– Lugna puckar, säger två forskare efter att de analyserat de senaste Pisa-resultaten där finländska pojkar igen hamnar efter. De föreslår att man i stället funderar på varför killarna i Finland hela tiden fastnar i stereotypa maskulinitetsnormer.

Forskaren Harry Lunabba från Helsingfors universitet manar till lugn:

– Våra finländska pojkar presterar helt okej, till och med bättre än pojkar i Sverige, så det finns ingen orsak att drabbas av panik.

Men i samma sekund säger han att det absolut finns allvarliga saker som skulle kräva noggrannare analys, och som inte syns i den snäva bild som media ofta målar upp när Pisa-resultaten presenteras.

– Det som är alarmerande är att siffrorna varit dalande under de senaste tjugo åren när det gäller pojkars skolprestationer, och trots olika utvecklingsprojekt har vi ännu inte lyckats stoppa trenden.

Forskaren Harry Lunabba efterlyser mera långsiktiga observationer i klassrummet. Foto: Harry Lunabba.
PISA fokuserar mindre på kön

Forskaren Marja Peltola tycker att diskussionen kring de senaste Pisa-resultaten ofta tenderar att upprepa sig. Den här gången har skillnaden mellan pojkar och flickor inte ökat, men hon betonar att den senaste mätningen tittat specifikt på matematikkunskaper där könsskillnaden redan varit liten tidigare. 

– Det är möjligt att effekten av kön skulle se annorlunda ut inom andra kompetensområden där könsgapet är större enligt tidigare mätningar.

Hon tycker ändå att diskussionen varit mindre fokuserad på kön den här gången, och mer handlat om segregation, socioekonomiska ojämlikheter och påverkan av pandemin. 

– Generellt sett har debatten kring Pisa och kön ofta koncentrerat sig på oro för pojkar, snarare än att analysera interna skillnader inom ett visst kön. Till exempel har det varit vanligt att inte undersöka hur faktorer som samhällsklass, inkomstnivå och välbefinnande påverkar pojkars skolframgång. 

Falska bilder i media

De båda forskarna lyfter fram ett allvarligt missförstånd som uppstår då media och andra aktörer betraktar pojkar som en enhetlig grupp.

Det är också en vanlig missuppfattning att flickors framgång skulle ske på bekostnad av pojkarna, vilket skapar en falsk motsättning i jämställdhetsdiskussionen.

Marja Peltola

– Pojkar är inte en homogen grupp, utan de är alla olika i termer av etnicitet, samhällsklass och andra faktorer. Det är också en vanlig missuppfattning att flickors framgång skulle ske på bekostnad av pojkarna, vilket skapar en falsk motsättning i jämställdhetsdiskussionen, säger Marja Peltola.

Forskaren Marja Peltola välkomnar mera relevant forskning kring kön och prestationer. Foto: Liisa Takala

Hon säger att det nu är viktigt att notera att de dalande siffrorna som berör pojkars skolframgång främst syns när det gäller pojkar från lägre socioekonomiska grupper. Pojkar från högre socioekonomiska grupper presterar oftast bra i skolan.

Harry Lunabba betonar samma sak och manar ännu en gång till lugn.

– Nu ska vi inte vara reaktiva, utan analyserande, inte kategoriska, utan nyanserade när vi diskuterar den här frågan.

Han säger att de senaste Pisa-resultaten visar att skolprestationerna för både flickor och pojkar gått ner som helhet internationellt. Mäter man fel saker? Har kompetensen rentav skiftat åt ett annat håll, medan Pisa fortsätter mäta föråldrad kompetens, undrar Lunabba.

Pojkar med snedvriden uppfattning

Marja Peltolas erfarenhet är att pojkarna själva har komplexa uppfattningar om sina manliga identiteter, och att deras syn på maskulinitet också är motsägelsefull.

– Pojkarna kritiserar stereotyperna och de begränsande förväntningarna som finns på dem, men samtidigt kan de själva reproducera stereotypa synsätt kring flickors och pojkars olika sätt att närma sig skolarbetet.

Harry Lunabba delar långt samma uppfattning och nämner begreppet toxic maskulinitet.

De pojkar som jag har intervjuat upplever ofta att den övergripande bilden av att vara pojke oftast synliggörs som något negativt i samhällsdebatten.

Harry Lunabba

– De pojkar som jag har intervjuat upplever ofta att den övergripande bilden av att vara pojke oftast synliggörs som något negativt i samhällsdebatten. Det här bidrar till att det sedan finns en social förväntning på att pojkar helt enkelt inte ska klara sig bra i skolan. 

Harry Lunabba beskriver också den andra motpolen som syns i media där manliga idrottsstjärnor lyfts fram som exempel på hur pojkar ska vara, en bild som blir ouppnåelig för de flesta, och han efterlyser ett mera sunt tänkande kring förebilder.

– Det finns överhuvudtaget inte ett flick- och ett pojklag, utan det finns en stor variation här som inte är könsrelaterad när man mäter skolprestationer.

Vilda ideér kräver tid

Hur ska Finland arbeta för att vända den negativa trenden kring könsattityder och dalande siffror? Harry Lunabba ger lite vägledning.

– Man får ha vilda idéer kring undervisning och prova på nya saker i klassrummet, men man måste alltid komma ihåg att varje gång man för in nya metoder som marknadsförs som en form av innovationer går resultaten ofta först ner. 

Han säger att det här beror på att man ännu behöver lära sig saker kring metoderna, och att det behövs en lång implementeringstid. 

– Man borde därför göra fler småskaliga testningar och forskningslaborationer i klassrummen, och sedan analysera resultaten. 

Marja Peltola välkomnar mer forskning där man inte ser kön som något binärt, och där man inte heller betraktar könet som den enda förklaringen till skolprestationerna.

–  Det är viktigt att förstå att människor uttrycker maskulinitet och femininitet på olika sätt och i olika kombinationer. Vi måste skapa ett utrymme där barn och unga kan utforska och uttrycka sina identiteter på ett sätt som känns äkta för dem. Det kräver en öppen dialog och stöd från vuxna.

Om Marja Peltola

  • Universitetslektor i genusvetenskap vid Tammerfors universitet.
  • Hennes forskning har sitt ursprung i ett intresse för unga människors uppfattningar om maskulinitet och pojkars förhållande till skolan.
  • Tillsammans med sin kollega, professor Ann Phoenix, undersökte hon intersektionellt unga människors syn på maskulinitet vid Helsingfors universitet mellan åren 2016 och 2018.
  • Den här forskningen ger information om hur pojkar uppfattar sin egen maskulinitet och hur det påverkar deras förhållande till skolvärlden.
  • Läs mera om maskulinitetsprojektet här.

 

Om Harry Lunabba

  • Jobbar vid Helsingfors universitet och är universitetsforskare och politices doktor.
  • Han har tidigare jobbat som socialarbetare inom barnskyddet.
  • Skrev sin doktorsavhandling om pojkar i årskurserna 7 till 9 och har sedan dess gjort forskning kring bemötandet av unga maskuliniteter inom välfärds- och ungdomsarbete. Just nu jobbar han med ett forskningsprojekt som berör barnskyddsarbete.
  • Harry Lunabba har en videoblogg som finns här.
  • Lunabba har skrivit en forskningsartikel om maskulinitet och sårbarhet, som finns här.