Experter ser märkbara förändringar när det gäller koncentrationsförmågan: ”Multitasking och digitala enheter påverkar barn och unga”
Barn och unga har svårt att koncentrera sig och diagnoserna skjuter i höjden. Hur har det blivit så? Lärorikt har talat med tre experter om problematiken.
Det finns forskning som visar att antalet elever som har svårt att koncentrera sig ökar oroväckande snabbt, och inom den grundläggande utbildningen har redan var femte elev en diagnos av något slag. Nu är det många forskare som slår larm.
En av dem är Elina Santti som är linjeledare och överläkare vid HUS ungdomspsykiatriska avdelning. Hon har lång erfarenhet av kliniskt arbete, inte minst när det gäller diagnostik. Enligt henne har det skett märkbara förändringar när det gäller koncentrationen under det senaste tio åren.
– Vi ser hur kontinuerlig multitasking, överdriven användning av digitala apparater, bristande sömn och stress blir en allt vanligare del av vardagen, och det här påverkar barn och ungdomar på många sätt. Mobiltelefonen är en central del av det här problemet, även om vi behöver mera neurologisk forskning kring det.
”Förbjud mobilen under skoldagen”
Elina Santti ser så allvarligt på situationen att hon undertecknat ett upprop tillsammans med ett antal andra barnläkare och barn- och ungdomspsykiatrer om att begränsa mobiltelefonen under skoldagen.
Det samma gäller Kaija Puura, som är professor i barnpsykiatri vid Tammerfors universitet och överläkare i barnpsykiatri vid Tammerfors universitetssjukhus.
– Det är särskilt viktigt att förstå hur mobiltelefonen påverkar elever med diagnoser som till exempel adhd. Risken för att utveckla beroenden av spel och mobiltelefoner är högre för dem. Därför måste vi hantera skärmtid för de här barnen och ungdomarna på ett klokt sätt.
Enligt Elina Santti är just en begränsning av smarttelefoner en nödvändig åtgärd.
– Föräldrar kan ofta känna sig maktlösa när de får meddelanden från skolan om att deras barn till exempel spelar med sina telefoner i klassrummet trots att det är förbjudet. Det är dags att begränsa telefonens närvaro i klassrummet, särskilt under de tidiga skolåren, allt för att främja en bättre inlärningsmiljö och ökad koncentration.
Appar som pockar på närvaro
Kaija Puura säger att ur en barnpsykiaters synvinkel är smarttelefonen en störningsfaktor när det gäller inlärning.
– Frestelsen att ta upp telefonen mitt i tråkiga uppgifter är stor och uppmärksamheten riktas då bort från det som ska läras. Sociala kommunikationsapplikationer som Whatsapp eller Snapchat ställer krav på att man ska vara tillgänglig hela tiden för att inte bli isolerad och missa någonting. Det här gör att de unga avbryter sina egna aktiviteter omedelbart när det får en signal.
Elina Santti säger att långvarig digtial användning också har kopplats till en mindre effektiv kognitiv styrning hos tonåringar.
– Vi ser också hur skärmtid kan leda till störande beteenden i klassrummet och ökade psykiska hälsoproblem bland barn och ungdomar.
Metoderna har förändrats
Neuropsykologen Petra Boman har också märkt att koncentrationssvårigheter och tillhörande medicinering ökat bland barn och unga. Hon arbetar som enhetschef vid Folkhälsans mottagning för barn, unga och familjer i Åboland. Men hon tycker att det hela samtidigt är tudelat, och att det är svårt att bedöma vad som är vad.
– I och med att kunskapen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat inleder man i dag utredningar tidigare. Det här beror på att vi helt enkelt vet mera och snabbt kan reagera och ta tag i saker både i daghem och i skolor. Många pedagoger är välinsatta och lägger ofta in stödåtgärder redan innan det finns en diagnos.
Det nya adt-begreppet
Elina Santti säger att vissa unga hör till kategorin ”late-onset”-uppmärksamhetsstörning, vilket kan vara en orsak till att vi upplever att antalet ökar.
– I det här fallet börjar symptomen visa sig senare, oftast när studierna blir mer krävande.
I likhet med Petra Boman säger hon att koncentrationssvårigheter kan ha många olika orsaker.
– De kan vara en följd av andra samtida sjukdomar eller andra störningar som ofta debuterar i tonåren, som ångest och depression.
Elina Santti berättar att man nu har börjat använda begreppet ADT (Attention Deficit Trait) vid sidan om adhd och add. Symptombilden är likartad, men adt uppkommer till exempel på grund av kontinuerlig multitasking, överdriven användning av digitala enheter, otillräcklig sömn och en hektisk livsstil som överbelastar våra hjärnor.
– Det här livsmönstret leder sedan till kronisk stress, vilket orsakar problem med inlärning, minne och koncentration.
Olika reaktioner på diagnos
Under de senaste årtiondena har kriterierna för olika diagnoser utvidgats och åldersgränserna har justerats. I samhället finns nu en ökad medvetenhet och inom vården syns förändrade medicinska metoder. Allt det här kan vara orsaker till att siffrorna pekar uppåt.
Experterna i den här artikeln nämner också att samhället och skolan har blivit mer krävande, och att det kan bidra till att många fler än tidigare inte klarar av kraven. Elina Santti och Kaija Puura säger att stigmatiseringen däremot har minskat och att många upplever det som en lättnad att få en diagnos.
Petra Boman säger också att det finns en större acceptans på samhällsnivå, och att vissa egenskaper rentav beskrivs som superkrafter, men på individnivå innebär en diagnos inte automatiskt en lättnad.
– Många upplever det så, men inte alla. Det är väldigt viktigt hur det kommuniceras i det skedet då man får sin diagnos och hurdant bemötande den unga får i sin närmiljö i och med diagnosen. Vad händer sedan? Det är en fråga man behöver fundera på.
Ha tråkigt och utveckla grit
I skolan spelar förstås lärarna och den omgivande fysiska miljön en central roll när det gäller att stödja.
Petra Boman lyfter fram begreppet “back to basics”.
– Sömn, kost och framför allt motion är de bästa förebyggande åtgärderna mot koncentrationssvårigheter. För att kunna bemöta alla krav i dagens samhälle behöver man ofta börja med att skapa stödjande vardagsrutiner.
Hon säger att man ska låta sin hjärna vila och även ha lite tråkigt vid sidan om alla värdefulla aktiviteter.
– Det finns någonting i vårt samhälle som matar ett beteende där allting ska gå snabbt och vara lättillgängligt. För att lära sig optimalt är det bra om vi kan stödja våra unga att utveckla mera av det man kallar ”grit”, det vill säga att vara uthållig och anstränga sig även fast det är tråkigt.
