Pasi Sahlberg: Bland barn som får leka fritt och självständigt finns morgondagens ledare
Barn leker allt mindre, vilket påverkar utvecklingen av de färdigheter som krävs i vår moderna värld: kreativitet, kommunikation och ledarskap. Den globala trenden är oroväckande – men skolan i Finland gör mycket rätt, säger Pasi Sahlberg, professor i pedagogiskt ledarskap.
– Den finländska skolan är ett modellexempel. Jämfört med USA, Australien eller England håller skolan i Finland mycket hög standard när det gäller att ge utrymme för lek och kreativitet.
Det säger Pasi Sahlberg, professor i pedagogiskt ledarskap vid universitetet i Melbourne, och internationell föreläsare och expert på utbildningsfrågor. Det är med en smula längtan och nostalgi i sinnet som professor Sahlberg blickar mot sitt gamla hemland Finland, från andra sidan jordklotet i Melbourne.
– Här i Australien, och på många andra håll i världen, är man alltid tvungen att förklara varför lek är viktigt, och ta barnens rätt att leka i försvar. I Finland och de övriga nordiska länderna ser man lek som en självklarhet, vilket också avspeglas i skolorna.
Den förhållandevis sena skolstarten vid sju års ålder är en av de faktorer som enligt Sahlberg utgör den finländska skolans framgångsrecept. Jämfört med OECD-länderna i genomsnitt är den skoldagen i Finland kortare, och pedagogiken domineras inte i lika hög grad av nationella test som i andra länder.
– Det här ger de enskilda skolorna större utrymme för att själva skapa sin skolmiljö inom läroplanens ramar. Att barnen exempelvis leker utomhus på rasterna, särskilt i de lägre klasserna, är vanligt i Finland men ovanligt i resten av världen.
Högkvalitativ lek är det bästa – och hit hör inte digitala spel
Även om Pasi Sahlberg öser beröm över den finländska skolan är den inte utan hotbilder. Särskilt nämner Sahlberg trycket på att förlänga lektionstiderna, och att raster och pauser i skolan förkortas. Det kan hänga ihop med oron i Finland över de sjunkande PISA-resultaten.
– Men mera oroväckande är att barn överhuvudtaget leker mindre i dag jämfört med tidigare. Det här är ett globalt fenomen som gäller såväl Finland som resten av världen.
I sin senaste bok “Let the Children Play” fokuserar Pasi Sahlberg på lekens betydelse för barns utveckling. Han lyfter särskilt fram det han kallar den högkvalitativa fria leken.
– Det är den fria ostrukturerade leken utomhus, där barnen själva bestämmer hur de rör sig och vad de gör. Fantasin underbyggs och kreativiteten gynnas när barnen själva styr sin lek. Det är viktigt att också små barn får uppleva den här känslan.
Visst kan digitala spel ha en lekfull komponent, men de är inte lika hälsosamma som den fria obehindrade leken utomhus
Och det är just den här typen av lek som främst avtar globalt. De fysiska områdena barnen rör sig på blir mindre, och leken flyttar inomhus – mången gång till skärmar och digitala miljöer.
– Visst kan digitala spel ha en lekfull komponent, men de är inte lika hälsosamma som den fria obehindrade leken utomhus, säger Pasi Sahlberg.
“Two hours of play keeps the doctor away”
Färsk forskning pekar på samband mellan barnens minskande lek och ökande hälsoproblem. När barnen inte får möjlighet att leka mår de psykiskt sämre – till den grad att exempelvis det amerikanska barnläkarförbundet “American Academy of Pediatrics” uppmanar pediatriker att ordinera lek. Pasi Sahlberg är inne på samma linje.
– Minst två timmar lek per dag är rekommendationen. En timme i skolan, och en timme hemma. Det är viktigt att understryka för föräldrarna att de också bär ett ansvar för barnens möjlighet till lek.
Lek får aldrig användas som belöning för gott beteende, och barn får aldrig bestraffas med att man tar bort deras möjligheter att leka. Enligt Pasi Sahlberg är det ett brott mot barnets rättigheter.
– Här i Australien har jag träffat barn som inte kan leka. När läraren uppmanar dem att leka i skolan vet de inte vad lek är, eller vad de ska göra. Det finns skäl att vara orolig för de här barnens framtid, och vad det kan leda till globalt om den här trenden förstärks.
Högkvalitativ lek är en investering i framtiden
Forskning visar att barn som inte leker löper större risk för att drabbas av psykiska problem och beteendestörningar. Brottslighet kan också ha ett samband med bristande förmåga till lek i barndomen.
Forskning visar att högkvalitativ lek inverkar positivt på språkutveckling, kreativitet, kommunikationsförmåga, förhandlingsfärdighet och flera andra kompetenser som hänger ihop med beslutsfattande och ledarskap.
Barn som däremot får leka mycket utvecklar en rad positiva förmågor, det som på engelska brukar kallas för “Twenty-first-century skills”.
– Forskning visar att högkvalitativ lek inverkar positivt på språkutveckling, kreativitet, kommunikationsförmåga, förhandlingsfärdighet och flera andra kompetenser som hänger ihop med beslutsfattande och ledarskap.
Enligt professor Sahlberg är lek i barndomen därför en lönsam investering i framtiden.
– Många gymnasie- och yrkesskolelärare skrapar sig i huvudet och funderar på hur de ska lära ut de här mångfacetterade färdigheterna som omnämns i läroplanen. Men faktum är att grunden för dessa “twenty-first-century skills” läggs i barndomens fria lek.
Också vuxna mår bra av att leka
Enligt Pasi Sahlberg är leken inte bara viktig för barn – utan även för oss vuxna.
– Lek gör oss alla till bättre människor. Genom lek lär vi oss att förstå den yttre världen, och samtidigt vår egen inre värld. I en tid när oroligheter ökar på olika håll ökar lekens betydelse också för oss vuxna.
Även på den här fronten ligger de nordiska länderna steget före. Inom företagsvärlden har man insett lekens betydelse – exempelvis som kreativt redskap inom teambuilding. Och enligt Pasi Sahlberg fick leken de facto en liten renässans i och med coronapandemins sociala distansering.
– Om pandemin förde något gott med sig så var det kanske att vuxna fick mera tid att vara hemma och leka med sina barn, och därigenom insåg hur viktig leken är också för dem.
Det här borde alla lärare och föräldrar känna till om lek, enligt Pasi Sahlberg
- I global jämförelse är Finland ett föregångsland när det gäller möjligheten för skolbarn att leka, så de flesta lärare har redan goda kunskaper i lekens betydelse. Det som ändå är värt att understryka är hur viktig den fria leken är för utvecklandet av färdigheter som hänger ihop med beslutsfattande och ledarskap.
- Barnets rätt att leka är ett gemensamt projekt för skolan och hemmet. Rekommendationen är sammanlagt en timme lek under skoldagen, och ytterligare en timme lek hemma.
- Som förälder kan man tillsammans med barnet undersöka den digitala världen, och lösningen är inte att helt förbjuda digitala spel. Men att enbart leka framför en skärm är inte att rekommendera. I Finland värderas den högkvalitativa fria utomhusleken fortsättningsvis högt, och det bör vi hålla fast vid.
- Att bestraffa barn genom att beröva dem möjligheten till lek eller att använda lek som en belöning för gott uppförande är att kränka barnets rättigheter.
