Kommunerna och Jesus kan rädda ledarskapet inom utbildningen
Skribent
Sektorsansvarig för utbildning, SFV
Ledarskapet i de finlandssvenska skolorna vädrar kris. Kanske inte ännu vad gäller kvaliteten, men nog vad gäller intresse för uppgiften. När vårt största svenskspråkiga gymnasium tidigare i år rekryterade ny rektor lockade tjänsten bara två sökande. Många andra rektorstjänster har i vår förklarats lediga, inte alltid på grund av pensioneringar, utan för att rektorer stiger åt sidan och går över till andra uppgifter.
Om den tunga arbetsbörda och den förändrade arbetsbild som inbesparingar i utbildningen i kombination med nya läroplaner och andra förnyelser inom utbildningen fört med sig vittnar de senaste årens rektorsbarometrar. Rektorerna har allt mindre tid för att leda sina medarbetare. Insatser planeras för att rädda nivån på vår utbildning, men i diskussionerna nämns sällan betydelsen av ett hållbart ledarskap, än mindre stödåtgärder för ett sådant.
De ideal som råder för ledarskap är nära sammankopplade samhällsutvecklingen. Starka krav på demokrati, delaktighet och jämställdhet har för länge sedan förpassat det auktoritära ledarskapet till historien. Ersättaren, det delade ledarskapet, har under sitt snabba segertåg redan hunnit vidareutvecklas till att bli den modell vi i dag kallar samproducerat ledarskap. Så viktigt upplevs det delade ledarskap i dag att det i en del kommuner, så som Esbo, slagits fast som den officiella ledningsmodellen för att för rektorerna stödja en hållbar arbetsbild.
Delat ledarskap gagnar arbetsgemenskapen i form av ökad delaktighet och stärkt samverkan och gemenskap, men inte alltid automatiskt ledaren själv. I de fall då ledaren är en stor visionär med en stark vilja att driva saker framåt kan kompromisser och kollegiala beslut som strider mot egen sakkunskap, erfarenhet och övertygelse kännas svåra och omotiverande. En del ledare upplever att den egna rollen har blivit decimerad till bara facilitator, organisatör och förverkligare av endast andras viljor. Det är därför tacksamt att det nu också har fötts nya förlängningar till delat ledarskap som kan höja meningsfullheten i att vara ledare.
Verkligheten har påvisat att medarbetarna i organisationer med delat ledarskap ofta ändå önskar en tydlig ledning. Den avgörande frågan är vad det är ledaren leder. I värdebaserat ledarskap, den starkaste av de senaste tidernas ledarskapstrender, är det ledarens tydliga och levande, och av medarbetarna omfattade, värderingar som utgör grunden för verksamhet och uppsatta mål. Forskningen har påvisat att just sådana organisationer där verksamheten, strukturen och aktiviteterna följer gemensamt omfattade värden och värderingar bland medarbetarna, uppvisar högre grad av trygghet och meningsfullhet i arbetet, större trivsel och produktivitet – för alla.
Kvaliteten i ledarskapet kan inte mätas i antalet uppnådda målsättningar. Det kan bara mätas i antalet personer som vill följa i sin ledares spår. Inför det amerikanska presidentval 2020 lyftes Jesus, i egenskap av ledare, till diskussion i en del grupper på sociala medier. Passion, hög moral, eget föredöme, jämlik behandling, fokus på människan, förståelse för det mänskliga och vilja att tjäna andra utan att söka egen vinning är de karaktärsdrag han hade som ledare och som man också önskade sig av den nya presidenten. Med segern i valet utgick också den kandidat som starkt uttrycker dessa ideal. Kopplingen till Jesus kan framstå inaktuell i sammanhanget, men faktum är att ett liknande värdebaserat ledarskap önskas i dagens utmanade tider av allt flera ledare, också i mindre organisationer än stater.
Många skolor, men också daghem och organisationer inom fria bildningen, jobbar i dag med positiv pedagogik. Utan ett stöd i värdebaserat eller positivt ledarskap riskerar effekten ändå att bli liten. Sådana ledarskapsmodeller kan höja meningsfullheten i att leda och bidra till att ledarskap igen blir en attraktiv uppgift för de medarbetare som nu, från vad de kan iaktta från sidan, avskräcks från att söka de lediga ledartjänsterna. Till detta behövs ändå större resursering för ett hållbart ledarskap inom utbildningen och en samsyn bland uppdragsgivarna kring vad ledarens viktigaste uppgift bör vara. Det är inte att administrera och organisera. Det är att leda med passion, föredöme och närvaro. Det är att leda värderingar. Det är att leda människor. På denna syn på uppdraget bygger de artiklar som vi den här gången publicerar på Lärorikt.
”Kopplingen till Jesus kan framstå inaktuell i sammanhanget, men faktum är att ett liknande värdebaserat ledarskap önskas i dagens utmanade tider av allt flera ledare, också i mindre organisationer än stater.”
Onekligen konstigt och okritiskt att binda en massa positiva egenskaper till en ideologisk ledare. Man behöver inte vara speciellt insatt i religionsvetenskap för att veta och förstå, att den lista med positiva attribut du tillskrev Jesus, är ett ypperligt exempel på körsbärsplockning.
Likaså är det också klart att det mesta som skrivits i Bibeln om Jesus har skrivits av individer som aldrig mött honom. De var också ute efter att i främsta hand ställa sin förebild i möjligast fördelaktig dager för att bättre kunna ’sälja’ sin ideologi.
Tack för din kommentar!
De karaktärsdrag jag nämner har åtminstone religionshistorien tillskrivit Jesus. Det är också av den anledningen man i den amerikanska debatten inför presidentvalet 2020 använde honom som en personifiering av de egenskaper man önskade sig av den som skulle väljas till landets ledare. Vi pratar här om den allmänna bilden av Jesus. Till vilken grad han i verkligheten besatt dessa egenskaper och karaktärsdrag lämnar jag till religionsforskarna att tvista om. Mitt budskap i denna ledare är att människor idag allt mera värdesätter ledare vars värderingar är tydliga och har de värderingar som efterföljare kan omfatta. I västvärlden är dessa värderingar uteslutande humanistiska. Detta betyder ett ledarskap som rätt mycket skiljer sig från det auktoritära ledarskap som gällt i mänsklighetens historia fram till ungefär de två sista decennierna. Dagens ledarskap handlar allt mera om att agera med eget exempel och få människor som vill följa efter mera än människor som låter sig bli ledda.