Under höstterminen 2023 gör AI på allvar sitt intåg i skolorna. Praxis varierar på olika håll i Svenskfinland – än så länge drivs utvecklingen främst av eldsjälar i lärarkåren. En smula hot, mycket potential – det är känslan just nu.

– Både elever och lärare kan dra nytta av AI – men vi måste lära oss att använda det på rätt sätt. 

Det säger Alma Björklund, abiturient och ordförande för studerandekårsstyrelsen i Karis-Billnäs gymnasium. Av skolan efterlyser hon tydliga regler för vad som är tillåtet och förbjudet.

– Vi behöver också mera information om hur pålitliga chattbottarna är, tillägger Anastasia Aitio som också är abiturient i Karis-Billnäs gymnasium.

Årets abiturienter är förmodligen den sista årskullen som går ut andra stadiet utan att nämnvärt ha konfronterats med AI under sin skolgång. Abiturienterna i Karis berättar att de på någon enstaka lektion har fått bekanta sig med ChatGPT. 

– AI kommer säkert att bli vanligare i skolan. Visst känns det som något nytt och spännande och det är jättekul att testa, säger Alma Björklund.

– Men Wikipedia och Google känns än så länge tryggare när man söker information, tillägger Anastasia Aitio.

Ett år i en rasande utvecklingstakt

Den 30 november 2023 fyller ChatGPT 1 år. AI har tagit världen med storm, utvecklingen är blixtsnabb. Året har präglats av livliga diskussioner och rynkade pannor i lärarrummen runt om i landet: hur ska skolan reagera på det här?

– För gymnasiernas del ligger vi på olika nivå i olika landsändor. Här i Karis har vi varit en smula avvaktande. Under våren diskuterade vi ivrigt i kollegiet – nu under höstterminen är det dags att börja föra in AI i undervisningen. 

– Jag ser mycket fler möjligheter än hot.

Esbjörn Hägerstedt

Det säger Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium. Diskussionerna bland lärarna har i huvudsak gått i positiva tongångar.

– Jag ser mycket fler möjligheter än hot. Lärarkollegiet har insett att AI är något som skolan har ansvar för att lära ut, säger Hägerstedt.

Rektor Esbjörn Hägerstedt vid Karis-Billnäs gymnasium säger att skolans allmänbildande roll förstärks genom AI. Att arbeta med AI ställer krav på kritiskt tänkande hos studerandena, och kan öka klyftan mellan starka och svaga studerande. – De som har en bred allmänbildning kan ha stor nytta av AI som hjälpmedel. De svagare studerandena som inte är kapabla att avgöra vad som är sant eller falskt i chattbottens svar kan bli lidande. Foto: Sebastian Dahlström.
Testade ChatGPT redan i vintras

Simon Hansell, lektor i psykologi och religion i Gymnasiet i Petalax, hör till dem som tidigt hoppade på AI-tåget. 

– Redan i februari fick studerandena bekanta sig med ChatGPT under ett par dagar. Vi lät chattbotten skapa material och testade om skolans övriga lärare kunde avgöra om en text var producerad av en människa eller av artificiell intelligens. 

Men också i Petalax är det först efter sommarlovet som AI-arbetet har startat på allvar. Alla gymnasiets studerande fick inleda höstterminen med en två timmars introduktion till ChatGPT.

– Studerandena känner förstås till chattbotten, men vi gör det som en markering. Skolan är medveten om AI och villig att jobba med AI. 

Att haka på en hajp bara för att det känns coolt är fel väg att gå.

Simon Hansell

Simon Hansell anser ändå att det är skäl att vara försiktig och skynda långsamt med AI – liksom med all digitalisering i skolan. 

– Grundtanken är att de här verktygen ska stödja studerandes lärande. Att haka på en hajp bara för att det känns coolt är fel väg att gå.

Enligt gymnasielektor Simon Hansell medför AI att vi måste omdefiniera vad digital kompetens innebär. – För tjugo år sedan handlade digital kompetens om att behärska hårdvara och program, för tio år sedan handlade det om att förstå sig på sociala medier och delningskultur. I och med AI måste vi utmana vår gamla föreställning om att det som en dator producerar alltid är logiskt och sant. foto: Privat.
Fusk har alltid förekommit – nu knepigare att bevisa

Joakim Englund jobbar som geografi- och biologilärare i Hoplaxskolan i Helsingfors. När det handlar om elever i högstadieåldern ser han potentiellt större risker för fusk än hos gymnasiestuderande.

– Jag har en känsla av att majoriteten av eleverna i högstadieåldern är mer intresserade av snabba belöningar än långsiktiga satsningar på sin läroprocess. Men det gäller att få eleverna att inse att AI är en bra dräng men en dålig herre. 

Joakim Englund förutspår flera övervakade uppgifter i klassrummen som utförs med papper och penna – åtminstone inom den närmaste framtiden. 

ChatGPT har ändå inte på något radikalt sätt skapat nya möjligheter att fuska i skolan, det är pedagogerna som intervjuas i den här artikeln överens om. Wikipedia, Google och biblioteksböckers bakpärmar har erbjudit möjligheter till plagiering förr. Men på en punkt skiljer AI sig; det är inte lika lätt för en lärare att leda fusket i bevis. 

– Även om en lärare känner sina elever och har goda skäl att misstänka fusk går det inte att fullständigt bevisa det, eftersom man inte kan referera till en originaltext.

Joakim Englund

Här ser Joakim Englund en lucka i lärarnas rättsskydd som borde täppas till.

– Även om en lärare känner sina elever och har goda skäl att misstänka fusk går det inte att fullständigt bevisa det, eftersom man inte kan referera till en originaltext. Här kan lärare råka ut för en juridiskt ohållbar situation om eleven med sina föräldrar skulle vilja dra det här till sin spets.

En solbrun Joakim Englund står framför en neutral bakgrund i en svart t-skjorta. Han har armarna i kors.
Biologi- och geografilärare Joakim Englund säger att AI ännu inte påverkar lärarnas arbetsmängd. Han uppmanar lärare som är osäkra på AI att införa fler uppgifter med papper och penna i klassen. Foto: Privat.
”Utbildningsstyrelsens riktlinjer är bra – men allmänna”

Än så länge saknas övergripande regler för hur skolor bör hantera artificiell intelligens. Utbildningsstyrelsen har ändå sammanställt några riktlinjer.

I korthet handlar riktlinjerna om att AI är en del av dagens och morgondagens allmänbildning – en kompetens som eleverna har rätt till. Man uppmanar till en öppen diskussion om AI i skolorna, där man å ena sidan bör lyfta fram de pedagogiska möjligheterna men också diskutera etiska och juridiska frågor. 

Det faller mycket på de enskilda skolorna att själva fatta beslut kring hur man hanterar AI.

Esbjörn Hägerstedt

– Riktlinjerna är bra, men allmänna. Det faller mycket på de enskilda skolorna att själva fatta beslut kring hur man hanterar AI, säger rektor Esbjörn Hägerstedt i Karis.

Ur Utbildningsstyrelsens riktlinjer lyfter Hägerstedt särskilt fram vikten av att poängtera att AI-modellerna samlar in personuppgifter och användardata. Simon Hansell i Gymnasiet i Petalax är inne på samma linje. 

– Från skolans sida kan vi inte kräva att studerandena ska skapa ett konto på en AI-tjänst. Och som lärare undviker jag att exempelvis mata in mina studerandes texter i ChatGPT.

De österbottniska gymnasienätverken Vi7 och Team Nord har för sin del utarbetat ytterligare gemensamma riktlinjer för hur AI ska användas i undervisningen. 

– Vi slår fast att artificiell intelligens är tillåten i skolarbetet, utom när den uttryckligen är förbjuden. Men studerandena bör uppge om de använt AI, och de ansvarar alltid själva för sina texter, förklarar Hansell.

Tar hjälp av AI i undervisningen

Joakim Englund befarar att det kan dröja ett tag innan det finns gemensamma spelregler för AI i alla skolor. Det här är nya frågor också inom lärarutbildningen.

AI-hantering kommer inom en överskådlig framtid att hänga på den enskilda läraren, och det leder till stora kvalitetsskillnader mellan skolorna.

Joakim Englund

– Inte ens de lärare som utexamineras nu eller inom ett par år kommer att ha klara besked kring det här. AI-hantering kommer inom en överskådlig framtid att hänga på den enskilda läraren, och det leder till stora kvalitetsskillnader mellan skolorna.

När Englund undervisar i människans biologi brukar han ge sina elever i uppgift att diagnostisera hypotetiska sjukdomar utgående från vissa symptom. Inför årets biologikurs planerar han att omforma uppgiften så att eleverna ska ta hjälp av ChatGPT, och därefter faktakolla chattbottens diagnoser.

AI ställer krav på allmänbildning

Simon Hansell tänker i liknande banor. AI-modeller ska användas som ett formativt verktyg, men hållas utanför den summativa bedömningen.

– Studerandena kan använda AI för att komma vidare i sin läroprocess, som hjälp för att inhämta den kunskap som slutligen mäts genom ett summativt prov – som utförs utan AI. Den här aspekten saknar jag i Utbildningsstyrelsens direktiv.

Rektor Esbjörn Hägerstedt vid Karis-Billnäs gymnasium understryker för sin del att skolans allmänbildande roll rentav förstärks i och med att AI blir vanligare. 

– Behovet av kunskap och kritiskt tänkande försvinner ingenstans. Chattbottarna är ju inte faktabanker, och det krävs en bred allmänbildning för att kunna avgöra om svaren de ger verkar sannolika. 

Läs mer

 Utbildningsstyrelsens webbplats finns Utbildningsstyrelsens direktiv och riktlinjer

Den svenska utbildningsexperten Johan Falk har skrivit en bok om AI som riktar sig till lärare. Boken är gratis tillgänglig för alla på nätet, och uppdateras kontinuerligt.

Lärorikt har intervjuat Johan Falk, läs artikeln här.