• Kolumn
• Lärarrollen

Recept för en lyckad skolstart – råd från en erfaren skolledare

Publicerad den 11.8.2026 11.08.2026

Clara Lindqvist delar med sig av tankar inför det nya läsåret, i form av ett tal som hon själv har hållit för sitt eget kollegium.

”Vad betyder det egentligen att vi nu inleder ett nytt läsår? Den frågan har följt mig under sommaren. Jag har också funderat på min roll som skolledare. Vad kan jag göra för att ge er de bästa förutsättningarna? Och vad förväntar ni er egentligen av mig?

För någon av er är det här den tjugonde skolstarten, för någon annan den tredje och för någon den allra första. Någon av er har bytt skola, ämne eller årskurs. Oberoende av vad ni ska jobba med i år är skolstarten alltid speciell. Det behöver inte betyda att det är lättare, det är bara annorlunda.

Vid skolstart gör många av oss nya planer. Nu ska vi bli bättre på att lektionsplanera, samplanera, helhetsskapa, samarbeta med förskolan, bibban, en annan skola eller vad det nu kan vara. Vi lovar oss själva att vi ska gå hem från jobbet i tid eller att vi inte tar jobbet med hem. ”I år ska jag gå kursen jag länge planerat att gå”.

Lärare vill vara goda pedagoger, som ser se alla elever och kan kommunicera väl med alla. Man vill vara en god kollega och kunna inspirera andra. Lärare vill även att deras elever ska nå goda resultat, att de ska trivas i skolan och utvecklas som människor. Man vill uppnå läroplanens mål. Listan kan göras lång.

Det här att få klassen att fungera som grupp är det viktigaste uppdraget här i början på läsåret.

Här vid läsårets början är vi alla fulla av iver och med de bästa intentioner. Men så går det ju inte alltid som på räls, utan det är mycket som kan krångla.

Då behöver vi själva veta varför vi gör som vi gör och vad vi har som mål. Om det sedan går som vi tänkt eller om eleven först som vuxen ser meningen med vår undervisning, tja, det är bra men inget vi kan räkna med. Huvudsaken att just du vet vad, hur och varför du undervisar.

Vi har elever som ställer till det i klassen och vi har elever som inte alls syns, och alla möjliga däremellan. Alla ska de hitta sin plats, sig själva och kunna vara tillsammans i klassen. Och det är du som ska sköta om det. Det här med att få klassen att fungera som grupp är det viktigaste uppdraget här i början på läsåret.

Jag har nu arbetat i 22 år som rektor, biträdande rektor och klasslärare. Om vi går tillbaka till frågan om vad ni förväntar er av mig så är mitt jobb många gånger att fundera hur vi ska göra när en klass, grupp eller elev inte fungerar så bra. Jag älskar ju att agera lite Rescue 911-aktigt och gå med där det händer, men jag räcker helt enkelt inte alltid till.

Sedan är det ju inte så att jag alltid vet bäst vad som fungerar. En kollega sade till mig: ”Du behöver inte ha lösningen på allt”. Precis så är det. I ett kollegium med nästan åttio lärare och andra medarbetare tror jag att vi tillsammans har lösningarna på det mesta. Men det är inte så lätt att se när man jäktar fram i vardagen. Det är där vi kan hjälpas åt.

Du ska absolut vara dig själv och följa ditt hjärta. Du kan inte undervisa eller göra på något annat sätt än det som känns rätt för dig. 

Jag har frågat och diskuterat med många lärare om hur man ser på skolstarten och vad som är viktigt. Bland alla de svaren har jag sållat fram ett recept för en lyckad skolstart.

Men recept är ju som de är: ibland följer man dem till punkt och pricka, andra gånger saknas en ingrediens och då får man improvisera. Och när någon säger att du absolut inte får sätta i jästen direkt i mjölet så gör du det ändå och det blir en helt bra deg i alla fall. Ibland går det helt åt skogen för att man har för bråttom eller glömmer kastrullen på spisen.
Nu till receptet för en lyckad skolstart, som utgår från verksamhetskulturen i klassrummet.

• Allt börjar med hur du bemöter dina elever och din klass. Tänk över hur du gör när du kommer in i klassen och hur du bemöter dina elever.
• Var konsekvent och stå vid ditt ord. Du ska lyssna på eleverna och ta deras åsikter och tankar i beaktande, men det är du som avgör. Eleverna ska veta att det är du som bestämmer i klassen. Då inger du dem en trygghet i att du vet vad du gör och att man kan lita på dig.
• Ta genast itu med osakligheter. Observera vad som händer i klassen och var lyhörd. Ta genast itu med osakligheter, därför att om man en gång ger efter, blir det en gång till. Det är bra att eleverna vet vad som förväntas av dem och läraren får ställa krav.
• Låt eleverna veta vad som förväntas av dem. Vad är målet med detta år, denna lektion, denna period, denna uppgift, detta studiebesök?
• Var tydlig i dina instruktioner. Många gånger när elever blir oroliga är det för att det är något som gör dem osäkra; andra elever eller att uppgiften är oklar. Även om du tycker att du sagt detta hundraen gånger, säg det en gång till.
• Du gör sittordningen och du gör paren eller grupperna. Alltid.
• Planera dina lektioner. Eleverna tycker om när de känner på sig att det här kan du, att du vet vad du gör och att du är förberedd.
• Kom i tid. Förvänta dig också att dina elever kommer i tid till lektionerna. Dörren är inte öppen hela tiden så att man kan komma och gå som man vill.
• Ha rutiner för hur dagen och lektionen börjar och slutar. Fundera även på övergångar och hur ni gör dem med klassen.
• Förutse vad som ska hända, både senare under samma dag och längre fram.
• Håll dig lugn, vad som än händer.
• Använd dig av humor. Det är avväpnande.

Och ännu en viktig poäng: kom ihåg att du måste göra allt det här på ditt eget sätt!

Du ska absolut vara dig själv och följa ditt hjärta. Du kan inte undervisa eller göra på något annat sätt än det som känns rätt för dig. Att lyssna på råd från andra och ta emot goda idéer är bra, men sedan måste du göra det på ditt sätt. Eleverna känner på sig om det du gör inte känns rätt för dig.”

• Grundläggande utbildning
• Ledarskap
• Lärarrollen
• Pedagogik
• Skolstart