Populärt att låna rörelsemätare i skolorna i Stockholm: ”Mätningen motiverar till att röra på sig mer”
I Stockholms stad är det möjligt för de kommunala skolorna att låna rörelsemätare, som mäter hur mycket eleverna rör på sig under skoldagen. Det här är en följd av ett samarbete med start up-bolaget Scriin som har utvecklat en app och en mätare.
För fem år sedan, 2017, startade Stockholms stad ett projekt, Spring i benen, för att främja rörelse i skolorna. Förebilden togs från andra länder, bland annat från Finland, där det nationella programmet Skolan i rörelse redan fanns. Spring i benen har idag blivit en del av den ordinarie verksamheten i Stockholms stad. Nu satsar man på att mäta hur mycket eleverna rör på sig.
– När vi började främja rörelse i skolorna insåg vi ganska snabbt att den rörelse som lärarna ser är upplevelsebaserad. Det handlar om vad just den läraren uppever och tycker. Då fick vi kontakt med Scriin, och där var man väldigt angelägen om att testa sin rörelsemätare i våra skolor, säger Ulrika Nilsson, samordnare för rörelse under skoldagen.
Foto: Spring i benen.
Kommer upp i sextusen steg varje skoldag
Scriin är ett uppstartbolag som har utvecklat en app som mäter både skärmtid och rörelse, och en rörelsemätare som mäter rörelse – i förhållande till WHO:s mål för hur mycket barn ska röra sig dagligen.
Stockholms stad köpte in 10 uppsättningar med mätare som skolorna kunde låna för att mäta. En uppsättning innehåller 30 mätare, en skola kan alltså använda en uppsättning för en klass i gången.
– Det här började vi med 2019 och under de första två åren skulle alla göra på exakt samma sätt när de mätte. Vi bestämde att man ska mäta årskurs 2, 5 och 8. Vi slog också fast vilka veckor så att det skulle vara liknande förutsättningar för alla, eftersom vi ville se om det blev någon skillnad, säger Ulrika Nilsson.
Resultaten visade att alla skolor låg ungefär på samma nivå.
– De kom upp till ungefär sextusen steg under skoldagen, oavsett skola och socioekonomiskt område. Vi såg också att eleverna i årskurs 8 låg på en lägre nivå än de yngre eleverna.
Skolorna använde mätarna på lite olika sätt, men ändå kunde man få en uppfattning om hur mycket eleverna rörde på sig.
– Vi såg att killarna generellt rörde på sig mer än flickorna, även om det i vissa skolor faktiskt var tjejerna som rörde på sig mer.
Mätningen viktig för att nå målet
Genom att mäta aktiviteten fick man också fram när under skoldagen eleverna rörde på sig och när de inte gjorde det.
– Man får så tydligt också se att man i en viss klass, 3a till exempel. Där har eleverna bara rört på sig så och så mycket under den här veckan.
Ulrika Nilsson
– Man får så tydligt också se att man i en viss klass, 3a till exempel. Där har eleverna bara rört på sig så och så mycket under den här veckan. Eller att det är under en viss rast en viss dag som eleverna inte rör sig så mycket.
Mätningarna fortsätter och motiverar till att sätta mål för skolorna.
– Folkhälsomyndigheten går ut med ett mål på sextio minuter rörelse per dag. Men vi ville sätta mål för hur mycket rörelse vill vi att våra skolor ska sträva efter. Genom mätningen kunde vi också motivera målen. Om vi ser att de uppnår cirka en halvtimme rörelse, men vi skulle vilja att de uppnår i alla fall 45 minuter under skoltid, då är mätningen viktig för att nå det målet.
Nu står det inskrivet i utbildningsförvaltningens verksamhetsplan att alla skolor i Stockholm ska sträva efter att uppnå 45 minuter rörelse varje skoldag.
– Fortfarande finns det inget regeringsbeslut eller så, och vi har inte fått in det här på schemat, men det hoppas vi att kommer.
Mycket kvar att göra
Skolan ska se till att eleverna rör på sig, det står i läroplanen, men det står inte att det måste ligga i schemat. Därför är det upp till varje enskild skola hur de vill jobba med rörelse. Det finns 142 kommunala skolor i Stockholms stad, och en del av dem är engagerade.
– Ungefär hälften av skolorna jobbar med att uppnå målet, de jobbar aktivt och har fått in rörelse på olika sätt.
Den andra hälften jobbar däremot inte lika målmedvetet och aktivit med rörelse.
– Vi kämpar fortfarande med att få in rörelse och jag möter fortfarande medarbetare, alltså lärare, som säger att de inte har hört talas om arbetet med rörelse, trots att vi har hållit på sedan 2017. Det finns mycket kvar att göra är det.
Vad är det som skiljer de aktiva skolorna från de skolor som inte har hoppat på det här?
– Dels handlar det om eldsjälar, men också att ledningen har förstått vikten av rörelse. Mätningen har då blivit ett verktyg för att bevisa behovet av rörelse för medarbetarna. Den visar att de behöver satsa på det här och fokusera mer på att få in aktiva raster eller några korta inslag av rörelse på långa lektioner och liknande.
Upplevelser av positiva effekter
Hittills finns det alltså inte några mer långtgående resultat, men upplevelser av att något hänt.
– Det vi har sett från skolor som inför mer rörelse och aktivt styrda raster är att det blir lättare att komma igång igen när eleverna väl kommer in i klassrummet efter rasten. Det minskade konflikterna och ökar koncentrationen.
Ulrika Nilsson är själv i grunden idrottslärare, men hon säger att ökad rörelse inte alls bara hänger på idrottslärarna. Tvärtom kan man börja röra på sig med enkla knep.
Jag möter ofta motstånd i form av kommentarer som ”men jag är inte idrottslärare och jag kan inte ha rörelse på lektionerna”.
Ulrika Nilsson
– Jag möter ofta motstånd i form av kommentarer som ”men jag är inte idrottslärare och jag kan inte ha rörelse på lektionerna”. Men man kan sänka kraven och tänker att eleverna efter tjugo minuter ställer sig upp och sätter sig ner på stolen igen tio gånger.
Ville använda sin kunskap för att påverka
Malin Sjöstrand är vd på Scriin, och en av grundarna bakom start-upen. Scriin-appen kan också användas utan mätare, och då mäts skärmanvändningen och antalet steg. Oraken till att Scriin grundades är att Malin Sjöstrand och de andra grundarna började få upp ögonen för hur tekniken påvkerkar barn och unga.
– Jag har tidigare jobbat med att bygga ut bredband och mobilnät över hela Sverige, och vi har alltid varit väldigt positiva till teknik i min familj. Men då jag själv började få barn som kom upp i skärmåldern och när Playstation kom, märkte vi att barnen – eller framför allt min son som då var 11 år, inte vill göra någonting annat än att sitta framför skärmen.
Malin Sjöstrand hade andra kompisar som hade samma problem, och de bestämde sig för att använda sin teknik och teknikkunskap till att göra något bra av det.
– Vi ville inspirera till rörelse istället för att stillasittande, och då drog vi igång med Scriin som ett ideellt projekt. Vi utvecklade en app, fick lite bidrag från kronprinsessparets stiftelse Generation Pep, och därefter växte det.
Det började med appen, men numera är det rörelsemätarna som Scriin huvudsakligen fokuserar på.
Då tog vi fram den här som vi tänkte skulle vara väldigt enkel och smidig aktivitetsmätare, inte som en smartklocka utan bara en billig enkel grej.
Malin Sjöstrand
– Vi insåg småningom att vi ville ha en rörelsemätare också. Man vill inte gå omkring med mobilen hela tiden, utan man måste kunna lägga undan den. Då tog vi fram den här som vi tänkte skulle vara väldigt enkel och smidig aktivitetsmätare, inte som en smartklocka utan bara en billig enkel grej.
Riksidrottsförbundet fick upp ögonen för mätaren och hade samtidigt en stor satsning på skolan.
– Då undrade de om vi inte kunde göra något för att anpassa rörelsemätaren till skolan. Då utvecklade vi ett system som gör att eleverna kan ha varsin mätare som synkar mot en central mobiltelefon så att man inte behöver blanda in mobilen.
Kombinerar bok med aktivitetmätare
Det var den vägen som Stockholms stad kom in i bilden, och nu är det många andra kommuner som också vill använda mätarna i skolorna.
Det är klart att skolan inte kan ta hela ansvaret, utan familjerna måste också jobba med det där
Malin Sjöstrand
– Nu har vi faktiskt fullt upp med med skolorna och det är där vi försöker göra mest nytta. Det är klart att skolan inte kan ta hela ansvaret, utan familjerna måste också jobba med det där. Men om man tänker på jämlik hälsa tror jag ändå att det är skolorna som har en väldigt viktig roll. Om barnen kan nå huvuddelen av sin rörelse under skoldagen är det en jättestor vinst för hälsan.
Scriin har också ett samarbete med Bonnier, och erbjuder klassuppsättningar av forskaren Anders Hansens böcker till ett förmånligt pris. Nu läser elever i över 3000 skolor i Sverige Anders Hansens bok Hjärnstark Junior som en integrerad del av undervisningen.
– Det är mer än hälften av skolorna i Sverige, så det är jäkligt häftigt faktiskt.
I och med samarbetet har man också kunnat se om det blir någon effekt av att barnen läser boken.
– En skola fick en klassuppsättning mätare och en klassuppsättning böcker och använde mätarna samtidigt. Då såg vi om det blev mer rörelse bland eleverna, och det blev det faktiskt.
Malin Sjöstrand tycker att det var lite kul att se att eleverna fick den här insikten.
– Det som är så bra med Hjärnstark junior är att den är skriven på ett sådant sätt att barnen förstår att rörelse är bra för dem här och nu. De inser att de kommer att bli piggare, gladare, bättre på dataspel och på att räkna matte – här och nu.
