Social kompetens är hårdvaluta på morgondagens arbetsmarknad
Nyfikenhet, uthållighet, mod och empati. Det är några av de styrkor Kaisa Vuorinen hjälper skolelever att hitta i sig själva. I bakgrunden ligger idén om ett dynamiskt mindset och livslångt lärande, där kontinuerlig feedback, välbefinnande och förmåga att inte ge upp är mycket viktigare än vitsord och tentamensresultat.
– Den tekniska utvecklingen är fantastisk, men maskiner kommer aldrig att kunna ersätta människor när det gäller empati och sociala färdigheter.
Det säger utbildningsexpert Kaisa Vuorinen, som driver företaget See the good och är doktor i pedagogik vid Helsingfors universitet.
När maskinerna tar över en allt större del av det matematisk-kognitiva arbetet blir de socioemotionella färdigheterna människornas trumfkort när framtidens arbetsteam skall byggas upp.
– Det vi kallar “soft skills” är fel benämnt. Socioemotionella färdigheter, som exempelvis kreativitet och empati, utgör mänsklighetens kärna – och är våra verkliga “hard skills”. Utan dem är vi inte lyckliga, och kan varken växa eller överleva.
Kaisa Vuorinen understryker skolans nyckelroll i att systematiskt lära ut dessa framtidskunskaper till nästa generation. Ett dynamiskt mindset, socioemotionella färdigheter och självkänsla hänger ihop – och vägen dit är att ge eleverna feedback som de har nytta av.
Dynamiskt tänkande är viktigare än begåvning
Kaisa Vuorinen är glad över att den formativa bedömningen vinner terräng i våra skolor, och allt mer står i balans med den summativa bedömningen. Formativ bedömning går hand i hand med utvecklandet av ett dynamiskt mindset, där läraren ger kontinuerlig feedback under elevens arbetsprocess, i stället för att enbart bedöma fullföljda prestationer.
– Forskning visar att elever har nytta av uppmuntrande och mångsidig feedback. Den leder till bättre motivation, bättre självkänsla och en starkare tro på den egna förmågan att lära sig nya saker. Den inre rösten blir mer uppmuntrande och mindre dömande.
Jämfört med exempelvis USA är den finländska skolan inne på rätt spår, enligt Kaisa Vuorinen, eftersom man i Finland satsar hårt på att varje elev ska nå sin personliga potential – i stället för att dela in eleverna enligt begåvning. Att kunna utvecklas under hela skoltiden är viktigare än att få sin begåvning bekräftad i ett tidigt skede.
– Även de elever som hela tiden fått höra att de är begåvade, och som bara bedömts för sina prestationer och resultat, kan utveckla ett statiskt mindset. De kan lätt tappa tron på sig själva när de stöter på en motgång. Ett statiskt mindset gör oss till underpresterare, oberoende av talang. När den inre rösten är negativ berövar den oss på möjligheten att nå vår fulla potential.
Handlar inte om att överösa alla med beröm
Begrepp som bra eller dålig feedback finns inte. Kaisa Vuorinen talar hellre om nyttig eller onyttig feedback.
– Att bara säga “du är bra” är inte särskilt nyttigt. I stället gäller det att anknyta feedbacken till det som eleven gör, och sätta ord på den styrka eller förmåga som möjliggör det. Ett bra sätt att ge feedback är till exempel att poängtera elevens uthållighet när hen inte gav upp trots att uppgiften kändes svår.
Även korrigerande feedback, när läraren lyfter fram ett icke önskvärt beteende hos eleven, kan vara en effektiv och viktig form av feedback.
– Det är alltid viktigt att lyfta fram elevens framsteg, och hur eleven har övat på en uppgift. Om en elev inte ansträngt sig tillräckligt är det också bra att diskutera om det, och hjälpa eleven att jobba vidare för att klara av uppgiften.
Lösningen till de stora frågorna ligger i vardagens små bemötanden
– För den enskilda läraren gäller det att minnas att socioemotionella färdigheter är något man kan lära ut systematiskt i klassrummen, precis som vilket annat skolämne som helst.
Kaisa Vuorinen säger att den finländska skolan fortfarande känner tydliga sviter av coronapandemin, i elevers ökade utmattning och sviktande psykiska hälsa. Att satsa på samhörighet och en positiv skolkultur kan bära långt för att motverka det här.
– Det gäller att minnas att lärande och välmående alltid går hand i hand. Lärarens mående reflekteras av eleverna – och vice versa. En positiv stämning i klassrummet skapar en positiv spiral där både lärare och elever mår bättre. Mycket handlar om att se varandra, hälsa med namn och visa att man verkligen lyssnar på eleverna.
Enligt Kaisa Vuorinen kunde många av problemen lösas genom att förbättra kulturen i skolan. Värme, vänlighet och uppmuntran har större effekt än hård övervakning och strikta förbud.
– I vissa fall kan förbud vara motiverade, till exempel när det gäller mobilanvändning i klassen. Då är det viktigt att beslutet är brett förankrat.
Men Kaisa Vuorinen poängterar att man i de flesta fall kommer långt med andra metoder.
– För att råda bot på störande beteende i klassen kan man exempelvis öva på styrkan självkontroll, som inbegriper att ge både sig själv och andra arbetsro i klassrummet.
Vi blir aldrig perfekta – utan lär oss genom hela livet
Kaisa Vuorinen säger att en bra gruppdynamik betalar sig tillbaka mångfalt i form av förbättrade inlärningsresultat. Och kulturen på skolan startar alltid från ledningen och rektor – alla måste arbeta för en gemensam positiv stämning.
– Allting bygger på en positiv växelverkan, där alla på skolan ser och bemöter varandra med värme och vänlighet.
Lyckas man bygga en sådan kultur, och samtidigt lära eleverna att tänka dynamiskt i stället för statiskt, fostrar man medborgare som är väl rustade för framtidens utmaningar.
– Våra förmågor är inte definierade vid födseln. Det är okej att inte kunna så mycket i början, och vi behöver inte bli bäst på allt. Det som räknas är att inse att man kan lära sig genom hela livet – ett dynamiskt mindset hjälper oss att utvecklas, både genom det som känns lätt och det som känns utmanande.
Kaisa Vuorinens tips till lärare
Kontinuerlig feedback är avgörande för att hjälpa eleverna att utveckla ett dynamiskt sätt att tänka.
Ändamålsenlig feedback handlar inte om eleven som person, utan något bra som eleven gjort.
Här gäller det att lyfta fram styrkor, och sätta ord på dem: “Du var empatisk när du hjälpte din kompis. Du var uthållig när du inte gav upp med läxan. Du var modig när du sa din åsikt”.
Feedbacken ska ha en uppmuntrande och konstruktiv ton, även i de fall som det inte handlar om beröm. Korrigerande feedback skall dock alltid ges privat, så att eleven inte behöver skämmas inför gruppen.
