Rektor: ”Lärarna kan inte vara både lärare och föräldrar”
När samhällets hjul snurrar allt snabbare blir skolans uppgift allt bredare. Eleverna ska få både kunskap och sociala färdigheter för vår moderna värld. Men när den psykiska ohälsan ökar och betygen sjunker har kritiken hårdnat: klarar skolan sin uppgift? Vi har talat med fyra ledare på utbildningsfältet.
Den finländska skolan har debatterats livligt under år 2023. Startskottet kom med en bildningsöversikt av Undervisnings- och kulturministeriet som visade på snabbt sjunkande inlärningsresultat inom den grundläggande utbildningen. Att Finland inte längre toppar PISA-mätningen är ett välkänt faktum.
Extra bränsle fick debatten under vårens riksdagsval. Problemen i skolan uppmärksammades stort i media. Exempelvis i en omfattande artikel i Helsingin Sanomat berättar lärare om elevernas försämrade betyg och koncentrationsförmåga, samt ökande psykiska hälsoproblem. Intrycket blir att den grundläggande utbildningen genomgår en djup kris. Stämmer det?
Efterlyser mer fri lek och att ha tråkigt
När den här intervjun görs har Sofia Kullberg redan stängt dörren bakom sig på rektorskansliet i Västra Närpes skola. Det nya jobbet som bildningsdirektör i Malax kommun hägrar. Bakom sig har Kullberg en lång karriär inom skolväsendet, som lärare och rektor i flera österbottniska skolor.
– Jag upplever att barnens mående har försämrats jämfört med hur det var tidigare. Samhället har förändrats och det avspeglas på barnen. Det finns en risk att mycket blir effektivt och inrutat. Jag önskar mera fri lek och att ha tråkigt emellanåt. Det tror jag barn skulle må väldigt bra av.
“Standarden har inte sjunkit“
I en tid där elever kan svajpa sig fram till snabba svar på Youtube eller Tiktok behöver de inte längre grundligt sätta sig in i problem. Frågan är om det i förlängningen leder till att elevernas koncentrationsförmåga försämras.
– Inte nödvändigtvis. Men tålamodet blir sämre. Det gäller å andra sidan oss alla, inte bara skolelever, säger Sofia Kullberg.
Trots att utmaningar finns skriver Kullberg inte under den domedagsstämning som ställvis råder inom den offentliga debatten om skolan. Standarden på Finlands grundläggande utbildning har inte sjunkit, säger Kullberg.
I det stora hela fungerar den finländska skolan väl.
Sofia Kullberg
– I det stora hela fungerar den finländska skolan väl. Skolan är demokratisk. Eleverna står i centrum, vårdnadshavarna har en aktiv roll och vi har engagerade och välutbildade lärare.
Problemen hänger ihop med att samhället har förändrats snabbt och radikalt.
– Det finns ett krav på att allt ska gå väldigt snabbt. Skolan är en avspegling av vårt samhälle, vilket den också ska vara. Om man ska kritisera skolan för något är det att den inte alltid hänger med i den snabba samhällsutvecklingen. Men standarden på undervisningen har inte sjunkit.
“Föräldrarnas ansvar har skjutits över på skolan”
Utöver att undervisa har skolan även en fostrande roll. Den biten har fått mycket mera tyngd under senare tid. Det säger Anne Levonen som är rektor för Yrkesakademin i Österbotten.
– Väldigt mycket av det ansvar som tidigare låg hos vårdnadshavare har i dag förts över på skolan. Varje gång läroplanen har skrivits om har skolans fostrarroll fått en bredare omfattning.
Levonen understryker att fostran är ett av skolans viktiga uppdrag. Men förskjutningen har gått för långt.
– Föräldrarna ska ha huvudansvaret. Lärarna kan inte vara både lärare och föräldrar. De flesta föräldrar tar sin fostrarroll på allvar, men det finns också de som överlåter huvudansvaret till skolan. Den gruppen har ökat.
Växande andel elever saknar baskunskaper
Både Anne Levonen och Sofia Kullberg framhåller att samarbetet med föräldrarna oftast fungerar bra. Men när skolans uppdrag breddas krävs det mera av lärarna.
Inom yrkesutbildningen stöter Anne Levonen på den växande andel elever som saknar tillräckliga baskunskaper trots att de gått igenom den grundläggande utbildningen.
– Elever som inte kan läsa, skriva eller räkna tillräckligt bra har alltid funnits, men de har blivit fler under senare år.
Det här tär på resurserna inom yrkesutbildningen, säger Levonen.
Våra lärare som ska undervisa i fordonsteknik, metall, lantbruk och skogsbruk får i stället sätta sin energi på att lära ut basfärdigheter och frågor som gäller livshantering.
Anne Levonen
– Våra lärare som ska undervisa i fordonsteknik, metall, lantbruk och skogsbruk får i stället sätta sin energi på att lära ut basfärdigheter och frågor som gäller livshantering.
Anne Levonen understryker ändå att de här fallen är undantag, inte regel. Samtidigt är det viktigt att diskutera de problem i den mån de finns. Att kontinuerligt rannsaka sig själv är en av den finländska skolans styrkor.
– Vi fokuserar hela tiden på att bli ännu bättre. Eftersom vi letar efter svaga punkter glömmer vi ibland hur bra vårt utbildningssystem de facto är.
Efterlyser mer klarhet från Utbildningsstyrelsen
Lärarnas ökande arbetsbörda är ett tema som alla intervjuade i den här artikeln tar fasta på. Både inom småbarnspedagogiken och inom skolvärlden har pappersarbetet ökat. Flera nämner den ökade byråkrati som till exempel dokumenteringen av trestegsstödet har fört med sig.
Marianne Pärnänen, rektor för gymnasiet katedralskolan i Åbo säger att reformerna av läroplanen genom åren beskriver en pendelrörelse som går mellan detaljstyrning och stort tolkningsutrymme för de enskilda skolorna.
– Just nu är trenden att texten i läroplanerna är rätt flummig. Det betyder att skolor måste lägga resurser på att tolka läroplanen, och det ökar både osäkerheten och arbetsmängden hos lärarna. Jag skulle önska mer klarhet från Utbildningsstyrelsens sida, nu görs dubbelarbete på många olika håll och det känns frustrerande och otryggt.
“Våga släppa detaljerna och gå mot bredd”
Samtidigt pågår en parallell trend. I takt med att samhället blir allt mer komplicerat fylls läroplanen av allt mer information. Det som tidigare hörde till högskolorna sipprar ner till gymnasierna, och det som tidigare hörde till gymnasierna sipprar ner till den grundläggande utbildningen. Marianne Pärnänen önskar att man tar ett steg tillbaka, och funderar över hur mycket fakta som man kan kräva att eleverna präntar in.
Jag tror vi alla inom skolan behöver fundera på hur vi arbetar. Vad måste vi ta in för att få systemet att fungera, men också vad vi modigt kan släppa och låta bli att göra.
Marianne Pärnänen
– Jag tror vi alla inom skolan behöver fundera på hur vi arbetar. Vad måste vi ta in för att få systemet att fungera, men också vad vi modigt kan släppa och låta bli att göra. Allmänbildning idag handlar om bredd, inte detaljkunskap.
Marianne Pärnänen ger ett exempel. Historiekunskap är inte att kunna rabbla upp årtal utantill. Det har vi maskiner för. I stället gäller det att kunna se de stora sammanhangen.
– Generalisering, inte specialisering. Det handlar om att lära sig tänka och reflektera. Det uppnår man genom djupinlärning, att jobba långsiktigt och processinriktat i stället för att bara plugga för nästa tent. Målsättningen ska vara att man bär med sig kunskapen resten av livet.
Trots att samhällsutvecklingen är snabb och det medför utmaningar i skolan betonar rektor Marianne Pärnänen för sin del att man bör bejaka den. Något alternativ finns inte, och all förändring är inte av ondo. Under coronapandemin tog skolan stora kliv framåt inom digitaliseringen, och den artificiella intelligensens framfart måste man också välkomna.
– Överlåt till AI vad AI är bra på, och låt oss människor koncentrera oss på vår expertis: att tänka utanför algoritmerna.
Snabb ökning av mängden teknik
– Titta så många skärmar här finns!
Chefen för småbarnspedagogiken i Grankulla, Annika Hiitola, gör en svepande gest med handen. I arbetsrummet finns två datorer, två paddor, två telefoner.
– Den här mängden teknik är vardag överallt idag, också för småbarn. Det är en förändring som skett snabbt.
En annan stor sak är pandemin. Pandemins efterverkningar känns särskilt tydligt inom småbarnspedagogiken, eftersom de barn som föddes och växte upp under social distans nu går i dagis.
– Det hände något under pandemin som gjort att familjer och barn blivit mera isolerade.
Enligt Hiitola kan maskerna som täckte de vuxnas ansikten ha gjort det svårare för de minsta att lära sig sociala färdigheter genom interaktion via minspel. Tekniken avskärmar också, när barnet isoleras i sin egen bubbla framför skärmen.
– Allt detta leder till att växelverkan mellan människor lider. Jag är fundersam på vilka långsiktiga konsekvenser det kan medföra.
“Det krävs en by för att uppfostra ett barn”
Liknande problem som påtalats inom den grundläggande utbildningen syns också inom småbarnspedagogiken, så som koncentrationssvårigheter och bristande tålamod. Samtidigt har småbarnspedagogiken arbetsmetoder som den grundläggande utbildningen kunde dra nytta av.
– Att arbeta mera utgående från barnets intressen, se det fostrande uppdraget ur ett bredare perspektiv och främja växelverkan med eleverna.
Inom småbarnspedagogiken uppstår också en naturlig kontakt mellan pedagoger och vårdnadshavare, i och med att de träffas varje dag. Att förbättra gemenskapen mellan skola och hem är något av det viktigaste man kunde göra inom den grundläggande utbildningen, anser Annika Hiitola.
Vår skola skulle må bra av att bli lite mera som en gammaldags byskola, där lärare, elever och föräldrar alla känner sig delaktiga.
Annika Hiitola
– Vår skola skulle må bra av att bli lite mera som en gammaldags byskola, där lärare, elever och föräldrar alla känner sig delaktiga. Det ligger något i talesättet att det krävs en by för att uppfostra ett barn.
För att motverka utslagning och psykisk ohälsa föreslår Annika Hiitola för sin del att skolans personal borde utvidgas. I en klass på 25 elever kan läraren inte lämna de övriga 24 vind för våg om någon mår dåligt och behöver extra tillsyn. Flera kuratorer och skolungdomsarbetare behövs i skolorna.
– Grunden till utslagning är elevers känsla av utanförskap. Och det leder i förlängningen till stora kostnader för både social- och hälsovården i form av depression, sjukskrivningar och arbetslöshet. Kan vi förebygga detta i ett tidigt skede är jag bombsäker på att det betalar sig tillbaka.
