Gå ut och hitta nya lärmiljöer – rörelsen ökar oftast på köpet
Nu finns det mera kunskap i Finland om utomhusundervisning och dess effekter. Folkhälsans forskningscentrum har låtit göra en studie, och de som arbetat med projektet vill bredda synen på utomhuspedagogik.
– Utgångsläget måste inte alltid vara ökad fysisk aktivitet, men så brukar det ofta bli när man tar sig ut ur klassrummet.
Vad väcker det för associationer när du hör ordet skola? Kanske klassrum i långa rader med elever som sitter stilla och lär sig olika saker? Utomhusundervisning då? Någon kanske associerar till svettiga skogsvandringar, bollspel, lägerskolor eller daghemmens Skogsmulleverksamhet. Allt det här stämmer delvis, men i den nya studie som Folkhälsans forskningscentrum gjort har man velat definiera begreppet betydligt bredare.
– När man implementerar utomhusundervisning leder det ofta till mera rörelse och mindre stillasittande. Men utomhuspedagogik i sig måste inte nödvändigtvis ha fysisk aktivitet som främsta utgångspunkt, säger forskaren och projektledaren Nina Simonsen från Folkhälsans forskningscentrum.
Lärmiljö vid vattendrag och parker
Folkhälsans studie har under de senaste åren involverat lärare, rektorer och elever i Svenskfinland. Målsättningen har varit att kartlägga i vilken utsträckning utomhusundervisning används i Finland. Ämnet är aktuellt.
– I de nya grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i Finland lyfter man också fram betydelsen av mångsidiga lärmiljöer, säger Nina Simonsen.
Hon definierar begreppet utomhusundervisning som all den undervisning som sker utanför skolans väggar i enlighet med läroplanen.
Den här studien omfattar till exempel inte specifikt gymnastiken, utan alla skolämnen kan ingå i utomhusundervisning.
Nina Simonsen
– Den här studien omfattar till exempel inte specifikt gymnastiken, utan alla skolämnen kan ingå. De ämnen där lärarna främst har uppgett att de använt sig av utomhusundervisning är omgivningslära, modersmål och matematik.
Folkhälsans kartläggning tyder på att majoriteten av de svenskspråkiga skolorna i Finland använder sig av undervisning utanför skolans väggar i någon mån, men under hälften regelbundet.
Alla miljöer duger
I Åboland är det här ingen nyhet.
– Där har Folkhälsans förbund samarbetat med skolorna i många år för att implementera utomhusundervisning och för att stödja skolorna att använda utomhuspedagogik, säger Nina Simonsen.
Hon berättar att det i närheten av åtminstone en skola finns en kåta som kan användas i samband med undervisning utomhus.
– Det här är förstås bra, men jag vill samtidigt betona att det inte nödvändigtvis behövs någon extra utrustning. Det går bra att använda det som finns färdigt i närmiljön, säger Nanna Wackström, som varit projektets koordinator.
Bebygga miljöer kan användas
Finland är som bekant ett land där de flesta skolor har tillgång till levande natur relativt nära den egna skolan, åtminstone på något sätt.
– Det här är någonting som rektorerna i studien lyft fram som en positiv sak. Det flesta rektorer och lärare har inte heller tyckt att vädret är ett hinder för att gå ut, säger Nina Simonsen.
Nanna Wackström betonar att utomhusundervisning faktiskt inte ens kräver levande natur i form av skogar och stränder. Den egna skolgården är ofta fullt tillräcklig. Likaså fungerar olika bebyggda miljöer som goda lärmiljöer. I stora städer finns det ofta även tillgång till parker eller andra samlingsplatser som kan ge variation till det egna klassrummet.
Se inte på utomhusundervisning som någonting extra, utan implementera den som en naturlig del av skolvardagen.
Nanna Wackström
– Se inte på utomhusundervisning som någonting extra, utan implementera den som en naturlig del av skolvardagen, säger hon.
Var uthållig och ge inte upp
I den här studien har man inte utifrån de första analyserna kunnat se att undervisning utomhus skulle ha påtagliga effekter på just inlärning. Det kan enligt Nina Simonsen behövas en större mängd av den här typen av undervisning än vad klasserna i studien hade för att man ska kunna se möjliga effekter.
Däremot upplevde lärarna att utomhusundervisning har en positiv inverkan bland annat på elevernas hälsa och välbefinnande, samarbetsförmåga och miljömedvetenhet.
Nina Simonsen
– Däremot upplevde lärarna att utomhusundervisning har en positiv inverkan bland annat på elevernas hälsa och välbefinnande, samarbetsförmåga och miljömedvetenhet. Och det blir ofta mindre stillasittande om man byter miljö, och det märktes i vår studie, säger Nina Simonsen.
Hon uppmanar alla som undervisar, oavsett vilken åldersgrupp det handlar om, att helt enkelt fundera över vilken miljö som är bäst lämpad när man ska undervisa i ett visst tema.
– Kom också ihåg är det alltid krävs en tid av inkörning innan barn blir vana vid en ny sak.
Nina Simonsen har också hört lärare berätta att de ansett det som betydelsefullt att samla eleverna och förbereda dem noggrant innan man ger sig ut på äventyr.
– När man väl kommer tillbaka till skolan är det också bra att reflektera över vad man lärt sig medan man varit där ute, säger hon.
Ta hjälp av andra aktörer
En glädjande insikt med studien är att rektorerna och lärarna upplever att det sist och slutligen inte finns stora hinder för att gå ut.
– Men för lärarna har det känts viktigt att de får stöd från hela kollegiet, säger Nanna Wackström.
Hon betonar att man inte behöver känna sig ensam i det här.
– Det finns många utomstående aktörer och nätverk utanför skolan som man kan samarbeta med om man vill utveckla utomhuspedagogiken på sin skola.
Hon nämner självfallet den egna organisationen.
– Folkhälsan har till exempel utvecklat hjälpmedlet Naturdetektiv. Det är en uppsättning kort med tillhörande uppgifter som får användas kostnadsfritt av elever i skolåldern.
Om Folkhälsans studie Lärmiljö
- Den första delen av LärMiljö-studien: rörelse, utomhuslärande och välmående i skolan var en kartläggning bland finländska rektorer och lärare i svenskspråkiga grundskolor i årskurserna 1 till 6 kring hur mycket de använder utomhusundervisning. Nästan hälften av skolorna deltog.
- Den andra delen var en elevstudie i utvalda kommuner. Eleverna fick till exempel bära aktivitetsmätare, göra akademiska test osv. Totalt deltog 260 elever från 15 skolor.
- Resultaten visar att andelen lärare som använder utomhuspedagogik i stor utsträckning är liten och den används mer i de lägre årskurserna.
- Studien visar att utomhusundervisning kan var ett bra sätt att öka rörelse och fysisk aktivitet och minska stillasittande under skoldagen.
- Lär mera om studien LärMiljö på Folkhälsans webbplats.
- Läs mer om forskningen i Tidningen Folkhälsans artikel.
- Läs mer i rapporten över deskriptiva resultat i studien LärMiljö.
Lär dig mera om utomhuspedagogik
- Ta del av Folkhälsans webbinarium som innehåller relevant forskning och praktiska tips, och även förslag på utbildningar. Det här finns speciellt under session 1 och 3. I session 2 presenteras resultat från LärMiljö-studien.
- En plansch av naturdetektivkorten som gjordes inom Folkhälsans projekt Naturkraft hittas på Folkhälsans webbplats, samt annat material.
- Också Utbildningsstyrelsen ger tips om utomhuspedagogik.
- Det finns också skolningar och nätverk. För att nämna några exempel. Suomen ympäristöopisto SYKLI ordnar skolningar och Natur och Miljö har startat ett finlandssvenskt nätverk för utomhuspedagogik.
