När hoten mot liberal demokrati breder ut sig gäller det att objektivt kunna analysera hur samhället fungerar. Markus Ahlfors, som undervisar i samhällslära i Gymnasiet Grankulla samskola, vill rusta elever med motståndskraft, kritiskt tänkande och emotionell intelligens.

När Markus Ahlfors inledde sin senaste kurs i samhällslära var det nya regler som gällde. Eleverna fick lämna datorn i väskan, och Ahlfors delade ut häften och pennor i klassen. 

– Forskningen är entydig på den här punkten. Man lär sig bättre när man antecknar för hand. Jag förklarade för eleverna att det här är ett test. 

Efter avslutad kurs var 24 av kursens 25 elever överens om att testet var lyckat. Handskrivna anteckningar fastnar bättre i minnet än digitala. Och när datorerna hölls avstängda rådde ett lugn i klassrummet, skärmens distraherande dopaminkickar uteblev och eleverna kunde rikta all uppmärksamhet på undervisningen. 

– På mina kurser får studerandena alltid ha sina anteckningar framme under provet. Det motiverar dem att anteckna med omsorg. 

“Det krävs emotionell intelligens”

I en tid som präglas av hybridhot, populism och en misstro mot liberal demokrati är ämnet samhällslära viktigare än någonsin. 

– Mina hjärtefrågor är politisk polarisering, populism och den liberala demokratins kris. När eleverna inser vad demokrati är inser de också varför den är hotad.

Markus Ahlfors säger att hans jobb i grunden går ut på att väcka resiliens och kritiskt tänkande hos sina elever.

Mycket av politiken idag handlar om att folk överreagerar emotionellt, och därefter låser fast sig i någon viss åsikt.

– Mycket av politiken idag handlar om att folk överreagerar emotionellt, och därefter låser fast sig i någon viss åsikt. Populism och desinformation är effektivt eftersom det går rakt in i känslorna – lyckas man väcka känslor så lyckas man övertyga folk.

Att motstå frestelsen att ryckas med i den känslostorm som präglar den offentliga debatten kräver emotionell intelligens. 

– Jag vill lära mina studerande att stå emot och klara av det överflöd av information som vi drunknar i, och inse vikten av att ta en paus och analysera de egna känslorna. 

Djup förståelse är viktigare än memorerad fakta

Markus Ahlfors använder sällan läroböcker i sin undervisning. Han skapar sina läromedel själv genom att gripa tag i aktuella politiska händelser.

– Vi går in på sak och tar fasta på något fenomen eller skeende i samhället. Sedan nystar jag upp det och förklarar de bakomliggande faktorerna. Då blir eleverna engagerade och ser relevansen.

Ahlfors medger att hans undervisningsmetoder är krävande. Lektionerna är föreläsningar där eleverna själva ansvarar för att anteckna det som sägs. I gengäld har Ahlfors aldrig förutsatt att hans elever ska minnas en massa fakta under ett provtillfälle.

Jag har alltid låtit eleverna ha anteckningar och läromedel framme under proven. Frågorna i proven handlar om att objektivt analysera ett fenomen, det är sällan rena faktafrågor.

– Jag har alltid låtit eleverna ha anteckningar och läromedel framme under proven. Frågorna i proven handlar om att objektivt analysera ett fenomen, det är sällan rena faktafrågor.

Metoden har visat sig minska elevernas stress inför proven. 

– Tanken är att de också ska lära sig något nytt under själva provtillfället. 

Tidigare lät Markus Ahlfors sina elever ha datorn framme under proven, och tillgång till internet. Men det här blev omöjligt i och med de AI-drivna chatbottarnas intåg. 

– Numera är det bara de egna handskrivna anteckningarna från kursen som gäller.

De flesta unga känner delaktighet i samhället – men klyftorna växer

Ungdomarna utvecklas snabbt under gymnasieåren. För att fånga särskilt de yngre elevernas intresse tar Markus Ahlfors fasta på frågor som ligger nära eleverna själva. 

– Vilka erfarenheter har de och vad är de intresserade av? Är de exempelvis aktiva inom en idrottsförening kan man lätt komma in på kommunalpolitiken den vägen. 

Markus Ahlfors säger att det är en myt att unga inte skulle bry sig om samhällsutvecklingen eller känna ett samhällsengagemang.

– De flesta gör det. Men klyftan till den minoritet som inte engagerar sig blir allt djupare. De som hamnar utanför samhället hamnar allt längre utanför.

Kontrollera skolan och pressen – och du kontrollerar hela nationen

Det aktuella presidentvalet har Markus Ahlfors använt som språngbräda för att tala om allt från Nato och utrikespolitik till den politiska kompassen, alltså fyrfältet som beskriver politisk åsikt på skalan konservativ/liberal ur både ekonomisk och värdemässig synvinkel.

Vikten av fria medier är ett annat återkommande tema. Här kan det vara ändamålsenligt att fundera på hur det ser ut i länder som saknar fri press.

Jag brukar skämtsamt förklara för mina elever att om jag ville ta kuva ett folk skulle jag ta kontrollen över medierna och skolorna – då begränsar man människorna och kommer in mellan öronen på dem.

– Jag brukar skämtsamt förklara för mina elever att om jag ville ta kuva ett folk skulle jag ta kontrollen över medierna och skolorna – då begränsar man människorna och kommer in mellan öronen på dem.

För att eleverna ska förstå vad det extrema alternativet till en liberal demokrati kan vara brukar Ahlfors också ta hjälp av skönlitteratur. 

– Romanen 1984 och tv-serien The Handmaid’s Tale brukar de känna till.

Pandemin, kriget i Ukraina och klimatkrisen är exempel på tre stora frågor som skapar ångest hos unga idag. Här krävs att man håller huvudet kallt och varken sopar problemen under mattan eller låter sig ryckas med i den känslostorm som präglar den offentliga debatten idag, anser Markus Ahlfors som undervisar i samhällslära i Gymnasiet Grankulla samskola. 
Sociala medier är ingen ekokammare

Skillnaden mellan dagens unga och tidigare generationer är det gigantiska informationsflöde de tvingas ta ställning till, inte minst på sociala medier. 

Äldre generationer som hade mindre att filtrera lärde sig snabbare att sålla och sortera – och blev bättre på källkritik.

– En utmaning de unga har är att kritiskt värdera enorma mängder information. Äldre generationer som hade mindre att filtrera lärde sig snabbare att sålla och sortera – och blev bättre på källkritik. Många unga klarar det också fint, men det finns en växande klyfta till dem som inte klarar det, och sväljer det mesta de läser och hör.

Påståenden om att sociala medier är ekokammare som bara upprepar den egna bubblans syn på världen skriver Markus Ahlfors inte under. 

– Det finns ett stort missförstånd kring dessa filterbubblor. Forskning visar att sociala medier de facto har rivit ner murar mellan olika åsikter. Problemet är att vi söker bekräftelse inom vår egen bubbla, och det gör vi genom att fördöma dem som är av annan åsikt.

I stället för förståelse, och vilja att bredda den egna uppfattningen, ligger tonvikten i debatten på att så effektivt som möjligt argumentera omkull sina motståndare. Det här är en destruktiv utveckling som hänger ihop med den allt mera utbredda politiska polariseringen, inte minst i USA. 

– Mitt jobb är att ta tag i just det där. Att motstå frestelsen att söka bekräftelse inom de egna bubblorna. Att inte reagera med starka känslor och simplifiera sina egna åsikter.

Markus Ahlfors återkommer till honnörsorden kritiskt tänkande och resiliens. Och emotionell intelligens för att bryta sig loss ur behovet av social bekräftelse.

– Det är viktigt att lära de unga att det inte ligger något hot i att ha fel, och det är okej att kunna ändra sin åsikt. 

Markus Ahlfors tipsar

Gymnasielärare Markus Ahlfors tips på hur man kan väcka elevernas intresse för samhällskunskap, samt ge dem de verktyg de behöver för att bli aktiva samhällsmedborgare och stå emot hoten från populism och desinformation.

  1. Utgå från elevernas egna intressen. Vad har de läst, hört och sett? Börja där och gå sedan in på de bakomliggande orsakerna – då hänger eleverna med och hålls intresserade.
  2. Aktualisera. Ta fasta på en aktuell händelse och analysera bakgrunden. Då kopplar man ihop teori med praktik, och eleverna förstår hur de olika aktörerna i samhället fungerar.
  3. Kritiskt tänkande. Det handlar inte om att enbart ifrågasätta information – utan om förmågan att på djupet kunna avgöra om något stämmer eller inte. Låt eleverna själva fundera på sammanhanget kring ett uttalande: är källorna pålitliga, finns här en ideologisk färgton?
  4. Resiliens. Pandemins efterverkningar, kriget i Ukraina och klimatkrisen är tre stora frågor som orsakar unga mycket ångest. Resiliens handlar inte om att avdramatisera allvaret i de här frågorna, utan om att kunna utvärdera vilken information som är relevant för ögonblicket och inte förlora sig i sina egna känslor.
  5. Upprätthålla förtroendet för demokratin. Det gäller att visa varför folks förtroende för demokrati har sjunkit, och vilken typ av auktoritärt styrelseskick en sådan utveckling kan leda till.