Till studiehandledarens centrala uppdrag hör att hjälpa elever att utveckla ett dynamiskt mindset. Elevernas utmaningar kommer i form av begränsande normer, ängsliga föräldrar och mobiltelefonens snabba dopaminkickar.

– Dynamiskt mindset finns inbakat i de flesta av skolans läroämnen, och läroplanen lägger stor vikt vid självkännedom och självutveckling. Att utveckla ett dynamiskt mindset går som en röd tråd genom hela högstadiets elevhandledning.

Det säger Kim Johansson, studiehandledare vid S:t Olofsskolan i Åbo. Fokus på sjunde klassen är att eleven ska hitta sina egna styrkor, året därpå ger praktisk arbetlivsorientering, prao, praktisk erfarenhet av arbetslivet, och niondeklassarna fokuserar allt mer konkret på tiden efter grundskolan.

Att ge eleverna insikten om att de kan utveckla sig själva är studiehandledarens centrala uppdrag. Men det går inte att, som genom ett trollslag, vända ett statiskt tänkande till ett dynamiskt mindset.

– Här krävs samma sak som inom alla skolämnen: övning och repetition. För oss studiehandledare gäller det att se eleverna som individer, ingjuta hopp och stötta dem i processen, säger Kim Johansson.

Både öppna och specifika frågor

Heidi Storbacka arbetar sedan ett år tillbaka som studiehandledare i Jakobstads gymnasium, men har lång erfarenhet av studiehandledning av högstadieelever i Sursik skola.

– Många elever upplever det som kaotiskt att navigera i livet. Mindset och motivation går hand i hand. Mitt jobb handlar om att skapa klarhet och tydlighet. Det gäller att ställa både öppna och specifika frågor, och spegla elevens svar, för att vara säker på att man verkligen förstått varandra.

Heidi Storbacka anser, precis som Kim Johansson, att en stor del av jobbet som studiehandledare handlar om att ingjuta hopp och framtidstro i eleverna.

– Jag kan inte lova guld och gröna skogar, men jag kan vidga perspektivet. Att ha ett dynamiskt mindset är som att sitta i en guldstol genom livet.

Konkreta erfarenheter lika viktiga som teoretiska samtal

Heidi Storbacka framhåller att individens mindset är starkt kopplat till uppväxtmiljö, hur man ser på sig själv och vilken tilltro man har till sin egen förmåga: Vad har gjort att jag är den jag är?

– De här stora existentiella frågorna kommer man inte in på med alla elever, men ibland händer det. Jag kartlägger elevers styrkor genom olika test, och svaren kan ge en öppning för att gräva djupare i frågor som berör identitet och vad man verkligen vill i livet.

Heidi Storbacka säger ändå att studiehandledare inte har elevvårdsmandat, och det gäller att inte gå för djupt in på frågor som ligger på skolkuratorns område. Dessutom är det praktiska lika viktigt som det teoretiska i elevernas planering av studier och karriär.

– Studiebesök och prao är väldigt viktigt. Det kan reda ut tankar och hjälpa eleverna att navigera säkrare. 

Vidga vyer och bryta normer

Heidi Storbacka säger att det roligaste i jobbet som studiehandledare är när en elev, som haft en snäv palett av framtidsplaner, plötsligt inser att möjligheterna är fler än eleven kunnat föreställa sig. 

– Det kan exempelvis handla om att våga sig in på en kvinno- eller mansdominerad bransch, eller att på annat sätt bryta mot normer.

I ett gymnasium på landsorten är det fortsättningsvis inte ovanligt att någon elev är den första i en släkt som siktar på studentexamen och universitetsstudier.

– Det är fint att kunna stötta en process där någon vågar utmana normer eller upplevda förväntningar, säger Heidi Storbacka.

Kim Johansson håller med. Han har upplevt motsvarande situation i S:t Olofsskolan i Åbo där många elever kommer från akademiska familjer och gymnasiebenägenheten är väldigt hög. Bland eleverna kan det uppstå ett grupptryck, där alla känner sig tvungna att söka sig till gymnasiestudier.

– Det kan vara jobbigt för de elever som inte har något stort intresse för läsämnen. Jag brukar uppmana dem att överväga andra alternativ, eftersom ytterligare tre år av låga vitsord kan tära på självkänslan. Och ingenting är uteslutet trots att man väljer en yrkesutbildning i stället för gymnasiet efter grundskolan.

En krycka i fickan

I en tid när samhällsutvecklingen kan inge en känsla av otrygghet, och fler unga uppger att de mår dåligt, har studiehandledare Kim Johansson noterat en trend som blivit allt mer påtaglig under de senaste åren.

– Det handlar om ungdomars bristande resiliens. Den ökade mobilanvändningen och sociala medier gör att allt fler unga konsumerar information i mycket korta sjok. Det gör att koncentrationsförmågan och uthålligheten blir lidande, vilket syns i klassrummen.

Man tror sig behärska något bara för att man sett det i en video på Youtube eller TikTok.

Kim Johansson säger sig samtidigt se en parallell trend där allt fler unga överskattar sina egna förmågor.

– Man tror sig behärska något bara för att man sett det i en video på Youtube eller TikTok. Det här blir särskilt problematiskt när resiliensen och uthålligheten avtar. Fler unga orkar inte arbeta så länge att de får se frukten av sin egen utveckling.

Kim Johansson säger att allt fler unga i dag saknar något de verkligen brinner för. Många elever kan inte svara på frågan om vad de helst skulle göra under en ledig dag.

– Telefonen är som en krycka vi stöder oss på som ger oss snabba dopaminkickar. Den försvårar våra möjligheter att fördjupa oss i något och utveckla ett genuint intresse.

Inte för snäva ramar

Trots att många unga upplever det svårt att navigera genom studier och karriärplanering är det viktigt att vi vuxna inte försöker styra dem för mycket. Heidi Storbacka säger att en utmaning för studiehandledare är att inte ställa upp för snäva ramar när man diskuterar framtida yrkesval med eleverna.

– Vi vuxna är ofta väldigt ängsliga och rädda för att barnen ska välja fel bransch. Men det lönar sig att inte vara för snabb med att ha en egen åsikt.

Heidi Storbacka säger att hennes man tidigare jobbade som professionell fotbollsspelare. Själv har hon en bakgrund inom musikbranschen. 

– På min mottagning är det därför alltid okej att vilja bli fotbollsproffs eller frilanskonstnär. Men samtidigt måste jag vara ärlig med att alla branscher har sina utmaningar.

Studiehandedarnas tips till lärare och föräldrar

Heidi Storbacka, studiehandledare vid Jakobstads gymnasium:

Spegla det ungdomarna berättar för att försäkra dig om att ni verkligen har förstått varandra. Ställ öppna frågor, men vid behov också väldigt specifika frågor.

Mycket av elevernas attityder kommer hemifrån. Som förälder gäller det att diskutera med sina barn, och vara öppen och uppmuntrande.

Vi vuxna är ofta väldigt ängsliga och rädda för att barnen ska välja fel bransch, men det lönar sig att inte vara för snabb med att säga sin egen åsikt. Vi kan i stället minnas våra egna liv, och alla de “felaktiga” val vi gjort, som ändå i slutändan visat sig vara betydelsefulla.

Kim Johansson, studiehandledare vid S:t Olofsskolan i Åbo:

Hjälp unga att öva på resiliens genom att tänka positivt. Det gäller att arbeta i korta snuttar, ta pauser, tro på sig själv och inte ge upp.

Minns att den bekräftelse man får via sociala medier är falsk och beroendeframkallande. Hjälp ungdomarna att inse att man inte behöver jämföra sig själv med andra.

Hjälp unga att hitta och utveckla ett genuint intresse. Man behöver inte bli expert genast, och det är inget krav att någonsin vara bäst.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.