Det är inte bara siffror i rapporter, eller världsläget, som visar att demokratin inte längre är en självklarhet. I flera av artiklarna i Lärorikts nya temahelhet Medborgarskap lyfts vikten av demokratifostran fram, som extra viktig – just nu. Flera lärare vittnar om att eleverna inte längre ser demokrati som en självklarhet, och också skolans centrala roll lyfts upp.  

I temat Medborgarskap har vi valt att fundera på hur barn och unga kan aktiveras till engagerade medborgare. Medborgarskap är en av de sex globala framtidskompetenserna, som Michael Fullan, expert på ledarskap och utbildningssystem, kallar 6c:n. Barn och unga behöver fostras till, inte bara för vidareutbildning och karriär, utan också för att bli engagerade medborgare i samhället. Fullan beskriver det som att kunna agera som en världsmedborgare, ha en djup förståelse för olika värderingar, kunna engagera sig med andra för att lösa komplexa problem, sådana som påverkar hållbarhet i både mänsklig och miljömässig aspekt. En aktiv medborgare måste kunna reagera, men framförallt agera, det gäller att inte endast vara reaktiv – utan proaktiv. Barn och unga måsta vilja vara med och forma världen – och vi vuxna visar exempel. 

I den minst sagt utmanande tid vi lever i, seglar det upp nyheter om att den unga generationen Z är oroväckande polariserad på många håll i världen. Forskare ser en stor splittring mellan könen, där unga kvinnor är mer liberala, och de unga männen i samma ålder mer konservativa. Det finns flera orsaker till den här utvecklingen, men en sak som forskare pekar på är att världen har blivit mer ojämlik, både ekonomiskt och utbildningsmässigt. Att unga killar dessutom översköljs med budskap som förstärker den här trenden, till exempel influerare som Andrew Tate, som uttrycker både kvinnohat och hypermaskulinitet. Unga killar som vi har intervjuat, vittnar om att algoritmerna bjuder på den här typens innehåll, och de ser det som ”hjärntvätt av 13- till 14-åringar och destruktivt för ett samhälle som långsamt börjat bli mera jämställt”. 

Att vi har en ung generation som är starkt polariserad – oavsett om det handlar om kön, ekonomisk eller utbildningsmässig ojämlikhet – borde vara något som nu lyfts upp i alla lärarrum, hem, Hem och Skola-föreningar och utbildningsmyndigheters mötesrum.

Att vi har en ung generation som är starkt polariserad – oavsett om det handlar om kön, ekonomisk eller utbildningsmässig ojämlikhet – borde vara något som nu lyfts upp i alla lärarrum, hem, Hem och Skola-föreningar och utbildningsmyndigheters mötesrum. Beslutsfattare och tjänstemän behöver ta det här till sig – för om den här utvecklingen fortsätter har vi ett verkligt problem i samhället.  

Också seriösa medier har ett ansvar. Hur viktiga ska snitsiga rubriker och ämnen som analytiken visar att lockar folk att klicka – vara? Pålitliga mediers ansvar när det gäller att motverka polariseringen är enormt. Mediehus kan öppna upp sina prenumerationer för unga, satsa resurser på att locka unga på andra sätt än med klickrubriker eller kortkorta format. Det finns de som absolut behöver lättbegripliga nyheter, men vi behöver också träna unga – och vuxna – att fördjupa sig och förstå mer komplexa och långa resonemang. Mer dialog och samtal behövs, och mindre uppseendeväckande rubriker och hätska inlägg på sociala medier. Vi kan alla inspireras av den konstruktiva dialog som fördes under presidentvalets andra omgång. 

Nu behöver vi aktiva medborgare som är med och löser de enorma och komplexa utmaningar som vi står inför, till exempel klimatutmaningen, säkerhetspolitiska utmaningar, informationspåverkan och utvecklingen av AI. Och allt det här landar, bland annat, i skolan. Där måste man våga ta upp kontroversiella ämnen, mötas i dialog för att vidga vyerna – för att ha en chans att påverka unga som kommer med utsagor som inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Läraren och forskaren Christer Mattson medverkar i podden Livslångt, i ett avsnitt om demokratifostran. Han konstaterar att ”fina värderingar är bra att ha när det är vindstilla, men stabila värderingar behöver djupa rötter”. Det aktuella världsläget, hotet mot demokratin och den ökade polariseringen tvingar oss alla att se till att rötterna växer djupare.