantverksföretag här i Finland. Vi välkomnar konkurrens och hjälper gärna nya företagare. Om flera sysslar med det här lyfter det hela branschen och gynnar också dem som reparerar läderprodukter, säger Suhonen.
För att säkerställa behovet av kunnig personal inledde Kasperi under år 2025 ett unikt samarbete med den närbelägna yrkesskolan Tavastia. Tillsammans har skolans skomakarlinje och företaget utvecklat en fyra månader lång utbildning, The School of Leathercraft, som fick sin start under hösten 2025.
– Tre dagar i veckan studerar eleverna på Tavastia och en dag i veckan gör de praktik på Kasperi. Inspirationen kommer från det franska modehuset Hermès. De har sedan länge utbildat sin egen personal genom samarbeten med utomstående läroinrättningar, säger Suhonen.
“Det känns som om jag har kommit hem”
Vi lämnar Kasperis verkstad, och åker in mot Tavastehus centrum och yrkesskolan Tavastia. I den stora ljusa hallen där skomakarlinjen håller till blandas symaskiners knattrande med studerandenas ivriga diskussioner kring färgkombinationer, sömmar och designlösningar.
Nina Rantala förevisar två olika väskor som hon jobbar med för tillfället. Hon är en av de tre studerande som i höstas gick den samordnade utbildningen vid Kasperi och Tavastia.
– När jag läste om utbildningen i tidningen beslöt jag mig genast för att söka. Jag jobbar som egenföretagare i vårdbranschen, och hade möjlighet att kombinera jobbet med studierna. Jag är så glad att jag blev antagen och fick chansen att utveckla min kreativa sida, säger Rantala.
En av hennes före detta klasskamrater jobbar nu på Kasperi. Själv fortsätter hon sina studier på den ordinarie skomakarlinjen vid Tavastia.
– Jag har lärt mig massor om sömnadsteknik och känner mig överlag lycklig över att få arbeta med mina händer. I en tid när arbetslivet kan förändras snabbt känns det bra att ha olika kunskaper att försörja sig med, säger Nina Rantala.
Hon har ännu inte bestämt sig för om hon efter avslutade studier ska byta bransch eller fortsätta med läderhantverk på hobbybasis.
Ny utbildning kräver nytt pedagogiskt tänkande
Skomakarlinjens lärare Laivi Koit intygar att samarbetet med Kasperi är unikt i sitt slag i Finland.
– Såvitt jag vet finns inget motsvarande. Jag ser det som ett gott exempel på hur vi inom utbildningen kan vara flexibla och lyhörda för de behov som finns på arbetsmarknaden. The School of Leathercraft är ett exempel på hur läroinrättningar och arbetslivet kan närma sig varandra.
Intresset för den nya utbildningen har varit stort. Tiotals personer ansökte om studieplats 2025 och trenden håller i sig också i år. Trots det antas bara tre personer.
– Eftersom utbildningen marknadsförs med möjligheten att få jobb på Kasperi, måste vi hålla chanserna att verkligen få jobb realistiska. Kasperi kan ännu inte anställa tiotals personer varje år, säger Laivi Koit.
Hon har planerat utbildningen så att det ska gå att fortsätta på den ordinarie skomakarutbildningen efter de fyra månaderna. Mycket av undervisningen sker också tillsammans med de övriga skomakarstuderandena.
Ur ett pedagogiskt perspektiv beskriver Laivi Koit samarbetet med Kasperi som något som gjort att hon som lärare har fått tänka “outside the box”.
– Det är lätt hänt att utbildningsinstanser följer föråldrade planer som inte motsvarar det aktuella behovet på arbetsmarknaden. Jag har insett hur viktigt det är att vara flexibel och se möjligheter. Och att arbeta för att förverkliga dem.
Mycket jobb inom skomakarbranschen
– Just nu finns det flera trender som pekar på en ljus framtid för finländskt hantverk, säger Laivi Koit.
I takt med att fabriksproduktion skärs ner stiger värdet på hantverksföremål. Hantverksbranschen är inte heller hotad av artificiell intelligens på samma sätt som många akademiska branscher.
– Dessutom är återanvändning trendigt. Folk har blivit mer medvetna om sina konsumtionsval. Många har insett att det lönar sig att köpa en dyrare kvalitetsprodukt och låta reparera den när den går sönder.
Laivi Koit säger att det särskilt inom skomakarbranschen råder stor efterfrågan på arbetskraft.
– Trenden har svängt under de senaste fem åren. Många äldre skomakare går i pension och söker efterträdare. Det här märker vi eftersom största delen av våra studerande får jobb genast efter avslutade studier. Vissa har fått jobb redan under studietiden, i samband med arbetspraktiken.
Skillnaden mellan konsumism och positiv materialism
Vi återvänder till Kasperis verkstad. För att beskriva kärnan i Kasperis filosofi har grundaren Janne Suhonen myntat uttrycket positiv materialism.
– Konsumism handlar om att köpa mycket och billigt och ständigt längta efter något nytt. Positiv materialism handlar i stället om att göra ett väl avvägt köp, där kicken inte kommer från jakten på det nya utan uppstår i det betydelsefulla känsloband man formar med en produkt som i bästa fall håller livet ut.
Janne Suhonen griper tag i en av de färdiga läderryggsäckarna som står uppradade längs väggen, redo att skeppas iväg.
– Den här väskan kostar 720 euro. Det betyder att köparen funderar ordentligt, fattar ett väl avvägt köpbeslut och tar väl hand om sin produkt. Läder har en unik egenskap: det är det enda materialet som blir bättre med tiden och därför hålls också andrahandsvärdet högt.
Positiv materialism är trenden som kan lyfta det finländska hantverket.
– Vi kommer aldrig att kunna konkurrera i pris, men om vi lyckas konkurrera med kvalitet kan vi rädda ett kunnande och en bransch som bara för ett antal år sedan helt höll på att försvinna från landet.
Nu finns det jobb och med det kommer framtidstro. Emil Turunen, en av eleverna på Tavastians skomakarlinje, ville ut i arbetslivet så fort som möjligt efter att han fullföljt sin värnplikt. Skomakaryrket såg han som vägen till ett jobb.
– De flesta av mina kompisar sökte sig till universitetet för att studera. Men för mig var det viktigaste att få ett jobb. Och jag har redan fått ett deltidsjobb som skomakare på firman där jag har gjort min arbetspraktik under studierna här vid Tavastia.
Vill du läsa fler artiklar på temat Framtidshopp? Du hittar dem via den här länken.
