Varför elever beter sig som de gör av Lena Skogholm
Titel: Varför elever beter sig som de gör. Vetenskapen bakom den unga hjärnan – hur du samspelar med den och får bättre resultat
Författare: Lena Skogholm, i samarbete med Mona Liljedahl
Förlag: Talkmap Förlag
Utgiven: 2025
Text
Ämneslärare i Kyrkbackens skola i Nagu
Boken Varför elever beter sig som de gör: Vetenskapen bakom den unga hjärnan – hur du samspelar med den och får bättre resultat har skrivits av Lena Skogholm, i samarbete med Mona Liljedahl, gymnasielärare och specialpedagog. Skogholm är filosofie kandidat i sociologi och internationella relationer samt utbildad teaterpedagog och pastor. Hon har skrivit flera böcker om hjärnan, relationer och mänskligt beteende.
Den här boken är omfattande, men tack vare en tydlig struktur, många underrubriker och en innehållsförteckning är den lätt att orientera sig i. Den kan läsas både som helhet och i mindre delar. I slutet av boken finns en omfattande referenslista så att den som vill förkovra sig lätt hittar mer att läsa.
Utmanar att fundera kring egna handlingsmönster
Boken vill göra kunskap om den unga hjärnan mer tillgänglig och koppla kunskapen till praktiskt bemötande i skolan. Mycket handlar om kommunikation, relationer och hur vi vuxna kan anpassa vårt sätt att möta elever i olika situationer.
Jag kan rekommendera boken som läsning för alla som jobbar med ungdomar. Den ger mycket att reflektera över och utmanar en att fundera kring sina egna handlingsmönster. Boken innehåller en hel del konkreta tips kring bemötande och kommunikation, även om man förstås måste anpassa sig till den rådande situationen. Samtidigt väcker boken också frågor om hur skolans vardag och resurser påverkar möjligheterna att omsätta idéerna i praktiken.
Tre centrala teman i boken
Jag vill särskilt lyfta tre områden i boken. Det första området är hur vi möter elever på olika medvetandenivåer. Skogholm beskriver hjärnans funktioner genom en förenklad modell där olika nivåer av reaktion och tänkande lyfts fram. Poängen är att vi ibland möter elever som inte befinner sig i ett logiskt, reflekterande läge, utan i ett mer stress- eller impulsstyrt sådant. Då behöver kommunikationen vara tydlig, enkel och trygg.
Det andra området är negativa och positiva spår i tänkandet. Boken beskriver hur negativa intryck ofta får större genomslag än positiva. Detta kopplas till begreppen ”grådaskhjärna” och ”solskenshjärna”. Metaforerna fungerar som en påminnelse om hur viktigt bemötande och språk är i skolan.
Ett genomgående budskap är att vi som vuxna i skolan behöver “mata solskenshjärnan” – det vill säga medvetet förstärka positiva upplevelser, språk och bemötande så att de får större plats i elevernas vardag. Det handlar inte bara om att undvika det negativa, utan också om att aktivt bygga upp det positiva genom hur vi kommunicerar och ger återkoppling.
Det tredje är ett längre avsnitt i boken som handlar om hur starkt elever påverkas av relationer och trygghet. Här finns tydliga kopplingar till etablerad pedagogisk och psykologisk forskning. Man poängterar också att lärarens egna trygghetsresurser och möjlighet till återhämtning är en förutsättning för att kunna skapa trygghet i klassrummet.
Spegelneuroner och pedagogiska metaforer
Boken innehåller också bland annat avsnitt om spegelneuroner och deras roll i socialt samspel. Skogholm betonar hur människor i hög grad påverkar varandra i mötet med andra – att både stämning, bemötande och förhållningssätt “smittar” i klassrummet. Det blir en påminnelse om att läraren inte bara påverkar genom det som sägs och görs, utan också genom hur det görs och att om man ändå “smittar” kan man försöka se till att göra det med något bra.
De modeller som används i boken, såsom medvetandenivåer, ”grådask- och solskenshjärnan” samt resonemanget om spegelneuroner bör främst förstås som pedagogiska metaforer. De fungerar som stöd för reflektion kring bemötande i skolan, men beskriver inte hjärnans neurobiologiska funktioner i strikt vetenskaplig mening.
Ger inte några enkla svar
Avslutningsvis är det här en bok som inte ger enkla svar, men som kan fungera som en startpunkt för reflektion kring hur vi möter elever i vardagen. Om elever inte fungerar optimalt i skolan handlar det sällan om en enda faktor.
Det är ett samspel mellan individ, undervisning, organisation, hem och samhälle. Den här boken löser inte den komplexiteten – men den kan bidra med tankar som utvecklar både förståelsen för den unga hjärnan och det pedagogiska bemötandet.