Forskning har visat att huvudstadsregionens skolor uppvisar större skillnader i barns inlärning än tidigare.

Inom områden där vuxna har ont om pengar och utbildning och där det bor många familjer med ett annat hemspråk än finska eller svenska finns risk för att barnen blir efter i skolgången. Men det finns också undantag. Ibland är inlärningsresultaten oväntat goda trots att området är socialt utsatt. 

I sin doktorsavhandling granskade Heidi Huilla tre skolor med utmärkta inlärningsresultat jämfört med andra skolor på lika illa beryktade områden. För att inte uppmuntra till skolshopping nämns skolorna inte vid namn.

Så vad gör då dessa tre skolor bättre än de andra? Om svaret skulle ges i ett enda ord skulle det stavas respekt. 

– Min första upptäckt var hur mycket relationerna mellan barn och vuxna i dessa skolor präglades av respekt. De vuxna såg verkligen varje barn som bra och värdefullt, beskriver Huilla, som har en bakgrund som högstadielärare. 

Respekten satt i system

Det är förstås i sig inget konstigt att lärare uppskattar barn och ser det som viktigt att barnen får likvärdiga möjligheter att lära sig. Men i de skolor som undersöktes är respekten satt i system, och gemensamt överenskomna principer gäller på varje område. Till exempel talade man lika respektfullt om barnet bakom dess rygg i lärarrummet som direkt till barnet självt. 

Segregationen mellan skolor har konstaterats redan många gånger, exempelvis i biträdande professorn vid Helsingfors universitet Venla Bernelius forskning. Det handlar inte om skillnader i undervisningens kvalitet utan om att skolorna inte klarar av att jämna ut alla de skillnader som härrör sig från barnens hemmiljö. 

I de skolor som klarar sig bra medgav lärarna att det fanns problem i området, men utan att fastna i beklagande. Lärarna konstaterade helt enkelt att vissa barn behöver mera stöd för att lära sig. 

– Man talade om det som att vår uppgift nu bara är att göra vårt jobb så att dessa barn kan lära sig. Skolan behöver förändras.

Det här var inte enskilda lärares åsikter, utan byggde på att skolans vuxna gemensamt och noggrant tänkt igenom olika saker.

– Om det till exempel uppstod en konflikt mellan några barn på rasten tog man i det direkt. Det fanns en överenskommelse om hur man tar i det, vem som ska ta i det, och på vilket sätt man kan försäkra sig om att det finns tillräckligt många vuxna i närheten på rasten.

Stämningen i de här skolorna var för det mesta lugn och atmosfären trevlig.

Skolans resurser har betydelse

Huillas forskning är etnografisk. Före pandemin spenderade hon alltså tid i tre lågstadier i huvudstadsregionen vars inlärningsresultat var bättre än väntat. Hon gjorde observationer och intervjuade såväl barn som vuxna. 

Kvinna med långt brunt hår och örhängen.
Heidi Huillas hälsning till samhället är att skolans resurser har stor betydelse. Foto: Liisa Takala

Även om det fanns likheter mellan skolorna lönar det sig inte att i avhandlingen söka efter något enskilt trick som också kunde hjälpa andra skolor att förbättra sina resultat.

– Till exempel fattigdom i barnfamiljer är en stor samhällelig fråga. Där är skolans förmåga att påverka begränsad, säger Huilla. 

Huillas hälsning till samhället är att skolans resurser har stor betydelse. Om man sparar in på antalet trygga vuxna hjälper det inte att lärarna jobbar med sina attityder. 

Områdets dåliga rykte påverkade också oundvikligen de skolor som hade goda inlärningsresultat. Exempelvis präglades kontakten till föräldrarna ibland av konflikter. 

– Det visade sig vara svårt att vara lika finkänslig med familjerna som med barnen.

Bättre på att identifiera brokiga familjer

Lärarna upplevde utmattning om de kände oro för barnens välbefinnande samtidigt som skolans möjligheter att underlätta barnens nöd var begränsade. 

Å andra sidan observerade Huilla också att utbildade personer ur medelklassen är oförmögna att tala om saker annat än med andra representanter för den utbildade medelklassen. Hon funderade till exempel länge om hon i avhandlingen kunde använda ett så vagt begrepp som utsatthet. Detta trots att man i skolans vardag borde tala mera öppet än man gör om just det. 

Fattigdom påverkar föräldraskapet, men en fattig förälder är ofta en lika god förälder som någon annan. Å andra sidan finns på dessa områden mer än normalt av sådana vuxenproblem som kan leda till att barn far illa, som till exempel rusmedelsmissbruk.

– Vi borde bli bättre på att identifiera hur brokiga familjer kan vara.

Dåligt rykte ledde till stress

I ett av fallen hade skolan också blivit en plats som förenade föräldrarna och hela området. Under skolans fester och evenemang sågs en påtaglig stolthet över den egna stadsdelen. 

Skolorna var också tvungna att jobba på sitt rykte.

– En skola som verkar inom ett utsatt område måste hela tiden bevisa att den är bra.

Områdets dåliga rykte kan försvåra rekryteringen av lärare. I de skolor som undersöktes fanns många hängivna, professionella lärare som länge undervisat i samma skola, och gott ledarskap. 

Den onda cirkel som leder till svårigheter att locka nya lärare börjar å andra sidan inte alltid med ett verkligt problem. Dåligt rykte är nämligen något som långt får sin näring av utomståendes prat, inte av dem som faktiskt har med skolan att göra.

Också barnen själva funderade på skolans och stadsdelens rykte. Sjätteklassister upplevde till exempel stress över tanken på att de kanske var på väg till ett högstadium med dåligt rykte. 

Det fanns också skillnader i hur trivsamma barnen upplevde att de olika vanryktade stadsdelarna var.  Alla skillnader hade inte direkt med skolan att göra. Barnen kunde till exempel uppleva att det var otrevligt att i sin vardag ofta stöta på berusade eller på annat sätt skrämmande vuxna.

– Stadsplaneringen borde lyssna mycket mer på vad barn och ungdomar anser vara viktigt, säger Huilla. 

Artikeln är en del av ett samarbete med Helsingin Sanomat. Den ursprungliga artikeln (på finska) kan läsas på Helsingin Sanomats webbplats.

Doktorsavhandling om utsatthet i skolorna

  • Heidi Huillas doktorsavhandling Kaupunkikoulut ja huono-osaisuus publicerades i april 2022. Avhandlingen finns på Helsingfors universitets webbplats
  • Huillas forskning är pedagogisk och har utförts inom forskningsenheten Social Studies in Urban Education.
  • Huilla granskade vardagen i tre skolor i huvudstadsregionen. Syftet var att ta reda på vilka utmaningarna är och vad som kan vara till hjälp för att skolor i utsatta områden ska uppnå bättre än väntade inlärningsresultat.