I SAGA-modellen används sagofigurernas känslor som pedagogiskt verktyg
Vad tror du nallen känner just nu? Vad längtar figuren i boken efter? Genom att utforska känslolivet hos sagofigurer lär sig små barn att klä sina egna känslor i ord. SAGA-modellen har visat sig vara ett effektivt pedagogiskt redskap som ger långtgående positiva effekter för dagisbarns inlärning och hälsa.
Att läsa sagor har alltid varit en hörnsten inom småbarnspedagogiken. SAGA-modellen tar sagostunden ett steg vidare genom att kombinera den med en diskussion om känslor och sinnesstämningar.
– SAGA-modellen passar naturligt i de dagliga rutinerna på daghemmet, säger Mirjam Kalland, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, som utvecklat modellen.
Metoden innebär att i samband med sagostunden diskutera sagokaraktärernas känslor, önskemål och tankar, med det övergripande målet att främja barns socioemotionella utveckling. Genom att tala om sagofigurernas inre värld lär sig barnen att bättre uttrycka sina egna känslor.
– Det handlar om att bli medveten om ett spektrum av känslor: ilska, sorg, glädje, nyfikenhet, entusiasm… Barnen lär sig att reglera sina egna känslor, sätta ord på dem och ta hänsyn till hur andra känner sig.
SAGA-diskussionerna förs i små grupper i trygg miljö. Avgörande är att det är sagofigurernas känslor, inte barnens egna, som diskuteras.
– Vi har valt ut böcker och berättelser som passar för barn i åldrarna 3 till 5 år och har utvecklat dialogkort för dessa, säger Kalland.
– Med hjälp av dialogkorten kan pedagogerna ställa frågor som uppmuntrar barnen att fundera över vilka känslor, tankar och avsikter sagofigurerna kan tänkas ha. Det handlar inte om att hitta “rätt svar” på en fråga, utan att tillåta olika synvinklar och ge barnen tid att reflektera och fundera.
Mentaliseringsteorin – en nyckel till de yngstas känslovärld
Mentaliseringsteorin, som SAGA-modellen bygger på, hävdar att även de yngsta barnen har en inre värld av komplexa och ibland motstridiga tankar och känslor. Genom mentalisering riktar en vuxen sin uppmärksamhet mot barnets inre verklighet.
– Med uppmuntran och genuint intresse strävar den vuxna efter att förstå de känslor och tankar som barnet försöker uttrycka.
Om den här typen av anknytning till en vuxen uteblir, och barnets känslor inte blir bekräftade, kan det leda till att barnet inte utvecklar förmågan att reglera sina egna känslor. Detta kan ha långtgående konsekvenser för barnets utveckling, inlärningsförmåga och hälsa.
Remisser till barnpsykiatrisk specialsjukvård har ökat märkbart under de senaste åren. Forskning visar nu att barn som är så unga som två år uppvisar störningar inom det socioemotionella området.
– Den oroande trenden har förvärrats av de senaste årens globala utmaningar – från coronapandemin till kriget i Ukraina och energikrisens ekonomiska inverkan på familjer, säger Mirjam Kalland.
– Den socioemotionella utvecklingen hos barn har utan tvekan den starkaste kopplingen till deras psykiska och sociala hälsa på sikt; under tonåren och vuxenlivet.
Att genom mentalisering bekräfta barnens känslor leder till att den socioemotionella utvecklingen tar fart. Barnen blir bättre på att känna empati och får ett starkare psykiskt välbefinnande. Samtidigt lär de sig interaktion och självreglering.
– Att träna detta under de formbara småbarnsåren ger en god grund att stå på i livet.
SAGA-modellen hjälper både ängsliga och utagerande barn
Mirjam Kallands forskarteam vid Helsingfors universitet har testat SAGA-modellen i praktiken, och resultaten från daghemmen har varit uppmuntrande.
– Ofta ser vi att olika interventioner inom småbarnspedagogiken har störst inverkan på de barn som redan initialt uppvisar goda färdigheter. Men det gäller inte för SAGA-modellen. Den har visat sig vara effektiv också hos barn som har utmaningar. Det här gläder oss särskilt, förklarar Mirjam Kalland.
Forskarna följde med barngrupper där SAGA-modellen tillämpades tre gånger i veckan under en period på 12 veckor. Det prosociala beteendet ökade hos barnen som deltog i projektet, jämfört med en kontrollgrupp.
Både barn som tenderar att internalisera sina känslor, och de som är mer utagerande drog nytta av SAGA-modellen.
– De barn som är mer utagerande lärde sig att berätta att de kände sig irriterade istället för att visa det genom sitt beteende. De barn som är mer inåtvända och stressade gynnades också, då de lärde sig att sätta ord på sina känslor.
SAGA-modellen förväntas vara särskilt viktig för att stödja känslospråket i flerspråkiga barngrupper.
– Flerspråkiga barn kan ha större svårigheter att hitta ord för sina känslor och göra sig förstådda i barngruppen. Vi vet att både deras språkliga och socioemotionella utveckling kan försenas om de inte får stöd.
Målet är att SAGA-modellen ska implementeras på fler håll, och metoden kommer också att läras ut som en ny kurs vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet.
– Kursen blir dessutom en del av utbudet vid öppna universitet. Alla som är intresserade kommer att ha tillgång till den, säger professor Mirjam Kalland.
SAGA-modellen
SAGA-modellen är en pedagogisk metod inom småbarnspedagogik utvecklad av Mirjam Kalland, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet. Modellen bygger på högläsning av sagor och diskussion om sagofigurernas känslor för att främja barns socioemotionella utveckling.
SAGA-modellen bygger på mentaliseringsteorin, enligt vilken även mycket små barn har en inre värld av komplexa och ibland motstridiga känslor. Genom att fokusera på sagofigurernas känslor hjälper modellen barnen att uttrycka sina egna känslor.
SAGA-modellen har testats i praktiken och har visat positiva resultat.
Projektet är finansierat av Svenska Kulturfonden.
