Våld i skolan stoppas inte enbart med hårdare tag – här är forskaren Ilse Hakvoorts tre framgångsfaktorer
När hot och våld i skolan drabbar lärare hamnar fokus ofta på polisanmälningar och strängare ordningsregler. Men forskaren Ilse Hakvoort varnar för att enbart fokusera på akuta åtgärder. I en ny studie av svenska skolor har hon identifierat tre faktorer för att stoppa en våldsspiral: att agera direkt, arbeta med relationer och bygga starka samarbetsnätverk.
– Konflikter upplevs ofta som enbart jobbiga, men vi behöver dem för att kunna förändras och utvecklas. Vissa hot- och våldssituationer handlar inte om konflikter som eskalerar, utan om ren aggressivitet, säger Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Redan på 2000-talet spelade hon en aktiv roll i arbetet med att påverka beslutsfattare i Sverige så att de skulle förstå betydelsen av att införa konflikthantering i lärarutbildningarna.
I dag forskar hon främst i våldsamma situationer och konflikter som ännu inte hunnit eskalera, det vill säga sådana som i bästa fall kan lösas genom medling.
Tre viktiga steg mot hot och våld i skolan
Ilse Hakvoort har nyligen avslutat forskningsprojektet Eskalerande konflikter, hot och våld mot lärare: Uttryck, orsaker och insatser, som hon genomfört tillsammans med Sofia Persson, docent i sociologi vid Göteborgs universitet.
– I vår forskning undersökte vi fyra väldigt olika högstadieskolor i Sverige. Gemensamt för dem alla var att de haft stora problem med våld i vardagen, men lyckats vända utvecklingen genom olika åtgärder och strategier.
Hakvoort betonar att de faktorer som identifierats som framgångsrika är lika viktiga och bör kombineras. Det första handlar om hur man agerar direkt när något händer.
– Då genomför man de juridiskt tvingande åtgärderna för att snabbt få stopp på den akuta situationen. Det kan till exempel handla om en polisanmälan eller en avstängning.
Men forskaren understryker att det inte är samma sak att stoppa ett beteende som att lösa problemet.
– I det här skedet är det viktigt att någon fortsätter att upprätthålla en levande relation till de elever som varit inblandade. De här relationsinriktade strategierna gäller även alla andra elever.
En tredje faktor som visat sig vara avgörande är att man bygger starka samarbetsnätverk mellan rektor, kollegor, huvudmän och externa aktörer. Det minskar risken att lärare lämnas ensamma i svåra situationer.
Lärare ska inte lämnas ensamma efter hot och våld
Ilse Hakvoort ger ett exempel på en situation som många inte ens skulle definiera som en konflikt. I klassrummet finns elever som pratar högljutt när lektionen ska börja, och en lärare behöver ingripa. Det kan i själva verket vara det första steget i en konflikt som senare riskerar att eskalera.
Vem lyssnar på min berättelse? Det måste finnas en stabil samverkan och tydlighet kring vem en lärare ska vända sig till om något händer.
Hon pekar också på ett problem som kan uppstå, där lärare riskerar att bli utsatta i dubbel bemärkelse. Först utsatta för hot och våld från en elev och därefter genom att skolledningen skuldbelägger läraren för att hen inte lyckats hantera situationen.
– Lärare är olika. Någon är stor och stark, en annan kanske mindre. Men det får aldrig bli en fråga om personlighet. Vem lyssnar på min berättelse? Det måste finnas en stabil samverkan och tydlighet kring vem en lärare ska vända sig till om något händer.
Hakvoort betonar att det i grunden handlar om arbetsmiljöfrågor, inte om enskilda lärares personliga tillkortakommanden.
OAJ får beröm av forskaren
I Finland pågår just nu en beredning av ett nytt arbetarskyddsprogram för undervisnings- samt social- och hälsovårdsbranscherna. Målet är att hitta konkreta lösningar som stärker tryggheten på arbetsplatserna, med sikte på början av 2027.
Ilse Hakvoort får under intervjun ta del av en lista med rekommendationer på viktiga åtgärder som bör ingå i ett sådant program. Det är lärarfacket i Finland, OAJ, som sammanställt dem. Hon läser materialet noga och funderar en lång stund.
– Väldigt intressant läsning måste jag säga. Här finns många bra punkter. Gemensamma verktyg för riskbedömning. Det här är intressant på många sätt.
Hakvoort säger att en riskfaktor exempelvis kan vara att man upptäcker att man har brist på resurser för relationsarbete, eller saknar konkreta lärarverktyg för hur man ska agera vid ett slagsmål mellan elever.
Forskaren: Fokus på ordning och kontroll räcker inte
Ilse Hakvoort ger i grunden beröm för OAJ:s arbete, men är mer kritisk till den ton som ofta präglar den offentliga debatten och de nationella planerna. Där, menar hon, ligger fokus ofta på ordning och kontroll. Hon ser värdet i sådana styrdokument, men efterlyser samtidigt ett bredare perspektiv.
– Ibland blir jag nästan lite skrämd när jag läser dem. Vad är det för budskap vi ger när fokus främst ligger på mobilförbud eller polisanmälningar? Det är synd att man så ofta använder skarpa, tvingande och korrigerande begrepp.
Hakvoort betonar att disciplinära åtgärder ofta är nödvändiga för att säkerställa omedelbar säkerhet, men att de samtidigt på sikt kan påverka relationerna negativt.
– Då måste man också ta hand om de frågorna och arbeta med relationerna. Jag efterlyser helt enkelt ett större helhetspaket när man gör upp nationella planer.
Lärarnas omsorg om eleverna är enorm
Till skolledare och politiker i Finland riktar hon en tydlig uppmaning.
– Lär er av de skolor som redan har lyckats hantera svåra hotbilder på ett framgångsrikt sätt. Lyssna på dem som står mitt i verksamheten och vet hur vardagen faktiskt ser ut.
I förlängningen handlar allt det här om mer än enbart trygghet i skolan.
– Det handlar i grunden om att hjälpa skolorna att fullfölja sitt uppdrag och att ge unga människor möjligheter att hitta arbete och sin plats i samhället.
Lyssna på dem som står mitt i verksamheten och vet hur vardagen faktiskt ser ut.
När Ilse Hakvoort och hennes kollega intervjuade lärare var det en sak som särskilt fastnade i minnet.
– Det som blev extra tydligt var lärarnas enorma omsorg om eleverna, trots de svåra situationerna. När vi frågade om de ville lämna yrket blev svaret nästan alltid nej.
Ilse Hakvoorts fem råd för skolans våldsförebyggande arbete
• Se över pedagogiken. De skolor som lyckades i undersökningen arbetade aktivt med att utveckla nya pedagogiska arbetssätt och tog lärarnas erfarenheter på allvar.
• Avsätt tillräckliga resurser. Det här gäller speciellt de elever som behöver särskilt stöd. Personalbrist kan bidra till att konflikter och våld eskalerar.
• Öka medvetenheten. Människonära yrken som lärare, polis och socialarbetare har ofta en hög toleransnivå. Det kan därför dröja innan man reagerar. Det är viktigt att tydliggöra vad som är normalt och inte normalt i arbetet.
• Undvik fördröjning. Vänta inte för länge med att ingripa från ledningshåll. Lärare och rektorer ska inte ensamma behöva bära hela ansvaret. En lärare ska utan vidare tillåtas säga att hen känner sig rädd i korridoren.
• Skapa tydlighet. Regler ska vara kända, samordnade och följas upp i praktiken.
Temat Trygghet lyfter ämnet ur många olika perspektiv – via den här länken hittar du hela temahelheten.
