I dag väljer ca trettio procent av finländarna att spendera en del av sin fritid inom den fria bildningen och det breda kursutbud som erbjuds. Då SFV i tiden grundades främjade man bildningsarbetet genom otaliga föreläsningsturnéer och studiecirklar runt om i Svenskfinland. Man skulle helst ordna föreläsningar på söndagar, för då kunde flest personer delta, berättar SFV:s tidigare ordförande Ann-Mari Häggman, i SFV-historiken På allmogens uppdrag

Forskaren Lene Rachel Andersen och Tomas Björkman hävdar i sin bok The Nordic secret (2017) att hemligheten bakom Nordens höga lyckoindex och goda resultat i livskvalitetsmätningar är just folkbildningen. Det unika för Norden är det breda folkliga bildningsarbetet som inkluderat folkhögskolor, arbetar- medborgarinstitut och föreningslivet. Folkbildningen har varit en viktig del av det demokratiska samhällsbygget, och skapat samhällelig gemenskap och stabila jämlika samhällen. Genom bildning utvecklas och växer individen till självständiga och kritiskt tänkande indivder. 

I dag finns hela världens kunskap och lärdomar tillgängliga för oss att ta del av. Vi kan lära nytt på vår fritid och via vårt arbete. Vi kan studera vid sidan av vårt arbete eller ta studieledigt. Genom reformen av Det kontinuerliga lärandet, som ingick i det senaste regeringsprogrammet vill man erbjuda flexibla kompetensutvecklingsmöjligheter till befolkningen i arbetsför ålder. 

Vi vet att arbetslivet förändras och att det medför nya kompetensbehov. Vi vet också att över en halv miljon finländare har för låga baskunskaper i dag. Vi vet också att många arbetsuppgifter försvinner. Hur kan vi skapa lärmiljöer som lockar alla att fortsätta lära livet ut? Då Lene Rachel Andersen får frågan om vad folkbildningen borde göra för att vara relevant i dag är svaret att nå de målgrupper som i dag inte är en del av verksamheten. 

I en tid där formell utbildning och kompetens värderas högt behöver vi också påminnas om vikten av det informella lärandet och vilka möjligheter det erbjuder genom hela livet. Att som äldre få möjlighet att lära sig hur surfplattan fungerar eller som nyinflyttad knyta nya vänner via en matlagningskurs. 

Vi översköljs av intryck och fakta, men lär vi oss mer eller mindre än tidigare? Vi konsumerar allt kortare texter och Youtube-klipp i vår ensamhet framför skärmen. Vad händer med inlärningen? Lär vi oss lite om mycket, men mindre totalt sett? Lene Rachel Andersen problematiserar också utmaningen vi har i dag i att många väljer bekväma lösningar. Man fyller sin fritid med resor, Netflix och andra nöjen. 

Här har vi alla ett eget ansvar och val. Vi kan välja att läsa en text, eller se en dokumentär som skrämmer, men som vi kanske behöver ta till oss för att kunna förstå en helhet. Vi kan vara läsande förebilder för barn och unga. Vi kan engagera oss i föreningslivet för att skapa en bättre vardag, meningsfull fritid eller bildning för andra och för oss själva. Finns det ensamma personer i vår närhet som vi kan inkludera i det här?

Den 8 till 14 maj uppmärksammas den internationella veckan för bildning, där temat i år är Bildning – demokratis drivkraft. Samla dina vänner, kolleger, bekanta eller familj till ett bildande middagssamtal och få nya perspektiv tillsammans! SFV har tagit fram ett diskussionsunderlag som erbjuder intressanta frågeställningar att samtala kring. 

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.