Duschar utan bås och stökiga skolkorridorer – elever kartlade tryggheten i Lagstads skola

Bakom klassrumsdörrarna pågår lektioner, men korridorerna gapar tomma när rektor Agneta Torsell guidar mig genom Lagstads skolas tre våningar. Med oss är också eleverna Willow Tackman, Ciwan Sayilir och Lina Henriksson.

Korridoren gör en brant sväng. I hörnet står en soffa och längs den motsatta väggen finns några elevskåp i plåt. Det är ett trångt utrymme som dessutom bildar en återvändsgränd. Willow stannar till och låser upp sitt skåp. Hon berättar att det kan kännas otryggt att hämta saker just här.

– Här vid soffan och kring skåpen samlas ofta kluster av högljudda elever. Det är inte så kul att ha sitt skåp här när man måste tränga sig förbi för att komma åt det.

Ciwan Sayilir håller med.

– Här i hörnet brukar pojkar från skolans olika niondeklasser samlas. Det kan uppstå en otrygg stämning.

Otrygga platser finns i korridorer och toaletter

Skåpen i korridoren är ändå inte skolans värsta plats. De tre eleverna är överens om att omklädningsrummen vid gymnastiksalen och toaletterna på nedersta våningen är de mest otrygga platserna i skolan.

– Vessorna har inte lås på den yttre dörren, utan bara i båsen, säger Willow Tackman.

– Och i korridoren utanför brukar gäng med högljudda elever samlas. De här toaletterna är obehagliga, fyller Lina Henriksson i.

Rektor Agneta Torsell öppnar ytterdörren till toalettutrymmet. Dörrhandtaget hänger löst och låset lyser med sin frånvaro. Det här måste åtgärdas, konstaterar hon.

Ciwan Sayilir listar några andra trånga utrymmen i skolan som han upplever som otrygga. För honom är det avgörande var gängen med stökiga elever brukar samlas.

Alla tre eleverna konstaterar att klassrummen upplevs som trygga. Att vara tillsammans med klasskamrater man känner väl ger trygghet, och intressant undervisning bidrar också till en trygg stämning.

– Jag gillar musik och trivs bäst i musikklassen, säger Tackman.

Eleverna är experter på tryggheten i skolan

Det har gått drygt två år sedan den senaste trygghetsvandringen på Lagstads skola. Idén fick rektor Agneta Torsell av en kollega i Sverige och trygghetsvandringen ordnades som ett alternativ för de elever som inte deltog i dagsverket. Ett trettiotal elever gick då systematiskt igenom skolans utrymmen med en karta och blanketter i handen och markerade olika platser som gröna, gula eller röda.

– Trygghet är något vi kontinuerligt diskuterar i lärarkollegiet. Men de som sitter på den verkliga sakkunskapen är förstås de som går i skolan. Därför var det jätteviktigt att höra eleverna, säger Agneta Torsell.

När resultaten från trygghetsvandringen sammanställdes, bekräftade de i stort sett det som personalen redan anade.

– Även om det inte direkt kom fram några överraskningar var det värdefullt att få det vi misstänkte bekräftat av eleverna.

Duschrummet fick många rödmarkeringar

Rektor Agneta Torsell bekräftar att resultaten från trygghetsvandringen har lett till konkreta åtgärder. Bland annat har skolan utökat antalet rastövervakare. Numera finns det minst en vuxen per våning under alla raster och dessutom står alltid en rastövervakare ute på skolgården.

Vi öppnar dörren till gymnastiksalen, korsar den och kliver in i det lilla kvadratiska omklädningsrummet med bänkar och knaggar i grått. Både omklädningsrummet och duschrummet intill flaggades som otrygga av eleverna som deltog i trygghetsvandringen.

– Det framkom tydligt att eleverna upplever det som väldigt otrevligt att stå fyra på rad och duscha utan några väggar emellan, konstaterar Agneta Torsell.

Skolan har lagt in en beställning på ordentliga duschväggar som ska ersätta de midjehöga genomskinliga skivorna som för tillfället skiljer duschplatserna från varandra. Trots att det har gått länge sedan vandringen har väggarna ännu inte
installerats.

– Tyvärr tar anskaffningar som måste gå genom den kommunala byråkratin lång tid. Vi har försökt åtgärda problemen temporärt med duschdraperier, men de tenderar att rivas ner och försvinna, säger Torsell.

”Om någon far illa är det inte att snitcha”

Trygghetsarbetet sträcker sig bortom de fysiska utrymmena. Willow Tackman berättar till exempel om en gång då andra elever tog bilder på henne och hennes vänner och spred dem på nätet – men att skolan ingrep. Torsell lyfter fram en utmaning: det hon beskriver som en snitchkultur som har spridit sig bland eleverna.

– Snitchkulturen har blivit väldigt stark. Man får inte berätta. Men jag brukar säga att om man själv far illa eller ser att någon annan far illa, så är det inte att snitcha. Då ska man berätta, säger Torsell.

Hon brukar understryka för eleverna att hon hanterar mobbningsfall konfidentiellt och aldrig avslöjar vem som tipsat.

Eleverna bekräftar å sin sida att det är lätt att ta kontakt med personalen. Ciwan Sayilir berättar att han slog larm när en klasskamrat blev mobbad. Det fallet löste sig.

– Det är jättelätt att kontakta Agneta eller någon annan lärare. Problemen brukar oftast gå att lösa ganska snabbt, säger Willow Tackman.

För eleverna är trygghet att kunna vara sig själv

Jag ber eleverna beskriva vad trygghet betyder för dem.

– Om man känner sig trygg behöver man inte låtsas vara någon annan än den man är. Är man däremot hela tiden tvungen att spela en roll blir livet väldigt tungt. En miljö där alla får vara sig själva är grunden för trygghet, konstaterar Ciwan Sayilir.

Den yttre miljön i skolan kan göra mycket för trygghetskänslan, men samtidigt konstaterar eleverna att trygghet är något man också måste hitta i sig själv.

– Det innebär att man bara kan vara sig själv, utan att oroa sig för något som pågår runtomkring en, säger Tackman.

– Men samtidigt är det svårt att till hundra procent stoppa andra från att döma en, tillägger Sayilir.

– Ingen mobbning. Det är trygghet, sammanfattar Lina Henriksson.

Elevernas tips för nästa trygghetsvandring

Vi vandrar tillbaka mot Agneta Torsells rektorskansli. När den här intervjun görs i slutet av vårterminen 2026 ska Willow Tackman och Ciwan Sayilir snart gå ut årskurs 9. Lina Henriksson, som går ut årskurs 8, har ett år kvar i Lagstads skola. Rektor Agneta Torsell ber eleverna om tips på hur skolan kan bli tryggare.

Willow Tackman föreslår att skolan kunde ordna intressebaserade klubbar, så att elever som inte har ett stort umgänge kan hitta likasinnade. Ciwan Sayilir menar att fokus borde ligga mer på att påverka elevernas eget beteende – exempelvis genom föreläsningar om trygghet och vänligt bemötande.

Willow Tackman ger också ett konkret förbättringsförslag inför nästa trygghetsvandring som rektor Agneta Torsell planerar för kommande läsår.

– Ge eleverna möjlighet att svara anonymt. Det känns svårt att ta upp vissa saker som rör trygghet under eget namn.

Torsell antecknar och nickar instämmande.

Faktaruta: Trygghetsvandring

• En trygghetsvandring innebär att en grupp elever, tillsammans med en handledare, systematiskt går igenom skolans utrymmen – både inomhus och utomhus.
• Eleverna bedömer varje område med grönt (tryggt), gult (sådär) eller rött (otryggt) på en karta, och motiverar sina bedömningar skriftligt. Resultaten sammanställs och presenteras för skolans personal och elevkår.
• Syftet är att ge eleverna en röst i trygghetsarbetet och att identifiera konkreta förbättringsområden.
• I Lagstads skola i Esbo deltog ett trettiotal elever i den senaste vandringen. Skolan planerar att upprepa den med några års mellanrum.

Temat Trygghet lyfter ämnet ur många olika perspektiv – via den här länken hittar du hela temahelheten.

• Delaktighet
• Grundläggande utbildning
• Grundskolan
• Trygghet