Läroplanens ABC – vem bestämmer vad och hur tolkar man den?
Vägen till läroplanen för den grundläggande utbildningen går från riksdag och statsråd till den enskilda läraren i klassrummet. Vem bestämmer vad det står i grunderna för läroplanen, och hur ska man som lärare tolka dem? Det reder vi ut tillsammans med undervisningsråd Maj-Len Engelholm och enhetschef Terhi Nissinen på Utbildningsstyrelsen.
Varje skoldag ställer sig tiotusentals lärare framför hundratusentals elever inom den grundläggande utbildningen i Finland. Varje lärare utformar sin undervisning själv, men följer samtidigt ett rättesnöre som löper hela vägen från riksdagen till klassrummet.
När lagstiftning som rör utbildning ändras är det Utbildningsstyrelsen som får i uppdrag att skriva om grunderna för läroplanen. Syftet med grunderna är att främja en enhetlig god grundläggande utbildning på lika villkor i hela landet.
De här grunderna anpassas regionalt i kommunerna och lokalt i de enskilda skolorna. Läroplanen är ett dokument som aldrig blir färdigt utan ständigt skrivs om.
Grunderna för läroplanen har ändrats många gånger sedan 2014
Den senaste totalreformen av grunderna för läroplanen gjordes år 2014, och togs i bruk stegvis mellan 2016 och 2019. Sedan totalreformen har grunderna ändrats ett flertal gånger, i takt med att lagtexten har omformulerats.
– Många kapitel har reviderats. Till exempel har språkstudierna tidigarelagts eftersom forskning visar att yngre barn ofta är intresserade av att lära sig nya språk. Vi har också jobbat mycket med skolengagemang – hur skolor kan främja trivsel och trygghet – för att stärka elevernas motivation och motverka skolfrånvaro, säger undervisningsrådet Maj-Len Engelholm vid Utbildningsstyrelsen.
Andra reformer under de senaste åren har handlat om allt från skolors jämställdhetsplaner och främjande av en fysiskt aktiv livsstil till fler undervisningstimmar i modersmål och litteratur samt matematik.
Så ändras grunderna för läroplanen
Inledningsvis arbetar Undervisnings- och kulturministeriet med själva lagberedningen. Till lagstiftningen hör frågor som gäller övergripande målsättningar samt timfördelning.
Efter att lagen har fastställts är det Utbildningsstyrelsens uppdrag att skriva om grunderna för läroplanen så att de stämmer överens med den nya lagen.
– Arbetet leds av en styrgrupp till vilken Utbildningsstyrelsen bjuder in samarbetsparter. Det kan vara ministeriet, Kommunförbundet, lärarorganisationerna OAJ och FSL, Finlands föräldraförbund, utbildningsanordnare och andra organisationer, säger Engelholm.
Beredningsarbetet görs av sakkunniga i grupper med bred kompetens.
– Vi bjuder in lärare, forskare och representanter för kommunernas utbildningsanordnare. Vi skickar våra utkast på remiss för att samla in kommentarer från skolor, universitet, organisationer och privatpersoner. Remissrundan är viktig. Kommentarerna som kommer in pekar ofta på nya synvinklar, och leder i allmänhet till ändringar i texten, säger Engelholm.
– Vi för också en kontinuerlig dialog med olika instanser utanför våra arbetsgrupper. Hit hör exempelvis förlag som producerar läromedel samt eleverna själva. Barn och unga ska alltid höras i de här beslutsprocesserna, säger Terhi Nissinen.
Hon är enhetschef för grundläggande utbildning och småbarnspedagogik vid Utbildningsstyrelsen.
Läroplanen – från statsrådet till klassrummet
Riksdag och statsråd. Riksdagen stiftar lagen om grundläggande utbildning. I förordningen som utfärdas av statsrådet ingår riksomfattande målsättningar och timfördelning, alltså hur mycket undervisningstid varje läroämne får.
Utbildningsstyrelsen utfärdar grunderna för läroplanen på uppdrag av statsrådet. Här ingår mål och centralt innehåll för läroämnena, principer för bedömning och kunskapskrav, samt ramar för stöd och elevvård.
Utbildningsanordnaren, i praktiken oftast kommunen, ansvarar för att ta fram den lokala läroplanen. Anordnaren beslutar om den lokala läroplanen är skolspecifik eller gemensam för alla skolor i regionen. Här finns möjlighet att beakta lokala förhållanden i undervisningen, till exempel regional historia, natur eller kultur. Den lokala läroplanen tar också ställning till hur man förverkligar handledning och elevvård samt samarbetet mellan hem och skola.
Skolan gör sin egen läsårsplan som preciserar hur läroplanen genomförs i den enskilda skolan under läsåret. Här inverkar exempelvis skolans storlek, elevunderlag och utrymmen på hur man väljer att bilda undervisningsgrupper och genomföra undervisningen.
Läraren förverkligar undervisningen i praktiken genom att välja metoder, läromedel och lärmiljö. Läraren bedömer elevernas kunnande i enlighet med kunskapskraven samt principerna för bedömning i grunderna för läroplanen.
Lokala läroplaner för lokala behov
Grunderna för läroplanen är ett dokument som måste balansera nationell lagstiftning mot den kommunala självstyrelsen.
– När vi skriver grunderna för läroplanen måste vi följa lagstiftningen till punkt och pricka. Vi kan varken minska eller öka de skyldigheter eller rättigheter som kommunerna har när de anordnar utbildningen. Det gäller att hela tiden pejla lagtexten mot den kommunala självbestämmanderätten, säger Engelholm.
Lokala läroplaner tar ställning till allt från praktiska saker som rör skolbyggnaden till hur man sätter en lokal särprägel på undervisningen.
De lokala utbildningsanordnarna, i praktiken ofta kommunerna, skriver sina egna läroplaner där de anpassar grunderna i läroplanen efter lokala behov.
– Det handlar ofta om lokal kultur eller natur som man vill väva in i undervisningen. I små kommuner kan det också behövas särskilda lösningar för hur man till exempel ordnar gymnastikundervisning eller undervisning i slöjd, om det saknas särskilda utrymmen för det. Lokala läroplaner tar ställning till allt från praktiska saker som rör skolbyggnaden till hur man sätter en lokal särprägel på undervisningen, säger Terhi Nissinen.
Den lokala läroplanen tar också ställning till frågor som rör elevvård och samarbetet mellan hem och skola.
Skolorna efterlyser enhetligare riktlinjer
– Önskemålen vi får från kommuner och skolor handlar ofta om tydligare nationella riktlinjer. Från skolornas sida vill man försäkra sig om att utbildningen är likvärdig och att man tolkar grunderna i läroplanen på samma sätt som i andra skolor. Man strävar efter likvärdighet i undervisning och bedömning, säger Maj-Len Engelholm.
Att helt slopa de lokala läroplanerna är ändå inget alternativ, eftersom vissa frågor alltid måste lösas lokalt.
– Det behövs en viss lokal rörelsemån. Till exempel påverkar skolnätet och skolornas storlek hur man arbetar, säger Engelholm.
I vissa kommuner gäller en enhetlig linje i alla kommunens skolor. I andra får de enskilda skolorna större frihet att påverka sina egna läsårsplaner. Hur det här ansvaret fördelas beslutas lokalt – i små kommuner kan mycket ansvar falla på en enskild skola medan större städer kan fördela ansvaret inom en stor utbildningsförvaltning.
Kunskapsgarantin – den mest omfattande reformen på länge
Den senaste totalförnyelsen av grunderna för läroplanen skedde alltså 2014. När det igen blir dags att göra en lika stor reform vet ingen.
– Det är ett politiskt beslut, och vi har ingen information om det i dagsläget, säger Engelholm.
För tillfället pågår den största revideringen av grunderna för läroplanen sedan 2014, även om det inte är en totalreform. Det handlar om kunskapsgarantin, en lagändring som riksdagen godkände i juni 2026. Den ska nu implementeras i grunderna för läroplanen.
– Målet med kunskapsgarantin är att alla elever ska få goda grundläggande kunskaper i grundskolan. I praktiken innebär det att bedömningsgrunderna förenhetligas nationellt för varje läroämne. Med det vill man försäkra sig om att man inte går vidare i grundskolan med för svaga kunskaper, säger Terhi Nissinen.
Bedömningskriterierna för vitsorden 10, 8 och 5 ska fastställas årskursvis för alla läroämnen. 5 är minimikravet för att en elev ska kunna gå vidare till nästa årskurs.
Utbildningsstyrelsens arbete ska vara klart i oktober 2027, och från och med höstterminen 2028 ska de reviderade läroplansgrunderna gälla i skolorna runt om i landet.
Utbildningsstyrelsen vill stå lärarna nära
Kedjan från riksdagen via Utbildningsstyrelsen, kommunen och skolan slutar i den enskilda lärarens klassrum.
– Läraren ska förstås följa läroplansgrunderna när det gäller mål och innehåll, men har själv rätt att ordna sin egen undervisning och besluta om vilka metoder och läromedel som används, säger Engelholm.
Trots att steget mellan klassrummet och Utbildningsstyrelsen kan kännas långt upplever både Maj-Len Engelholm och Terhi Nissinen att de står lärarna nära.
– Vi sakkunniga som arbetar på Utbildningsstyrelsen är till största delen lärare i grunden. Vi har fortfarande goda kontakter med skolorna. Det är vanligt att lärare kontaktar oss för att få hjälp och råd, säger Engelholm.
Frågorna handlar ofta om pågående reformer, tolkningar av läroplansgrunderna eller hur man ska tänka kring bedömningen av elever i olika specialfall.
– Vi får också många juridiska frågor, exempelvis hur man ska förhålla sig till ny teknik som eleverna tar med sig till skolan, säger Nissinen.
Utbildningsstyrelsen upprätthåller flera nätverk där lärare ingår. Lärarrepresentanterna i de arbetsgrupper som bereder ändringar i grunderna för läroplanen är också en värdefull länk till skolorna.
– I de diskussionerna lyfts det ofta fram hur viktiga frågor vi arbetar med, och det faktum att tiotusentals lärare och hundratusentals elever berörs av de beslut vi fattar, säger Terhi Nissinen.
Så läser du grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen
- Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen är ett omfattande dokument. Undervisningsråd Maj-Len Engelholm understryker att man som lärare inte behöver läsa hela texten. Hon rekommenderar de gemensamma delarna (kapitel 1–13 i eGrunder) samt de kapitel som berör de egna läroämnena.
- De gemensamma delarna handlar om allt från skolans värdegrund, målsättningar och verksamhetskultur till frågor som rör bedömning, stöd för lärande och skolgång och elevvård. I slutet av varje kapitel finns en lista över vad som avgörs lokalt.
- För en enskild lärare är det bra att känna till vem som ansvarar för vad: vilka skyldigheter som ligger på anordnaren, skolans ledning och den enskilda läraren, säger Maj-Len Engelholm.
- I sista hand gäller det för varje lärare att följa den lokala läroplanen som utbildningsanordnaren har godkänt. En lärare kan också direkt kontakta Utbildningsstyrelsen med frågor som rör undervisning och bedömning.
- Den senaste versionen av grunderna för läroplanen inom den grundläggande utbildningen hittar du här
Temat Läroplanen belyser ämnet ur flera olika perspektiv. Du kan läsa de andra artiklarna via den här länken.
