Forskare om ungdomsbarometern: ”Nu behövs finsk sisu och färre snöflingor”

– Det är en intressant fråga hur de höga siffrorna för psykisk ohälsa är möjliga när våra unga lever i tider av aldrig tidigare skådat välstånd, och i ett samhälle där det finns ett stort intresse för ungas mående.

Det säger ungdomsforskaren Matilda Wrede-Jäntti från Helsingfors universitet. Hon är en av två forskare som skrivit en längre kommentar i anslutning till Magmas svenskspråkiga ungdomsbarometer. Den offentliggjordes i november 2022.

Om Ungdomsbarometern

• Magmas svenskspråkiga ungdomsbarometer belyser hur svenskspråkiga unga ser på sitt liv, sitt mående och sin framtid.
• Undersökningen har genomförst under åren 2018, 2020 och 2022.
• Sammanlagt 889 svenskregistrerade unga i åldrarna 15–19 besvarade webbenkäten.
• Närmare information om undersökningen och dess tillvägagångssätt samt två forskarkommentarer hittas i en längre version av rapporten på Magmas webbplats.

Lyckliga liv på sociala medier

Under vårt samtal kommer vi in på många tidsaktuella fenomen som Matilda Wrede-Jäntti kopplar till att våra ungdomar inte mår så bra. Ett av dem är de sociala medierna som trots många positiva saker, också har negativa effekter.

– De bygger på samma mekanismer som reklamen. Fokus förskjuts kring vad som överhuvudtaget är rimligt att förvänta sig att livet ska bjuda på till vardags. Det blir en märkvärdig standard kring vad man borde göra, vad man borde hinna med, och främst för flickor, hur man borde se ut. Man är dömd att misslyckas från början, säger hon.

Det outsinliga flödet av framgångsrika och lyckade liv på sociala medier går enligt Matilda Wrede-Jäntti tidsmässigt hand i hand med att många unga fått dålig träning i att förlora och bemöta motgångar.

– Det olyckliga är att de här omhuldande idealen, som lär barn och unga att deras behov får stå i centrum, nu råkar sammanfalla med stora osäkerhetsmoment på grund av världsläget och klimatförändringarna.

Rötterna ligger djupare

Den svenskspråkiga ungdomsbarometern belyser hur svenskspråkiga unga i Finland ser på sitt liv, sitt mående och sin framtid. Varje gång som barometern har utförts, har ungdomarnas välmående varit något sämre än vid föregående mättillfälle. 

Då enkäten skickades ut i mars 2022 hade Ryssland nyss inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, Natodebatten gick hög och coronapanpidemin pågick. Kan det här vara orsaken till de negativa siffrorna?
– Pandemin och kriget har främst förstärkt tendenser som redan funnits där länge, säger Matilda Wrede-Jäntti.

Ärlighet och framtida besvikelser 

Enligt Matilda Wrede-Jäntti har de senaste decenniernas fostringsideal byggt på curling och något som ungdomsforskaren kallar för snowflake-syndromet. Det är ett förhållningssätt som understryker att varje barn är lika unikt som en snöflinga och ska behandlas därefter.
– Tendensen har länge varit att alla barn ska få uppnå sin fulla potential, och att de dessutom ska få bli precis vad de vill.

Hon gör en jämförelse mellan då och nu. 
– Förr var man mera tydlig och kunde säga till en ung som drömde om att bli en ny Zlatan, att du verkar inte ha den medfödda begåvningen som krävs, eller att du måste träna betydligt mera för att ha en chans. Men du kan ändå fortsätta spela fotboll av andra orsaker. 

Ideal som möter en grym verklighet

– Det är fint att stödja sina barn och försöka ge dem ett sunt självförtroende. Men det behövs också krav och trist vardagsrealism. Annars rimmar idealen sällsynt illa med den hårda verkligheten som de unga ställs inför i dag.

Matilda Wrede-Jäntti upprepar flera gånger att hon inte är ute efter att skuldbelägga någon, eller att hon skulle förringa ungas psykiska hälsa. Hon önskar hitta lösningar på dagens situation som är mycket tung för många unga.

– Att alltid stå i centrum och förväntas välja klokt är inte enbart frihet, det innebär också svåra val och ansvar. Det är psykiskt tungt, i synnerhet om man inte är säker på vad man vill och världen omkring dessutom ter sig alltmer oförutsägbar.

In med mera sisu och nyfikenhet

Barometern visar att många unga är rädda för att de ska göra fel val i livet.
– Jag tycker att vi borde återgå till att se mera på processer och inte endast resultat, säger Matilda Wrede-Jäntti.

Jag tycker att vi borde återgå till att se mera på processer och inte endast resultat.

Matilda Wrede-Jäntti

Hon betonar att vi behöver lära våra unga att det är bra att försöka. Ungdomsforskaren tar ett exempel från spelvärlden där man kanske tar fram hundratals potentiella kandidater när man ska utveckla ett säljande spel. Kanske når ett av dem slutligen mållinjen.
– Men inte betraktar vi försöken som misslyckade för det. Vi måste få in lite mera finsk sisu och mera utrymme för nyfikenhet och mod att försöka i de ungas liv.

Ett bra cv överskuggar allt

Matilda Wrede-Jäntti kommer in på de förändrade antagningsvillkoren efter gymnasiet. Här handlar det om att vara tvungen att fatta beslut som man uppfattar som livsavgörande för sin framtid. I sitt arbete vid universitetet har Matilda Wrede-Jäntti mött gulnäbbar som är måna om att göra val som säkerställer ett perfekt cv. 
– Vad lönar det sig för mig att välja, frågar de ängsligt.

Matilda Wrede-Jäntti ser många ungdomar som är drillade att tänka strategiskt, trots att det nu finns färre upptrampade stigar. Hon anser att det skulle vara bättre om ungdomarna fick göra val som bygger på insikter om egna styrkor och begränsningar.

– De unga tilldelas till exempel morötter eller bestraffas rent ekonomiskt beroende på hur de väljer. De förväntas ha både en b- och c-plan i beredskap hela tiden, samtidigt som det allmänna samhällsklimatet är rätt dystert. Inte är det väl underligt att de reagerar med psykisk ohälsa, snarare är det väl sunt?

Inte är det väl underligt att de reagerar med psykisk ohälsa, snarare är det väl sunt?

Matilda Wrede-Jäntti

Unga oroar sig för arbetslivet

I årets barometer är det fler unga än tidigare, speciellt flickor, som oroar sig för hur de ska orka i arbetslivet. 
– På sitt första sommarjobb får man kanske börja med att utföra okvalificerat arbete. Det borde vara rätt självklart, för strängt taget, vilka kompetenser har man egentligen i det skedet av livet, frågar Matilda Wrede-Jäntti.

Det här kan upplevas som en överraskning och en besvikelse för många unga som under sin uppväxttid fått lära sig att den egna viljan står i centrum, och att man förväntas göra främst sådant man tycker om. I annat fall har man erbjudits alternativa lösningar. 
– På en arbetsplats ska man komma i tid, orka stanna hela dagen, lägga sina egna planer åt sidan, liksom mobiltelefonen. Dessutom kan arbetet vara fysiskt tungt och med korta pauser. Det är klart att de här två världarna kolliderar.

Ungdomsbarometern synliggör även positiva aspekter. Det finns alltjämt sådant som de unga upplever som meningsfullt i livet.
– Det är betydelsefulla människorelationer, säger Matilda Wrede-Jäntti.

Axplock ur undersökningen

• Flickorna fortsätter att uppvisa en mer negativ trend än pojkarna när det gäller den egna psykiska hälsan.
• Färre unga känner att livet har ett mål och en mening, eller att de är värdefulla. Ändå är majoriteten fortfarande positiv.
• Det har skett en nedgång i siffrorna när det gäller de ungas relationer. En fjärdedel känner sig ofta ensamma.
• Majoriteten av de unga känner sig bekväma i det kön de tillskrevs vid födseln. Samtidigt är 18 procent tidvis osäkra eller obekväma.
• Gällande framtida yrkesliv oroar sig de unga främst för att de ska börja jobba inom fel bransch.
• En majoritet (72 procent) av de unga anser att beslutet att höja läropliktsåldern var ganska eller mycket bra.

• Unga och framtiden
• Ungdomsbarometern