”Skam och jämförande måste bort” – gymnastiklektionen ställer stora krav på läraren
Gymnastik är ett skolämne som delar åsikter. Medan vissa elever älskar gympatimmen är den en mardröm för andra. Upplevelsen kan få långtgående konsekvenser för inställningen till motion senare i livet. En färsk doktorsavhandling visar att alla kan trivas på gymnastiktimmen, om stämningen är rätt.
– Det är inte konstigt att skolgymnastiken väcker känslor. Det är ett ämne där du gör något med din kropp medan klasskamraterna och läraren ser på. Det är intimt och du lägger dig själv i blöt på ett annat sätt än exempelvis på matematiklektionen i klassrummet.
Det säger Mikko Huhtiniemi, som nyligen doktorerat i gymnastik- och idrottsvetenskaper vid Jyväskylä universitet. För att alla elever ska trivas krävs att läraren betonar individuella framsteg och tonar ner jämförandet eleverna emellan. Den här filosofin syns också i läroplanen.
Den nuvarande läroplanen understryker elevens individuella förhållande till motion, vilket är en bra utveckling.
– Förr gick skolgymnastiken ut på att lära sig olika idrottsgrenar, medan man numera betonar välmående. Den nuvarande läroplanen understryker elevens individuella förhållande till motion, vilket är en bra utveckling, säger Huhtiniemi.
I sin färska doktorsavhandling har Mikko Huhtiniemi koncentrerat sig på två helheter. Dels de nationella Move!-mätningarna för elever i årskurs 5 och 8, som har kritiserats för att skapa negativa upplevelser hos vissa elever.
– Ett viktigt resultat i min avhandling är att mätningarna inte upplevs som särskilt negativa, utan att eleverna kan uppleva dem på samma sätt som vilken gymnastiklektion som helst.
Positiv stämning och lite extra pausgymnastik
Här är lärarens roll avgörande. Om stämningen under testet är uppmuntrande och man fokuserar på uppgiften i stället för att jämföra resultaten trivs eleverna i regel bättre, visar forskningen. Om stämningen däremot är tävlingsinriktad leder det till större ångest hos eleverna.
– Genom pedagogisk skicklighet kan läraren göra Move!-mätningen till en positiv upplevelse.
Den andra delen av avhandlingen berör ett pilotprojekt i fem skolor där man strävade efter att införa mera gymnastik i skolelevernas vardag. Det handlade om att träna motoriska färdigheter under 20 minuter två gånger i veckan utöver den vanliga skolgymnastiken. Och dessutom göra lite pausgymnastik i klassrummet under lektionstid.
– Det handlade om ganska enkla saker. Samtidigt låg fokus på att varje elev skulle utvecklas. Om någon exempelvis klarade av två armhävningar vid ett tillfälle så ska siktet vara inställt på tre nästa gång, säger Mikko Huhtiniemi.
I gymnastiksalen läggs grunden för inställningen till motion
I en tid där unga rör på sig allt mindre spelar skolgymnastiken en allt större roll. Elevens positiva eller negativa upplevelser av skolgymnastiken kan inverka starkt på motionsintresset senare i livet, hävdar Mikko Huhtiniemi.
Om man upplevt känslor av skam eller förödmjukelse på gymnastiklektionen i skolan kan det leda till att man som vuxen undviker motionsevenemang eller lagsporter.
– Om man upplevt känslor av skam eller förödmjukelse på gymnastiklektionen i skolan kan det leda till att man som vuxen undviker motionsevenemang eller lagsporter. Det ligger ett stort ansvar på gymnastikläraren, som måste vara mycket lyhörd och känslig för hur eleverna upplever lektionen.
Mikko Huhtiniemi understryker ändå att de finländska gymnastiklärarna är mycket professionella. Samtidigt är det en utmaning att hålla koll på en stor elevgrupp i en stor gymnastiksal eller utomhus. Lektionen bör planeras noga.
– Som lärare gäller det att fokusera på den enskilda elevens utveckling. Varje elev bör få individuell feedback.
Stämningen under lektionen ska vara uppmuntrande och positiv.
– Det gäller att motarbeta all form av negativitet och ingripa om det förekommer skäll, fördömande blickar eller jämförande mellan eleverna. Ju fler elever som får en positiv bild av gymnastiklektionerna, desto fler fortsätter att idrotta i vuxen ålder.
Skolgymnastiken är mycket mer än bara fysiskt välmående
Efter avslutad doktorsavhandling är målsättningen nu att sprida interventionsmodellen till flera skolor. Framtidens skolgymnastik kunde enligt Mikko Huhtiniemi gärna fördelas på flera tillfällen i veckan, där en del görs på gymnastiklektionerna och en del under kortare pass i klassrummet.
– Skolgymnastiken handlar sist och slutligen om mera än bara fysisk fostran. När man rör sig i grupp utvecklar man i bästa fall också psykiskt och socialt välmående.
Fakta
På Jyväskylä universitets webbplats kan du läsa mer om Mikko Huhtiniems doktorsavhandling ”Students’ Motivational and Affective Experiences in Physical Education and during School-Based Fitness Testing, and the Development of Motor Competence and Health-Related Fitness”.
På Utbildningsstyrelsens webbplats kan du läsa mer om de nationella Move-mätningarna.
