Universitetslektorer: Samarbete kunde öka lärarstuderandens intresse för att studera konstämnen

– Musikundervisningen ges inte på jämlika grunder i Svenskfinland. Jag upplever att det här är en ödesfråga för vår finlandssvenska minoritetskultur.

Det säger Cecilia Björk som är universitetslektor i musikens didaktik vid Åbo Akademi. Just nu är hon tjänstledig, och nås i Wien där hon är biträdande professor vid musikuniversitetet. Musikundervisningens kvalitet i grundskolan i Svenskfinland sysselsätter ofta hennes tankar.

Klasslärare och svaga grundkunskaper 

En historisk tillbakablick visar på en tid när det var en självklarhet att det fanns kompetenta folkskollärare som såg det som sitt kall att i äkta Cygnaeus-anda förmedla ett kulturarv. 

Under nittiotalet erbjöds klasslärarstuderande vid pedagogiska fakulteten ännu individuell instrumentundervisning. Dessa tider är ett minne blott. I dag är bildkonst och musik obligatoriska i grundskolan enbart fram till årskurs 7.

– Det är inte självklart att man har grundkunskaper i ämnen man inte studerat på väldigt länge, och långt ifrån alla kan spela ett instrument eller förstå musiknotation när de inleder utbildningen, säger Cecilia Björk.

I nuläget ingår endast en obligatorisk kurs på fem studiepoäng i bildkonst och en likadan i musik för att få klasslärarbehörighet i ämnena. 

Stor buffet leder till konkurrens

Inom ÅA läser varje klasslärarstuderande pedagogik som huvudämne. Därtill läser man ett obligatoriskt långt biämne och därutöver ett kort biämne. Just nu kan man ingenstans på svenska i Finland studera långt biämne i musik eller bildkonst. Det skulle ge behörighet ända upp till årskurs nio.

Utbudet av korta biämnen är betydligt större än tidigare och ÅA:s klasslärarstuderande har upp till 25 olika alternativ att välja emellan.

– I viss mån konkurrerar ämnena sinsemellan. Sedan finns det också konkurrerande intressen, långt biämne i exempelvis gymnastik och idrott medför högre lön, säger Cecilia Björk.

Inom Helsingfors universitet använder man inte begreppet biämne utan bygger upp teamtiska moduler som studenterna kan välja. En av modulerna är det klassiska biämnet bildkonst.

Drömmen om ett långt biämne

Cecilia Björk upplever ändå att det finns ett tydligt intresse för fördjupade musikstudier. Inom ÅA har man därför prövat olika överlappande system där biämnesgruppen i musik är öppen under två år och kurserna kan avläggas i olika ordning. 

Med stöd av Svenska kulturfonden har ÅA erbjudit samma kurser till lärare på fältet som gått dem i fortbildande syfte.  

– Det fungerar inte särskilt bra att studera musik om gruppen är för liten. Min dröm är att vi en dag kunde inrätta ett långt biämne på svenska i samarbete med Helsingfors universitet, säger hon.

Samarbete ger mervärde

Hennes kollega Hannah Kaihovirta vid Helsingfors universitet vill också utöka samarbetet mellan universiteten. Hon är docent och äldre universitetslektor för de estetiska ämnenas didaktik.

Hösten 2022 anställdes en universitetslektor i musik, Tanja Linnanvalli, men före det hade Hannah Kaihovirta ensam ansvaret för utvecklingen av bildkonst, slöjd, drama, gymnastik samt musik.

Hennes specialområde är bildkonst.

­– Det som är unikt för Finland är att varje klasslärarstuderande ändå har en obligatorisk grundkurs inom musik och bildkonst i motsats till andra länder där man har en valbar estetisk palett.

Hon har märkt att det finns ett tydligt intresse bland studerande för bildkonsten, men universitetets egna resurser är små.

– Fina projekt som SFV:s BRAVO! och Svenska kulturfondens Skapa väcker ytterligare intresse. Det är läge att göra något nu, men vi måste bygga nätverk och göra saker tillsammans, säger Hannah Kaihovirta.

Den svenska lärarutbildningen vid Helsingfors universitet har öppnat upp för ett nära samarbete med de finska kollegerna kring konst- och färdighetsämnena. 

– Vi samarbetar också med Aalto universitetet  och från och med hösten 2023 utvecklar vi möjligheterna för klasslärare att studera långt biämne i bildkonstens didaktik både på svenska och finska.

Forskningen lider nu

Ingen av universitetslektorerna ser klasslärarutbildningarna som allena saliggörande. Båda nämner att det finns ett liv också efter examen. Ett sätt att höja kvaliteten på fältet är att utveckla lärarfortbildningen.

Hannah Kaihovirta nämner också forskningen som ett potentiellt utvecklingsområde. I nuläget ingår grundkurserna i de estetiska ämnena redan i början av studierna och förverkligas på kandidatnivå. 

– Klasslärarstuderande utvecklas mycket under studietiden och det kommer in nya intressen. Det är därför tyvärr inte så många som sedan väljer att skriva sin gradu i just estetiska ämnen. 

Skrubbarna ett gissel för lärarna

Cecilia Björk och Hannah Kaihovirta lyfter också fram skolornas och kommunernas ansvar. Det behövs undervisningsmiljöer som inspirerar lärare att undervisa i de estetiska ämnena. 

– De där skrubbarna med material är något som klasslärare ofta nämner. Det upplevs som tungt att man inför varje lektion ska ta fram material och först skapa den fysiska miljön innan man kan börja undervisa, säger Cecilia Björk.

Ute på fältet kan det också finnas en föråldrad uppfattning om hur undervisning i de estetiska ämnena ska se ut.

– I musiken handlar det i dag mycket om musik och rörelse och till det behövs golvyta. Det behövs möjligheter att spela i band, för att inte tala om digital teknik, säger Cecilia Björk.

Hannah Kaihovirtas tips för bättre bildkonst

• Använd den digitala teknikens möjligheter.
• Besök virtuella museum över hela världen med din klass.
• Ta in en konstnär på storskärm i klassrummet, gärna från ett annat land.
• Det går att handleda exempelvis skulptur över skärmen, det har jag gjort.
• Använd mobiltelefonen som en pensel och fota olika alster.
• Börja samarbeta med konstnärer, då glittrar det till!

• Helsingfors universitet
• Stöd för konstämnen
• Åbo Akademi