Från bullshit till beteende
Skribent
Verksamhetsledare, ped.mag.
Förbundet Hem och Skola
Det händer säkert att du medvetet ler vänligt mot någon för att göra hen glad, att du öppnar dörren för den som kommer bakom dig eller att du betalar en slant till välgörenhet. Kanske har du stått upp för någon som blivit illa behandlad eller öppet ifrågasatt ett förfarande du ansett vara oetiskt. Alla de här handlingarna tar avstamp i dina värderingar. De är exempel på hur en abstrakt värdering blir en aktiv handling. Våra värderingar styr vad vi väljer att göra, vad vi tycker är viktigt och vad vi uppfattar som rätt eller fel.
För en tid sedan besökte jag Stockholm. Lite av en slump gick jag in i en kyrka och längst bak i den var det inrett med små bord och stolar. På varje stol låg en mjuk filt och på borden brann små ljus. Det såg skönt och inbjudande ut. På toaletten fanns det engångsmuggar som man kunde använda för att dricka vatten. Omsorg och omtanke är starka värderingar inom kyrkan. I just den här kyrkan kunde varje besökare se hur värderingarna blivit konkreta handlingar.
Både individer och institutioner har värderingar de vill leva efter. I skolans, daghemmets och förskolans läroplaner beskrivs värdegrunden för samtliga tre. Jag kan tycka att det är lite synd att de skiljer sig en aning från varandra, eftersom det trots allt handlar om precis samma barn vi ska fostra, men i grunden handlar alla tre om samma saker.
De viktigaste principerna är barnets egna rättigheter, demokrati och humanitet. Barnen ska i skolan (daghemmet och förskolan) sträva efter sanning, godhet, skönhet, rättvisa och fred. Alla barn har rätt till en god och trygg barndom, social gemenskap och god utbildning. Alla ska behandlas jämlikt och allas åsikter ska beaktas. Skolan (daghemmet och förskolan) ska stödja barnets utveckling till en hälsosam och hållbar livsstil och att se kulturell mångfald som en rikedom. Utöver allt detta är det meningen att barnen under sin lärstig ska skapa sig en egen värdegrund.
Så här i skrift kan det te sig rätt abstrakt och högtravande, vilket det faktiskt också är. I värsta fall blir det floskler utan någon större förankring i vår vardag. Därför är det viktigt att gå från det abstrakta till det konkreta, från ”bullshit till beteende” som professor Brené Brown, som jobbat mycket med just värderingar, uttryckte det i en podcast jag lyssnade på nyligen.
Skolans, daghemmets och förskolans värdegrund är egentligen en gemensam överenskommelse om hur vi vill fostra våra barn. Värdegrunden ser olika ut i olika länder.
Läroplanen förutsätter också att skolan ska diskutera värderingar med barnens föräldrar. Det här uteblir tyvärr ofta. Det kan hända att lärarna upplever det som svårt och abstrakt. Skolans personal har kanske inte heller fått vägledning i hur man gör. En av utmaningarna kan vara att det i en värdegrundsdiskussion inte alltid finns några rätta svar, det är diskussionen i sig som är viktig.
Vi på Hem och Skola har tagit fram olika sorters material, Hem och Skola – Material, för hur man kan föra de här samtalen för att göra det enklare, men det finns inte ett rätt sätt. Egentligen är det inte svårare än att med jämna mellanrum, gärna årligen, samlas till klassvisa träffar och tillsammans samtala om hur vi vill fostra våra barn, vad det innebär i praktiken och om hur vi genom vårt eget beteende kan och vill göra skolans, daghemmets och förskolans värdegrund levande. Det handlar om att stanna upp och fundera på hur både vårt eget och våra barns beteende påverkar andra och deras beteende och om en hurudan värld vi vill leva i.
Vi måste konkretisera värdegrunden. Det är lätt att nicka instämmande när vi talar om jämlikhet, samarbete, godhet, humanitet eller demokrati men det förblir abstraktioner så länge vi inte öppnar upp begreppen och går från abstraktion till handling och beteende. Det övergripande målet med diskussioner om värderingar i skolan är att få både lärare, föräldrar och elever att inse att det vi själva gör påverkar andra, har konsekvenser för oss själva och i förlängningen för hela samhället. För det går inte att påverka andra på ett konstruktivt sätt om man inte är beredd att reflektera och samtala om sina egna attityder och beteenden.
