Metoderna som kan hjälpa mot de ungas framtidsångest

Traditionellt har ungdom och framtidstro gått hand i hand. Så är det inte längre. Medan äldre generationer numera ser med allt större tillförsikt på framtiden svarar endast en dryg tredjedel av de tillfrågade i den senaste ungdomsbarometern att de ser positivt eller mycket positivt på världens framtid. 

– Det största orosmolnet är klimatkrisen. Och visst har ungdomarna fog för sin oro. Ofta är de mer insatta än de vuxna i de katastrofala följder som klimatförändringen kan föra med sig. 

Det säger Otto Tähkäpää, framtidsforskare och vd för Tulevaisuuskoulu (på svenska ungefär Framtidsskolan) där man lär ut framtidsforskningens metodik till barn och unga. Till utbildningen är Otto Tähkäpää historiker, men han beslöt sig för att skifta fokus från dåtid till framtid när han insåg att de unga behöver verktyg för att hantera en osäker och snabbt skiftande värld. 

– Framtidsläskunnighet handlar inte om att försöka spå framtiden. Vi kan aldrig med säkerhet säga vad som kommer att hända. I stället övar vi oss i att se alternativa framtidsscenarier och att inse att framtiden inte är förutbestämd.

Väck tankarna genom lek och kreativitet

Enligt Otto Tähkäpää hänfaller många till ett tunnelseende när de blickar framåt i tiden. Vi ser oss själva i nuet, på väg rakt mot en punkt vid horisonten. Men tiden är inget tåg som obönhörligen rullar fram längs en utstakad räls. Varje ögonblick är ett vägval. Framtiden består av en massa olika potentiella scenarier.

– I skolklasser har vi exempelvis gjort ett fyrfält på golvet, där rutorna står för “önskvärt”, “icke-önskvärt”, “sannolikt och “osannolikt”. Så funderar vi på ett framtidsscenario tillsammans, och barnen får ta ställning genom att välja en plats i rutfältet.

Otto Tähkäpää uppmanar alla lärare att diskutera om framtiden med sina elever. Man kan börja småskaligt, och det behövs ingen teoretisk bakgrund. Det viktiga är att fundera på de här frågorna med ett öppet sinne.

– Framtidsläskunnighet förutsätter skaparglädje och fantasi. Kreativitet behövs för att kunna föreställa sig alternativa framtidsscenarier. Konstämnena i skolan kan lämpa sig väl för lektioner där man diskuterar framtiden. 

Med mindre barn kan man fundera på ett stundande veckoslut eller sommarlov: vad skulle göra lovet fantastiskt, och vad skulle göra att det blev helt misslyckat? Med äldre barn kan man fånga upp diskussionsämnen i samhället och projicera dem i en hypotetisk framtid. Vad händer om naturen skulle ta över det lokala köpcentrumet? Hur skulle det vara att gå i skola om alla lärare byttes ut mot robotar?

– Tillsammans med skolelever har vi gjort löpsedlar med sådana här nyheter från framtiden, säger Tähkäpää.

Rädslan lättar när vi diskuterar

Megatrender styr vår samhällsutveckling, och enorma krafter som exempelvis klimatförändringen kan kännas skrämmande och svåra att greppa. När oron inte får något utlopp kan framtiden kännas ångestfull.

– För att lätta framtidsångest räcker det ofta att minnas att det finns alternativa scenarier. Och att framtiden också är något vi själva kan påverka, säger Otto Tähkäpää.

Det handlar inte om att måla upp rosenröda fantasier och sopa problem som klimatförändringen under mattan.

– Tvärtom. Om man som vuxen avfärdar ungdomarnas oro kan det göra saken värre.

Ofta är källan till klimatångesten det faktum att vuxna inte tar problemen på tillräckligt stort allvar. 

Otto Tähkäpää

Men genom framtidsforskningens metoder kan de ångestframkallande farhågorna få analytiska ramar. Man kan lära sig att leva med osäkerheten.

– Många barn jag träffar säger att de aldrig tidigare haft möjligheten att diskutera om framtiden på det här sättet, säger Otto Tähkäpää.

En av de traditionella roller vetenskap och utbildning har spelat är att eliminera osäkerhet. Enligt Tähkäpää står vi inför ett paradigmskifte. I en allt mer komplicerad värld blir osäkerhetsfaktorerna fler, och vetenskapen kan inte råda bot på dem alla. Vårt enda alternativ är att lära oss att leva med osäkerheten. 

– Just nu är nivån av osäkerhet väldigt hög i världen, och jag tror inte att den kommer att försvinna någonstans. Vi kan inte erbjuda de unga någon utstakad väg genom livet, men vi kan ge dem verktyg för att själva hitta alternativa vägar mot en bra framtid. 

• Framtidsforskning
• Framtidsläskunnighet
• Unga och framtiden