Ny forskning visar att rörelse stöder barns inlärning av matematik
Nya rön tyder på ett samband mellan rörelse och utvecklingen av tidiga matematiska färdigheter hos barn. Med hjälp av olika övningar i motorik kan småbarnspedagoger stöda inlärningen hos barn med utmaningar.
Det är en multidisciplinär grupp forskare vid Helsingfors universitet, Active Numeracy, som mellan 2019 och 2023 har forskat i sambandet mellan barns motoriska färdigheter och fysiska aktivitet, samt deras tidiga matematiska och akademiska färdigheter.
Pinja Jylänki, vars doktorsavhandling är en del av gruppens arbete, har gjort en omfattande översikt i tidigare forskning i ämnet. Hon deltog i planerandet av en interventionsstudie som genomfördes i tre finländska daghem. I daghemmen har man följt med hur ett program med fysiska övningar kan stöda inlärningen av tidig matematik.
Studien tyder på att man genom att kombinera det ämne som lärs ut med motoriska övningar, som att kasta boll eller galoppera, kan stödja den tidiga inlärningen av matematik.
Pinja Jylänki
– Studien tyder på att man genom att kombinera det ämne som lärs ut med motoriska övningar, som att kasta boll eller galoppera, kan stödja den tidiga inlärningen av matematik. Särskilt då det gäller jämförande begrepp som mer eller mindre än. Implementeringen av programmet i daghemmen visar också att effekten är långvarig. Det var ett av de viktigaste resultaten i forskningen, säger Jylänki.
Läste sagoböcker som innehöll matematiska begrepp
Tidigare forskning har främst fokuserat på sambandet mellan motoriska färdigheter och kognitiva eller språkliga färdigheter. Också den har påvisat ett positivt samband mellan dessa. Matematiska färdigheter har inte varit i särskilt fokus hittills.
Nu fäste forskarna blicken vid den tidiga matematiken med hjälp av övningsprogrammet Toimi ja opi (på svenska ungefär Agera och lär) som 36 barn i åldern 4 till 6 år fick ta del av. Interventionsstudien visade att motoriska övningar kan stärka barns inlärning i matematik.
– Övningarna riktar sig till barn i daghemsålder som har utmaningar i att lära sig matematiska begrepp som exempelvis att kunna klassificera och göra jämförelser, säger Jylänki.
I åtta veckor drog småbarnspedagoger två 45-minutersövningar per vecka för sina grupper.
– Varje övning inleds med en samling och genomgång av dagens tema. Efter det läser vi sagoböcker som valts enkom för att de innehåller vissa matematiska begrepp. Det kan till exempel röra sig om en saga där man jämför längden på olika djur. Vi diskuterar begreppen med barnen och därefter gör vi motoriska övningar med utgångspunkt i samma begrepp, beskriver Jylänki.
Kasta boll i liten och stor korg
Barnen övade sig på att hantera olika redskap, sparka eller studsa boll och springa ifatt andra. De fick också balansera och utföra banor där man rör sig till exempel fram- eller baklänges på en smal bänk.
Om vi hade läst om begreppen ”mindre än” och ”större än” kunde vi kasta boll i en liten och stor korg och räkna bollarna efteråt.
– Om vi hade läst om begreppen ”mindre än” och ”större än” kunde vi kasta boll i en liten och stor korg och räkna bollarna efteråt. Samma begrepp upprepas alltså i den motoriska övningen.
Jylänki följde med arbetet och analyserade resultaten.
– Det finns många sätt att öva matematiska färdigheter, men problemet har ofta varit att de nyvunna färdigheterna försvagats snabbt efter att övningarna avslutats. Vi kunde däremot observera att resultaten blev bestående, säger hon.
Forskarna kunde påvisa utvecklingen med att mäta barnens färdigheter innan programmet inleddes, precis efter och slutligen åtta veckor efter dess avslutning. Effekterna av övningarna kunde skönjas hos barnen ännu åtta veckor efter att övningarna tog slut.
Hur påverkar det motoriska inlärningen?
Nu har forskargruppen som avsikt att fortsätta studera sambandet mellan motion och inlärning av matematik. En viktig fråga är hur det motoriska påverkar inlärningen. Responsen på övningsprogrammet från barnen och pedagogerna har varit positiv, men samplet i interventionsstudien behöver breddas. På grund av coronapandemin blev det snävt.
Forskarnas mål är att göra övningsprogrammet fritt tillgängligt för samtliga pedagoger ännu i år.
– Det har forskats ganska litet i det här sambandet då det gäller små barn, delvis för att forskning som berör yngre barn kräver mycket resurser. Den kräver till exempel mer tid och fler vuxna per barn jämfört med forskning med fokus på barn i skolåldern, säger Jylänki.
Enligt Jylänki är det viktigt att ingripa i utmaningar i inlärningen i ett tidigt skede.
Genom att erbjuda stöd i ett tidigt skede minskar man riskerna för att kunskapsklyftan mellan barn som har inlärningssvårigheter och de som inte har det växer sig större över tid.
– Genom att erbjuda stöd i ett tidigt skede minskar man riskerna för att kunskapsklyftan mellan barn som har inlärningssvårigheter och de som inte har det växer sig större över tid. Klyftan blir svårare att åtgärda i ett senare skede, säger Jylänki.
