Raseborg satsar på att alla barn och unga ska få uppleva konst och kultur genom en plan för kulturfostran. Bland annat får eleverna besöka museum och själva skapa.

Bussen från Karis har anlänt till museikvarteret i Ekenäs och en grupp sjuor från Karjaan Yhteiskoulu väller in på gårdsplanen. Skoldagen kommer för deras del att bjuda på en stor portion kultur.

Nya museibygget Chappe står ännu insvept i sin presenning men på Galleri Elverket och Raseborgs Museum är man redo att inom ramarna för stadens plan för kulturfostran ta emot de unga besökarna.

Museipedagogen Emma Kullberg hälsar eleverna välkomna och går igenom den mest grundläggande museiregeln – se men inte röra. Föremålen och konstverken som finns här är unika och går inte att få i nya exemplar.

Inne på Galleri Elverket berättar verkstadsledarna Hanne Ivars och Pauliina Vesslin om galleriet och om surrealismen som är temat för den pågående utställningen. 

Efter en rundtur får eleverna låta kreativiteten flöda och i par med en klasskompis göra egna surrealistiska teckningar. 

Efter det fortsätter gruppen till museet och utställningen som berättar om Helene Schjerfbecks liv och konst.

Bild av tre elever som tittar på en tavla på en konstutställning.
Eleverna från Karjaan Yhteiskoulu bekantar sig med Helene Schjerfbecks liv och konst under skoldagen. Foto: Kjell Svenskberg.
”Lyckades koncentrera sig överraskande väl”

Utgående från det man fått lära sig om Helene ska gruppen som slutuppgift tillsammans lägga ett pussel och hitta en gömd tavla. Att det hela görs på tid, i tävlan mot stadens övriga sjuor, sporrar helt tydligt till att göra sitt bästa.

– Helt roligt, bättre än att vara i skolan, är sjuan Kenneth Rebanes åsikt efteråt. 

Klasskompisen Joona Huttunen håller med. Liksom för de övriga i klassen är besöket i museikvarteret hans första.

– Jag varit på en del andra museer men aldrig här. 

Klassläraren Pia Sjöberg är också hon nöjd med dagen. 

– Eleverna visade prov på gott samarbete och lyckades koncentrera sig överraskande väl. Upplägget var fungerande och satsningen på kultur är en bra sak. Jag tror att det är få av eleverna som skulle besöka museet annars, säger hon.

Allting ska göras jämlikt

Att ge stadens alla barn och unga jämlika möjligheter att mångsidigt uppleva kultur och konst är syftet med planen för kulturfostran som togs i bruk i Raseborg hösten 2021. Den riktar sig till daghem och grundskolor och listar kulturupplevelser som årligen ska ordnas för varje årskurs – bland annat sagostunder och teater för de yngsta, program såsom historiska tidsresor, bokprat och filmanalys för årskurserna 1 till 9.

– Det som styrt innehållet är att allting ska gå att göras jämlikt, på två språk och kunna erbjudas åt alla skolor och daghem oberoende av storlek och var i Raseborg man befinner sig, säger kulturplaneraren Sanna Himmelroos.

Programmen sker dels inom ramen för stadsbibliotekets, muséets och musikinstitutets verksamhet, är dels beställda av utomstående aktörer som helst ska vara lokala.

Raseborgs plan för kulturforstran

  • Har som mål att ge stadens alla barn inblick i olika konstarter samt jämlika möjligheter till att uppleva kultur och skapa konst, oberoende av daghem eller skola, språkgrupp, geografiskt avstånd eller socioekonomisk bakgrund.
  • Bygger på den lokala läroplanen och förverkligas som en del av undervisningen i samarbete mellan skolor och aktörer inom konst- och kulturområdet.
  • Koordineras av stadens kulturtjänster.
  • Når totalt ut till omkring 3 500 barn och ungdomar årligen.
”Ofta samma föräldrar som kom”

Helt ny är satsning på kulturfostran i Raseborg inte. Daghem, lågstadier och högstadier erbjöds även tidigare årliga kulturupplevelser enligt ett roterande system. Som föregångare finns också det tvåspråkiga projektet Treklangen som samlade alla treor till skräddarsydda konserter medan projektet Musikglädje under tre års tid regelbundet besökte daghemmen.

– Planen började mogna med att vi något skede övervägde det vettiga i att staden i egen regi arrangerar så många barnevenemang. Det var ofta samma föräldrar som kom med sina barn till dem och vi ville heller inte konkurrera om publiken med lokala aktörer såsom Tryckeriteatern och Kulturhuset Karelia. Tanken att man i stället kunde satsa pengarna på skolorna så att alla barnen fick delta började mogna, berättar kulturchef Lotta Lerviks .

Raseborgs kulturchef Lotta Lerviks och kulturplanerare Sanna Himmelroos säger att responsen på planen för kulturfostran hittills har varit överväldigande positiv. Foto: Agneta Sjöblom.
Överväldigande positiv respons

I samband med läroplansförnyelsen 2016 inleddes arbetet.

– Största utmaningen var i början då vi skulle hitta en samsyn på vad kulturfostran är, efter det löpte allting rätt smidigt. Att koppla ihop alla parter har visserligen varit ett stort pussel, säger Sanna Himmelroos. 

I något skede kommer planen att utvärderas, bland annat utgående från den feedback man fått från deltagare via en webbenkät. 

– Hittills har responsen varit övervägande positiv. Nu när lärare vet vad det handlar om har det också börjat komma in en del önskemål, till exempel att vi ska ta med ett besök till Raseborgs slott. Vi funderar också över möjligheten att ta in cirkuskonst. 

Fritt fram att fylla på

Innehållet i planen kan ses som en minimimängd. Det är fritt fram för skolor och daghem att fylla på med ytterligare kultur, till exempel via den av Luckan Raseborg lanserade Kulturbrickan. 

Att genom planen ha ett färdigt system för hur man ger alla barn inblick i olika konstformer samt möjligheten att prova på något nytt är en styrka och något som hela samhället vinner på, tror Lotta Lerviks och Sanna Himmelroos.

– Alla blir säkert inte kulturproffs, men hittar kanske en ny hobby eller fritidssysselsättning vilket kan ha stor betydelse för det egna välmåendet.

Raseborg och Hangö fick SKAPA-bidrag för utvecklingsprojektet SKAPA Position

  • Raseborg och Hangö stad är en av mottagarna till de största SKAPA-bidragen som Svenska Kulturfonden har delat ut.
  • SKAPA är Svenska kulturfondens strategiska satsning på konstundervisning för barn och unga.
  • Raseborg och Hangö fick 350 000 euro i den första SKAPA-utdelningen vid årsskiftet.
  • Enligt kulturchef Lotta Lerviks ska bidraget användas till en del utredningsarbete, men framförallt för att direkt anställa personal för att dra igång projektet i stor skala.
  • Den viktigaste målsättningen, enligt Lerviks, är att skapa en hållbar förändring på strukturell nivå genom ett gemensamt, regionalt nätverk/paraply för de organisationer som arrangerar grundläggande utbildning i konst. Till målen hör även att utveckla regionens konstfostran och dess aktörer.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.