Sju miljoner människor har dött av pandemin, isen på Antarktis smälter rekordsnabbt och Nya Zeeland drabbas av förödande översvämningar. Femtiotusen ukrainare som flyr kriget bor plötsligt i Finland och kriget i deras hemland påstås pågå ännu i år. Torkan i Afrikas horn är inne på tredje året och tros öka flyktingtrafiken över Medelhavet. Inflationen skenar och dagens unga kommer inte att uppnå samma välfärd som sina föräldrar. Det här är nedslående plock ur de senaste nyheterna.

Samhällsutvecklingen och händelser styr våra värderingar. I skuggan av en omvärld som nu ter sig allt mera hotfylld växer sig värdediskussionerna allt starkare. För i den här osäkra och komplexa världen frågar sig allt fler var de finner mening, vad som är ett gott liv, vad det är att vara människa och hur mänskligheten med gemensamma krafter kan hitta lösningar på de utmaningar vi ställts inför. 

Bara genom att diskutera värderingar som frihet, rättvisa, solidaritet och respekt för medmänniskan kan vi tillsammans nå samsyn kring vad som är viktigast i världen just nu, hur vi borde leva våra liv och hur vi idag definierar ett gott samhälle. Just i tider som dessa behövs en sådan samsyn för att öka vårt samhälles koherens och sociala kapital.

Rådande värderingar har också styrt samhällens utveckling genom tiderna. Aristoteles dygdetik, den kristna läran, reformationen, liberalismen och evolutionsteorin har utgjort den röda tråden för vår samhällsutveckling från antiken fram till idag. Den äldsta i västvärlden allmänt antagna etiska grundsynen är den om människans värde och kravet på respekt för det. Den värderingen är grunden för de mänskliga rättigheterna, ett fundament för vårt västerländska samhälle, och högaktuell just idag.

I våra skolor finns ett växande behov av stöd för barn och unga att utveckla värderingar som ger svar på de stora frågor de bär på.

Forskare har påtalat vikten av tydligt formulerade och i vardagen påtagliga värderingar som sättet att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga att påverka utvecklingen, deras känsla av trygghet och gemenskap och deras engagemang för ett mer jämlikt och hållbart samhälle. 

De utmaningar som barn och unga stöter på är universella och behovet av stöd i skolan för att bemöta dem är utbrett i hela västvärlden. Det finns därför i dag en växande trend att prioritera de värderingar som hjälper barn och unga att frodas och forma en bättre framtid. Det målet genomsyrar mycket av skolornas dagliga verksamhet, men alltför ofta utan tydliga strukturer för genomförandet. 

I dag behövs därför mera systemiska sätt än en dold läroplan för att stärka alla de värderingar som främjar ett jämlikt, humant, rättvist, mångfaldigt och hållbart samhälle. Till dem hör personligt och gemensamt ansvar, mänsklig värdighet, uppskattning av mångfald, jämlikhet, integritet, globalt sinne och rättvisa. Hållbar utveckling är den senaste av dessa värderingar.

Genom att utveckla barns och ungas moraliska kompass stärker vi deras gemenskap och samhörighet, också med grupper utanför den egna familje- och vänkretsen. Gemensamma värderingar ger legitimitet också för de regelverk de möts av i skolan och samhället. Värderingarna får betydelse för större grupper i samhället i det skedet när de ser att de gäller också andra än bara dem själva eller de människor som hör till familjen eller vänkretsen. 

Genom att jobba med värderingar hjälper vi också barn och unga att inse att det sällan finns bara ett enda svar och en antingen-eller-lösning. Istället lär de sig förena moraliska dilemman och avvägningar och se att det som verkar som motstridiga och oförenliga mål kan vara olika sidor av samma verklighet. Det är bara individer med den förmågan som förmår handla moraliskt rätt och hållbart i olika kontext.

Utvecklingen av attityder och värderingar börjar innan barn och unga går i skolan och fortsätter långt efter det. I ett lärande ekosystem är vi alla – avsiktligt eller inte – en agent för påverkan och förändring. Detta ekosystem omfattar föräldrar, släktingar, vänner, lärare och fritidspedagoger, och hela samhället. Här har vi vuxna en central uppgift och behöver agera inte bara modell för ett gott balanserat liv i aristotelisk anda, men också stödja barns och ungas tilltro att utvecklingen går att vända. Morgondagens utmaningar behöver inte vara fullt så många som de vi har idag.

Värderingar, jämlika möjligheter att lyckas i livet och ungdomar och deras framtid är de centrala temana i de artiklar som öppnar vår webbplats Lärorikt. Jag hoppas de leder till värdegrundsdiskussioner, i era egna kretsar men också på denna webbplats, som stärker samsyn och gemenskap.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.