Dagisbarn lär sig om AI genom sagor och lek
I en handfull kommuner i Finland utforskar barn och vuxna artificiell intelligens och dess möjligheter inom ramarna för småbarnspedagogiken. Som redskap fungerar till exempel digitala bildgeneratorer men också helt vanlig lek.
Pedagoger i Lojo stad lär sedan i fjol ut artificiell intelligens som en del av småbarnspedagogiken.
– Det är vi vuxna som med barnen utforskar AI och tillsammans försöker förstå det som fenomen. Vi funderar på hur maskiner fungerar, hur och vad de lär sig och var överallt det kan finnas AI, säger Kati Heinonen, barnskötare inom småbarnspedagogiken.
Hon jobbar vid daghemmet Moisio i Lojo, ett daghem med skiftesvård.
– Ett begripligt sätt att introducera ämnet för barnen är att jämföra hur AI lär sig, jämfört med hur vi människor lär oss. Maskiner får information om omgivningen genom sensorer. Människor i sin tur använder sig av sina sinnen, säger hon.
”Behövs inte digitala apparater för att lära ut AI”
Lojo koordinerar det tvååriga projektet Artificiell intelligens i småbarnspedagogiken i samarbete med Helsingfors universitet och Innokas, ett nationellt nätverk för pedagogik. I arbetet deltar också bland annat Tammerfors och Rovaniemi. Arbetsgruppen tar också fram riktlinjer för att lära ut AI i förskolorna och grundskolan.
Vid daghemmet Moisio i Lojo har barnen lärt sig mycket om AI genom att bekanta sig med digitala bildgeneratorer som skapar bilder med hjälp av ord. Heinonen betonar ändå att det inte nödvändigtvis behövs digitala applikationer för att lära ut AI. Påhittiga lekar fungerar lika bra och håller samtidigt barnens skärmtid i styr.
– Under projektets gång har vi förverkligat många olika lekar. I ett daghem lekte barnen djurklinik. Ett barn klev in i en stor papplåda och fick leka dator. De andra barnen visade ’datorn’ bilder av katter och hundar, eller respektive mjukisdjur. Så när kunder började strömma in till kliniken och visade bilder på katter och hundar kunde ’datorn’ dirigera dem till rätt mottagning, säger Heinonen.
Utforskar digitalisering med barnen
Arbetsgruppen har bland annat tagit fram material som hjälper pedagoger att introducera AI för barn och unga. På nätverket Innokas webbplats finns praktiska råd för undervisningen som alla pedagoger kan ha nytta av.
Emilia Mattila, projektplanerare vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors Universitet, kooridnerar AI-projektet inom småbarnspedagogiken. Målet är att stärka barns färdigheter i multilitteracitet och digitala läsfärdigheter.
– Personalen utforskar och observerar digitalisering och dess roll i vardagen med barnen. Genom projektet gör vi både barn och vuxna bekanta med ämnet genom lek, sagor, forskning och konst så att det knyter an till vardagen, säger Mattila.
Det kan vara en lek där en vuxen är en robot, som klär barnen helt märkligt.
– Då blir barnens uppgift att lära den vuxna att klä dem rätt. Barnen måste visa upp plaggen åt roboten från olika håll så att den lär sig känna igen dem. Då lär sig roboten att sätta stöveln på rätt fot och mössan på huvudet, säger Mattila.
”Viktigt att kunnandet tas till vara”
För arbetsgruppen blir följande steg att skapa material för pedagoger nationellt.
Viktigt är också att möjliggöra en fortsättning för projektet så allt material och kunnande tas till vara, samt fortbildning för lärare och pedagoger.
– Det är absolut det viktigaste, annars sprids inte kunskapen lika bra, säger Mattila.
Inom ramarna för småbarnspedagogiken riktas undervisningen i AI främst till de äldre barnen i åldern 4 till 6 år. De yngre barnen är ändå välkomna med i olika lekar, säger Kati Heinonen i Lojo.
Enligt Heinonen löper undervisningen i och förståelsen för AI hand i hand med barnens digitala färdigheter och stärker färdigheterna i medie- och multilitteracitet. Heinonen betonar vikten av att lära barn att röra sig tryggt i digitala miljöer. Barnen behöver lära sig om allt från lösenord till vad det betyder att publicera bilder.
Barnen föds i en värld med maskiner men de behöver också lära sig hur man använder dem.
Kati Heinonen
– Barnen föds i en värld med maskiner men de behöver också lära sig hur man använder dem. Vi behöver lära ut färdigheterna i ett tidigt skede, säger Heinonen.
Detsamma gäller AI.
– Det talas om AI som en framtidsfärdighet, men jag tycker färdigheterna är relevanta redan nu både i skolan och i arbetslivet. Pedagoger har ett ansvar att lyfta fram AI på samma sätt som andra helheter i undervisningen, säger Heinonen.
